To Örebro University

oru.seÖrebro universitets publikasjoner
Endre søk
Link to record
Permanent link

Direct link
Alternativa namn
Publikasjoner (10 av 35) Visa alla publikasjoner
Andersson Järnberg, L., Andrén, D., Hultkrantz, L., Rutström, E. & Vimefall, E. (2025). Willingness to pay for private and public traffic safety improvements: the importance of the underlying good. Applied Economics, 57(42), 6636-6649
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Willingness to pay for private and public traffic safety improvements: the importance of the underlying good
Vise andre…
2025 (engelsk)Inngår i: Applied Economics, ISSN 0003-6846, E-ISSN 1466-4283, Vol. 57, nr 42, s. 6636-6649Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

Findings in the traffic safety literature suggest that people value traffic risk reductions less when framed as a public good (e.g. infrastructure improvements) compared to when framed as a private good (e.g. personal safety equipment). This study contributes to this literature by reporting empirical evidence for the importance of controlling for the attributes of the goods used in such valuations. We focus on risks faced by vulnerable road users such as cyclists and pedestrians and compare valuations across private and public goods that vary in their attributes. When the goods are of an identical nature, we find no significant difference in valuations, resolving the controversy in previous findings. We find significant effects on valuations from using private or public provision, from offering the good as voluntary or mandated in use, and from changing the framing of the good between the private and the public versions. This adds further weight to the importance of controlling for many attributes.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2025
Emneord
Willingness to pay, traffic safety, private good, public good, cyclists and pedestrians
HSV kategori
Forskningsprogram
Nationalekonomi
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-115336 (URN)10.1080/00036846.2024.2386844 (DOI)001284958100001 ()2-s2.0-85200583723 (Scopus ID)
Prosjekter
Infrastruktur eller privat vara: Val av ekonomisk modell för system som skyddar cyklister och gångtrafikanter
Forskningsfinansiär
Swedish Transport Administration, TRV2019/98283
Tilgjengelig fra: 2024-08-13 Laget: 2024-08-13 Sist oppdatert: 2025-09-09bibliografisk kontrollert
Vimefall, E. (2023). Att satsa på unga ger en högre vinst – i slutet. Nerikes Allehanda (17 februari)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Att satsa på unga ger en högre vinst – i slutet
2023 (svensk)Inngår i: Nerikes Allehanda, ISSN 1103-971X, nr 17 februariArtikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: Nerikes Allehanda AB, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-109724 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-14 Laget: 2023-11-14 Sist oppdatert: 2024-05-21bibliografisk kontrollert
Ryen, L. & Vimefall, E. (2023). Economic Evaluations of Suicide Prevention - A Review of the Empirical Literature with Focus on How to Value Suicide Prevention. Paper presented at Sixteenth Workshop on Costs and Assessment in Psychiatry ‘Mental Health Outcomes, Services, Economics, Policy Research’, Venice, Italy, March 24-26, 2023. Journal of Mental Health Policy and Economics, 26(Suppl. 1), S28-S28
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Economic Evaluations of Suicide Prevention - A Review of the Empirical Literature with Focus on How to Value Suicide Prevention
2023 (engelsk)Inngår i: Journal of Mental Health Policy and Economics, ISSN 1091-4358, E-ISSN 1099-176X, Vol. 26, nr Suppl. 1, s. S28-S28Artikkel i tidsskrift, Meeting abstract (Annet vitenskapelig) Published
Abstract [en]

Background: In Sweden, suicide is the most common external cause of death and is accounting for a growing share of potential years of life lost due to injuries. To help policymakers in how to prioritize interventions to reduce the number of the suicides, there is a need for economic evaluations. However, the number of economic evaluations of suicide prevention is scarce. One reason for this can be an insecurity about how to include a reduction in the suicide rate.

Aims of the Study: The aim of this paper is to review the literature of economic evaluations for suicide prevention, with a specific focus on the methods used to value the benefits from the intervention.

Methods: A literature review based on searches in the electronic bibliographic databases: PubMed, Web of Science and Google Scholar, from 2000 until October 2022. The search was independently conducted by two separate researchers. The goal was to identify papers which contained an original economic evaluation of an intervention aimed at preventing suicides that was published in a peer-reviewed journal.

Results: Our final search resulted in 515 hits, including duplicates. Most studies were excluded after the first screening of the abstracts and titles. The most common reason for exclusion was that the study did not evaluate an intervention for suicide prevention. A total of 13 papers was included in the final analysis.

Discussion and Conclusion: We find that there is a lack of economic evaluations of interventions to reduce the number of suicides. Furthermore, the ones that do exist varies both in quality and in which methods that are being used to measure and value the outcome.

