To Örebro University

Kinas ekonomi och befolkning växer och urbaniseringen ökar. Människorna i landet konsumerar varor och tjänster dagligen. Konsumtionen av mat utanför hemmet sker i allt större utsträckning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur ett kinesiskt storstadshushålls inkomst och sammansättning påverkar sannolikheten att konsumera food away from home (FAFH).

För att svara på syftet har fem vetenskapliga artiklar analyserats.

Resultatet visade att inkomst och familjesammansättning bidrog till både ökad och minskad konsumtion av mat utanför hemmet. Inkomsten spelade in då hushållets sannolikhet att konsumera mat utanför hemmet låg i direkt anknytning till hur hushållets ekonomi såg ut. Familjesammansättningen spelade in då antal medlemmar, närvaro av barn eller äldre samt antal inkomsttagare ökade eller minskade sannolikheten för konsumtionen av mat utanför hemmet.

Hushållets inkomst och sammansättning har enskilt och i samverkan en stor påverkan på FAFH konsumtionen för ett kinesiskt storstadshushåll.

Brettanomyces har en omdiskuterad roll inom vinindustrin. Jästarten har betraktats som en defekt på grund av dess förmåga att producera ej önskvärda aromer vilka kan maskera druvans genetiska karaktär. Forskning visar på att begrepp som komplexitet och personliga preferenser är faktorer vilka påverkar om Brettanomyces betraktas som önskvärt eller ej. Det tycks vara en fråga om att kontrollera nivån av Brettanomyces där en viss grad tillför komplexitet och en allt för påtaglig nivå ger motsatt effekt.

Syftet med studien är att undersöka hur den sensoriska upplevelsen av jästarten Brettanomyces går att kontrollera i vin.

Studien grundades på fem vetenskapliga artiklar vilka har sammanställts för att svara på litteraturstudiens syfte.

Resultatet visar att huruvida de brettkaraktärer upplevs som önskvärda eller ej är kopplat till personliga preferenser. Vidare visar resultatet på att olika föreningar är av betydelse för den sensoriska upplevelsen av Brettanomyces där forskning centreras kring etylfenoler. I resultatet framgår att det oftast bara är koncentrationen av etylfenoler som undersöks vid mätningar av brettkaraktärer men att andra komponenter är av betydelse.

Den sensoriska upplevelsen av jästarten Brettanomyces visar sig gå att kontrollera genom att använda neutrala strängar för en önskad tillväxt men att andra föreningar har betydelse för den sensoriska upplevelsen. Studien visar att personliga preferenser är av betydelse för hur brettkaraktärer upplevs sensoriskt som positivt eller negativt.

Nano design through haptic and aestethic laboratory experiments.

Our topic concerns how to conduct practice-based research between and within three aesthetic disciplines: sculptor, professional taster, and performative artist. We continue to work with the material and experiences developed during the 3-year VR-funded HAPTICA research project. Our plan is to actualise a few practical situations that show how we gained both a deeper aesthetic knowledge within our own artistic disciplines and grew more sensitive and knowledgeable about the challenges faced in the other disciplines. The overall topic has been to expand the field of aesthetics by including the proximity senses: tactile, haptic, smell, taste, and movement by conducting artistic research in haptic.

Professors Cheryl Akner-Kohler and Lena Tibell of the Nanoform project describe the artistic methods and benefits that it might afford to both science and society.

BACKGROUND: Obesity is associated with risks for mother and infant, and the mothers' dietary habits influence breast milk composition. Polyamines are secreted in breast milk and are essential for the regulation of intestinal and immune function in newborns and infants. The present study aimed to investigate the level of polyamines in human milk obtained from obese and normal weight mothers at different times of lactation.

METHODS: Breast milk from 50 mothers was obtained at day 3, and at 1 and 2 months after delivery. The mothers had normal body weight [body mass index (BMI) < 25 kg m(-2) ] or were obese (BMI > 30 kg/m(2) ). A subgroup of obese mothers participated in a weight reduction programme during pregnancy. Polyamines were analysed using high-performance liquid chromatography.

RESULTS: The total polyamine content was significantly lower at all times in breast milk from obese mothers compared to milk from controls. Spermine levels did not differ between groups at any time in contrast to the levels of putrescine and spermidine. Putrescine concentrations were highest on day 3 and spermidine and spermine were highest at 1 month of lactation. The obese mothers, who received dietary advice during pregnancy based on the Nordic Nutrition Recommendations, had higher concentrations of putrescine and spermidine in their milk than the obese mothers without any intervention.

CONCLUSIONS: Polyamine concentrations were lower in breast milk from obese mothers compared to mothers with a normal weight. General dietary intervention in obese mothers increased the polyamine levels, suggesting that the low levels in obesity were at least partly associated with food habits. However, the consistency of spermine suggests a special metabolic function of this polyamine.

Den arena där socker och sötma förstärs har förändrats i och med att socker har gått från en global handelsvara, endast tillgänglig ett fåtal, till en lokal som når de stora massorna. Detta kanske kan ses som en mindre revolution i mathållningen. Men varför äter människan socker och varför finner hon smaken så åtråvärd?

