Folkbildningsrådet genomförde under 2023 och 2024 en studie för att undersöka folkbildningens bidrag till individers och samhällets bildning. Studien genomfördes genom ett antal fokusgruppsintervjuer med personer verksamma inom studieförbund och folkhögskolor.
Tre huvudfrågor ställdes: - Vad är bildning inom folkbildningen? - Hur blir bildning till inom folkbildningen? - Vilka värden skapar folkbildningens bildning?
Folkbildningens bildning beskrivs av de intervjuade folkbildarna som en transformation av människan. En transformation som blir till genom att tillsammans med andra bearbeta och utveckla kunskaper, förhållningssätt och attityder.
Folkbildarna identifierar tre grundläggande bildningskomponenter: - Bildning bygger på egna och andras kunskaper. - Bildning utvecklar förhållningssätt och attityder. - Bildning är en förändringsprocess utan slut.
Hur blir bildning då till? Vilka förutsättningar vill till för att folkbildningen ska kunna fungera bildande? Folkbildarnas svar handlar om mötesplatserna, om folkbildningens pedagogik, arbetssätt och frihetsgrader, och om deltagarnas och folkbildarnas öppenhet.
Folkbildarna talar vidare om bildning som ”en kvalitet”, någonting som i sig är värdefullt och som är värt att sträva efter. Men vari ligger då detta värde? I intervjuerna beskriver folkbildarna de värden som just folkbildningens bildning bidrar till i samhället, och hur dessa vilar på bildningens värden för varje enskild människa:
- Bildning är en viktig byggsten i ett samhälle som strävar efter sammanhållning, gemenskap och inkludering, där individen känner förståelse, tolerans och empati. - Bildning bidrar till ett samhälle som präglas av demokratiskt deltagandeoch engagemang, där individen ser sammanhang, känner delaktighet ochstärker sin egenmakt. - Bildning bidrar till välbefinnande och samhällskompetens och till en befolkning där individen har stark identitet och självkänsla.
Individ och samhälle hör ihop – det som bildningen gör med människorna gör den också med de samhällen som människorna formar.
Rapporten visar att det råder en betydande överensstämmelse mellan bildningsbegreppet som det används i den vetenskapliga diskussionen och inom samhällets bildande institutioner, som refereras i rapportens inledning, och som det används inom studieförbund och folkhögskolor. Den definition av bildningsbegreppet som utkristalliserar sig i folkbildarintervjuerna kan sammanfattas på följande sätt:
Bildningen i folkbildningen är rörelser för att utforska och tolka världen tillsammans med andra. I möten söker, prövar och utvecklar individen sådana värderingar, kunskaper, känslor, färdigheter och förhållningssätt hon behöverför att vara människa och samhällsmedborgare med värdighet och ansvar för sig själv, för andra och för det gemensamma bästa.
I den här studien ger folkbildarna inblickar i människors bildningsresor inom folkbildningen. Fokusgruppernas berättelser handlar om bildning som sätter liv i rörelse. Det är en sammanflätad personlig, kognitiv, praktisk, social och andlig rörelse där människor tillsammans och med olika sinnen utforskar jaget, vetandet, samhället och tillvaron i stort.