Implications for Further Research: For the economic evaluations to be comparable and thereby helping policymakers to answer the question which intervention that is most cost-effective to reduce the number of suicides there is a need for standardization and methodological improvements.

sted, utgiver, år, opplag, sider
John Wiley & Sons, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-106815 (URN)000998992600051 ()
Konferanse
Sixteenth Workshop on Costs and Assessment in Psychiatry ‘Mental Health Outcomes, Services, Economics, Policy Research’, Venice, Italy, March 24-26, 2023
Tilgjengelig fra: 2023-07-28 Laget: 2023-07-28 Sist oppdatert: 2024-01-02bibliografisk kontrollert
Vimefall, E. (2023). Ekonomer kan rädda liv med sin beräkningar. Nerikes Allehanda (7 juli)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Ekonomer kan rädda liv med sin beräkningar
2023 (svensk)Inngår i: Nerikes Allehanda, ISSN 1103-971X, nr 7 juliArtikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: Nerikes Allehanda AB, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-109723 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-14 Laget: 2023-11-14 Sist oppdatert: 2023-11-15bibliografisk kontrollert
Vimefall, E. (2023). Hur mycket är ett liv egentligen värt?. Nerikes Allehanda (15 september)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Hur mycket är ett liv egentligen värt?
2023 (svensk)Inngår i: Nerikes Allehanda, ISSN 1103-971X, nr 15 septemberArtikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: Nerikes Allehanda AB, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-109722 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-14 Laget: 2023-11-14 Sist oppdatert: 2023-11-15bibliografisk kontrollert
Vimefall, E. & Levin, J. (2023). Income Diversification Among Farming Households Headed by Women in Rural Kenya. Feminist Economics, 29(2), 219-251
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Income Diversification Among Farming Households Headed by Women in Rural Kenya
2023 (engelsk)Inngår i: Feminist Economics, ISSN 1354-5701, E-ISSN 1466-4372, Vol. 29, nr 2, s. 219-251Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This article discusses barriers to women's economic empowerment and opportunities for households headed by women to diversify incomes in the rural parts of Kenya. The study analyzes the full range of income-generating activities at the household level and also accounts for the different types of female-headed households, each of which face different constraints. The findings show that not only do female-headed households diversify and combine their incomes differently than male-headed households but also that there are differences among different groups of female-headed households.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Routledge, 2023
Emneord
Female-headed household, income diversification, livelihood, Kenya
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-105341 (URN)10.1080/13545701.2022.2159056 (DOI)000948819200001 ()2-s2.0-85149940842 (Scopus ID)
Tilgjengelig fra: 2023-04-05 Laget: 2023-04-05 Sist oppdatert: 2023-06-08bibliografisk kontrollert
Vimefall, E., Andrén, D. & Nowak, W. (2023). Resultat på nationella prov och gymnasiebehörighet: Samband mellan resultaten på tidiga nationella prov och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. Sveriges Kommuner och Regioner
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Resultat på nationella prov och gymnasiebehörighet: Samband mellan resultaten på tidiga nationella prov och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet
2023 (svensk)Rapport (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Vilken utbildningsnivå en individ har ger stora konsekvenser för vilka möjligheter man har senare i livet. Detta är således en av anledningarna till att så många insatser syftar just till att säkerställa att individer får med sig en grundläggande utbildning. Många tidiga insatser i, men även utanför, skolan utvärderas utifrån deras effekt på elevens betyg/provresultat.

För att kunna beräkna nyttan av en sådan förändring, behöver en effekt på provresultat kunna länkas till mer långsiktiga effekter som har ett samhällsekonomiskt värde. Vi studerar i denna rapport hur en förändring av provresultaten från årskurs 3 till årskurs 6 påverkar elevens sannolikhet att klara gymnasiebehörigheten. Detta utfall kan sedan kopplas till långsiktiga effekter vars värde kan beräknas.

Denna rapport undersöker sambandet mellan resultat på nationella proven i matematik och svenska i årskurs 3 och årskurs 6 och sannolikheten att uppnå gymnasiebehörighet. I den första delen har vi först studerat sambandet mellan elevens demografiska karaktäristika och antalet klarade delprov i årskurs 3. Vi analyserar sedan endast de elever som år 2010 har gjort alla delprov i respektive ämne i årskurs 3. En större andel av flickorna (84,4 procent) än av pojkarna (71,24 procent) har klarat alla åtta delprov i svenska. Oberoende av elevens födelseland har en betydligt mindre andel av elever med två utrikesfödda föräldrar klarat alla delprov i svenska, än eleverna födda i Sverige som har minst en förälder född i Sverige.

Vi har sedan studerat elevers resultat på nationella proven i årskurs 3 och sannolikheten att i slutet av årskurs 9 vara behörig till gymnasiet och sannolikheten att ta en gymnasieexamen. Precis som väntat finner vi att det finns en stark koppling mellan resultaten i årskurs 3 och elevens senare framgång i skolan. Till exempel är nästan alla elever (93 procent) som klarade alla delprov i svenska i årskurs 3 behöriga till gymnasiet i slutet av årskurs 9, men redan bland de som endast klarade fyra delprov är motsvarande siffra enbart 58 procent. Sambandet ser liknande ut för de nationella proven i matematik och även här har de flesta elever som klarade samtliga delprov i årskurs 3 uppnått gymnasiebehörigheten i slutet på årskurs 9. Dock går det något bättre för de som inte klarat så många delprov, vilket kan indikera att språkkunskaper är av större vikt än kunskaper i matematik för att klara behörigheten till gymnasiet. En möjlig förklaring till detta kan vara att språket är en viktig nyckel för att ta till sig kunskaper även i andra ämnen.