Syftet med studien var att ur ett evolutionärt samt kulturellt perspektiv undersöka varför människan finner den söta smaken åtråvärd.

Metoden som har använts i föreliggande studie var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar där artiklar som berör hälsoaspekter som socker och sötma orsakar diskuteras emot bakgrundens evolutionära samt kulturella aspekter.

Resultatet visade att människan fann den söta smaken åtråvärd baserat både på medfödda samt kulturellt inlärda preferenser.

Av diskussionen framgick att det fanns en medfödd preferens för sötma men att den kulturellt betingade preferensen tog över genom den inlärning hon får från sin första måltid av modersmjölk och framåt. Människan förknippade därför sött med både trygghet, lugn, belöning, tröst men framförallt med mat. För om sötma endast vore evolutionärt betingat skulle människan kunna äta socker direkt ur påsen.

Fisk är ett hälsosamt livsmedel och allt eftersom världsbefolkningen har växt och hälsotrenden blossat upp, har trycket på fiskerinäringen ökat.

Bakgrundens fakta tog upp olika konsekvenser som fiskodling kan medföra och hur stor kunskap konsumenten har om detta och deras makt att påverka industrin.

Syftet med studien var att belysa brister i fiskodling kopplat till konsumenters kunskap, samt hur de etiska frågorna påverkar konsumentens val.

I metod och materialstycket lades det fram att studien var en litteraturstudie som baserades på vetenskapliga artiklar från olika databaser som gick att tillgå vid Örebro universitet.

Resultatet av undersökningen gav inblickar i vad konsumenter visste om odlad fisk, vad de tyckte om produkten och hur eller om de utövade sin makt. Resultatet visar även hur hanteringen av fisk går till på fiskodlingar runt om i Europa.

I diskussionsavsnittet i studien lades bakgrundsfakta ihop med fakta ur resultatavsnittet. I diskussionen framkom information om att konsumenters uppfattning och kännedom om odlad fisk inte var tillräcklig, trots de märkningar och informationskällor som presenteras i bakgrunden.I diskussionsavsnittet diskuteras även processen som ledde fram till den här studien och vad som fungerat respektive inte fungerat.

BACKGROUND: Polyamine intake from milk is considered essential for post-natal maturation of the immune system and small intestine. The present study aimed to determine polyamine content in human milk after preterm delivery and the association with mothers' dietary intake. In comparison, the polyamine levels were compared with those in term breast milk and some corresponding formulas.

METHODS: Transitional breast milk was collected from 40 mothers delivering after 24-36 weeks of gestation, and from 12 mothers delivering after full term. Food intake was assessed in mothers delivering preterm babies using a 3-day diary. Polyamines were analysed by high-performance liquid chromatography.

RESULTS: The dietary intake of polyamines was significantly associated with breast milk content but weaker for spermine than for spermidine and putrescine. Total polyamine level was higher in preterm than term milk and lower in the corresponding formulas. Putrescine, spermidine and spermine contents [mean (SEM)] in preterm milk were 165.6 (25), 615.5 (80) and 167.7 (16) nmol dL(-1) , respectively, with the levels of putrescine and spermidine being 50% and 25% higher than in term milk. The content of spermine did not differ.

CONCLUSIONS: Dietary intake of polyamines has an impact on the content in breast milk. The difference between human milk after preterm and term delivery might be considered when using donor human milk for preterm infants. The corresponding formulas had lower contents. Further studies are important for determining the relationship between tissue growth and maturation and optimal intake.

Groddar har blivit en mycket populär produkt bland konsumenter tack vare hälsofördelar som de har samt den stora variationsanvändningen i mat. Konsumenterna har dock på senare tid börjat bli försiktiga på grund av ett flertal sjukdomsutbrott som groddar har orsakat. I Sverige pastöriseras alla fröer innan groningen startar och betraktas tack vare detta som ett av de säkraste producentländerna vad gäller groddar. Denna studie har undersökt den bakteriologiska kvaliteten hos 12 olika sorters groddar, både pastöriserade och opastöriserade. Alla prover har genomgått en mikrobiologisk analys för att kunna kvantifiera eventuell förekomst av Listeria monocytogenes, Bacillus cereus, Enterobacteriaceae 37°C, Enterobacteriaceae 44°C och enterokocker, samt för att kunna kvantifiera det totala antalet aeroba bakterier. Resultatet visade ett stort antal av både Enterobacteriaceae 37°C och Enterobacteriaceae 44°C upp mot 6,77 respektive 5,67 log¹º cfu/g, samt att det inte är någon nämnvärd skillnad mellan pastöriserade och opastöriserade groddar. Inga prover innehöll L. monocytogenes eller B. cereus. Enterokocker kunde isoleras i fyra groddsorter, två pastöriserade och två opastöriserade där en av varje överskred gällande gränsvärde. Förespråkare vill garantera att svenska groddar är fria från bakterier och särskilt sjukdomsframkallande sådana. Kan man komma med sådana garantier när man har flera miljoner bakterier per gram samt att det inte verkar finns någon skillnad mellan svenska pastöriserade och utländska opastöriserade?