Sammantaget tyder resultaten på att de nationella proven i årskurs 3 är en viktig indikator för hur det går för eleven senare i skolan och att resultatet på proven kan användas som en markör för behovet av tidigare insatser.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Sveriges Kommuner och Regioner, 2023. s. 49
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-107141 (URN)9789180471305 (ISBN)
Forskningsfinansiär
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Tilgjengelig fra: 2023-07-17 Laget: 2023-07-17 Sist oppdatert: 2024-06-14bibliografisk kontrollert
Vimefall, E. (2023). Så vinner vi på att fler tar studenten. Nerikes Allehanda (28 april)
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Så vinner vi på att fler tar studenten
2023 (svensk)Inngår i: Nerikes Allehanda, ISSN 1103-971X, nr 28 aprilArtikkel i tidsskrift, News item (Annet (populærvitenskap, debatt, mm)) Published
sted, utgiver, år, opplag, sider
Örebro: Nerikes Allehanda AB, 2023
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-109721 (URN)
Tilgjengelig fra: 2023-11-14 Laget: 2023-11-14 Sist oppdatert: 2023-11-15bibliografisk kontrollert
Vimefall, E., Sahrblom, F. & Nordlöf, K. (2022). Costs and benefits of an early intervention for juvenile offenders: The ‘Treatment Foster Care Oregon Program’. Children and youth services review, 142, Article ID 106452.
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Costs and benefits of an early intervention for juvenile offenders: The ‘Treatment Foster Care Oregon Program’
2022 (engelsk)Inngår i: Children and youth services review, ISSN 0190-7409, E-ISSN 1873-7765, Vol. 142, artikkel-id 106452Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The aim of this study is to make a cost-benefit analysis of the Treatment Foster Care Oregon (TFCO) program, a treatment program for children and juveniles with behavioural problems who are placed in out-of-home placements. Compared to treatment as usual, TFCO has been shown to reduce the number of violent crimes. This study estimates the net present value (NPV) of the program by comparing the expected reduction in cost of violent crimes due to the introduction of the program to the incremental cost of the program. The result shows a positive NPV of $37,829 per participant, or a total NPV of $718,751.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Elsevier, 2022
Emneord
Cost-benefit analysis, Crime, Juvenile offenders, Treatment Foster Care Oregon
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-101229 (URN)10.1016/j.childyouth.2022.106452 (DOI)000874932800004 ()2-s2.0-85137551084 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Vinnova, 2018-02512
Tilgjengelig fra: 2022-09-14 Laget: 2022-09-14 Sist oppdatert: 2022-11-09bibliografisk kontrollert
Vimefall, E., Persson, M., Sara, O. & Hultkrantz, L. (2022). Is prevention of suicide worth less? A comparison of the value per statistical life. European Journal of Health Economics, 23(2), 261-275
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Is prevention of suicide worth less? A comparison of the value per statistical life
2022 (engelsk)Inngår i: European Journal of Health Economics, ISSN 1618-7598, E-ISSN 1618-7601, Vol. 23, nr 2, s. 261-275Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

This paper compares the value per statistical life (VSL) in the context of suicide prevention to that of prevention of traffic fatalities. We conducted a contingent valuation survey with questions on willingness to pay (WTP) in both contexts by administering a web questionnaire to 1038 individuals aged 18 to 80. We conjectured that WTP for a given impact on the number of fatalities would be lower for suicide prevention because suicide, at least to some degree, is the result of individuals' own decisions. However, this hypothesis was not supported by the within- or between-sample estimates of WTP or by responses to direct questions. Hence, no support is provided for the use of a lower valuation of the impact of suicide prevention than for risk-reducing programs in other fields, such as traffic safety. This implies that the same VSL should be used for evaluating suicide prevention interventions and for risk-reducing programs in other policy areas and funds for the prevention of fatalities should be directed to the area with the lowest cost per life saved.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Springer, 2022
Emneord
Altruism, Cost–benefit, Mental health, Value of statistical life, Willingness to pay
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-93832 (URN)10.1007/s10198-021-01361-6 (DOI)000687002900002 ()34420119 (PubMedID)2-s2.0-85113145725 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2014-10 2014-128European CommissionÖrebro University
Tilgjengelig fra: 2021-08-23 Laget: 2021-08-23 Sist oppdatert: 2022-06-14bibliografisk kontrollert
Organisasjoner
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-9571-2315