To Örebro University

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag. 

Del I innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur grammatiska och systemorienterade perspektiv. Denna volym inleds med Jan Ola Östmans plenarföredrag Om plats och ställe som grammatiska verktyg, och innehåller därtill 21 bidrag som på olika sätt beskriver svenska språket ur systemperspektiv.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del II innehåller bidrag som beskriver svenska språket utifrån hur det används i olika sociala sammanhang. Denna volym inleds med Ellen Bijvoets, Karin Senters och Margareta Svahns plenarföredrag Från storstad till landsort – förortsindexerat tal i dagens Sverige, och innehåller därtill 18 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket används och vilken roll det spelar i en rad olika sociala sammanhang.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika perspektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del III innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur text- och diskursanalytiska perspektiv. Denna volym inleds med Johan Järleheds plenarföredrag ”Bo högt, högre, högst”: Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, och innehåller därtill 16 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket i vid bemärkelse tas i bruk i form av texter, genrer och diskurser.

Denne artikkelen spring ut av eit større intervensjonsprosjekt om tidleg skriveopplæring og er basert på analysar av totalt 541 elevtekstar, samla inn ved slutten av første og andre skuleår. Tekstanalysane er primært empiridrivne, og fleire språk- og tekstvitskaplege inngangar er nytta for å undersøke korleis skrivarane tar ulike ressursar i bruk for å skape og formidle meining. Formålet med studien er å gi eit oversiktsbilde over teksttypar, språklege trekk og mottakarorientering, og å seie noko overordna om skriveutvikling. Analysane viser at skrivarane drar vekslar på eit stort repertoar av meiningsskapande ressursar i form av språktrekk og visuelle uttrykk som utdjupar innhaldet og skaper samanheng i tekstane. Skrivarane knyter også band til mottakarane og går på ulike og kreative måtar i dialog med etablerte tekstkonvensjonar og tekstkulturar. Vidare viser resultata gradvis utvikling av skrivekompetanse, men samtidig stor variasjonsbreidd, frå første til andre skuleår. Bruken av multimodale ressursar går ned, og det er flest høgtpresterande elevar som teiknar og brukar interpersonelle ressursar. Studien reiser didaktiske spørsmål om korleis arbeid med eit breitt repertoar av ressursar i ulike skrivesituasjonar kan hjelpe unge skrivarar til å skape ytringar som kommuniserer med lesaren, både som individuelle uttrykk og i tråd med språklege og tekstkulturelle konvensjonar.

Developing Cultural Writing Competence. A Study of Textual and Linguistic Resources in Student Texts from the First and Second Years of School

This article stems from a large intervention project on writing education in the first years of Norwegian primary school. The presented study is based on analyses of a total of 541 student texts, collected at the end of years 1 and 2. The analyses are primarily data driven, and several linguistic and textual approaches are used to examine how the young writers use various resources to create and convey meaning. The purpose of the study is to provide an overview of text types, textual and linguistic features, and audience awareness, and to give a broad picture of writing development. The analyses show that the writers draw on a large repertoire of meaning-making resources in terms of linguistic features and visual expressions that elaborate the content and build coherence in their texts. The writers address their readers in diverse and creative ways, which involve established conventions and text cultures. Furthermore, the results show a gradual development of writing competence, but also a wide range of variation, from the first to the second year of schooling. The use of multimodal resources decreases, and it is mostly high-performing students who draw and use interpersonal resources. The study raises questions about how working with a broad repertoire of resources in writing education can help young writers to make meaning within various contexts of writing, and to engage in writing processes that contribute to their growing into language and text cultures.

The study describes a pedagogic adaptation of the matched guise technique with the aim to raise linguistic self-awareness of L2 accentedness stereotyping effects among Swedish pre-service teachers. In the experiment, 290 students attending teacher training programs were exposed to one of two matched guises, representing either L1 accented Swedish, or L2 accented Swedish. Both guises were based on the same recording, but the L2 accented version had been digitally manipulated using cut-and-paste techniques in order to replicate certain vowel sounds (the [u:]-sound in particular) associated with low-prestige Swedish L2 accentedness. The findings from this experiment were then used as starting point for language awareness raising activities. Our overall results show that the L2 accented manipulated recording was evaluated more favourably than the original L1 accented recording on all investigated variables. One proposed explanation is that respondents were inadvertently influenced by so-called shifting standards effects, i.e. lower standards/expectations are being used as reference points when evaluating the L2 accented recording. This tendency, however, seemed to be less apparent among respondents with bi/multilingual linguistic identities. Following debriefing discussions based on the experiment findings, there were clear indications that respondents did become more aware of inadvertent linguistic stereotyping by participating in the activities.

Korleis kan ein legge til rette for ei funksjonell og formålsretta skriveopplæring for dei yngste skuleelevane? For å kaste lys over dette spørsmålet vil vi diskutere forholdet mellom skrivarutvikling og skriveutvikling, teksterfaringar, repertoar og meistringstru. Artikkelen har form av ei fagleg drøfting, forankra i tidlegare forsking og eit multimodalt sosialsemiotisk perspektiv på skriving. Resonnementet blir underbygd gjennom analyse av etnografiske data og elevtekstar frå eit pågåande prosjekt.

How can we facilitate a functional and purpose-oriented writing instruction for first grade students? This article discusses the relationship between writer development and writing development, the students’ text experiences and repertoire of meaning making resources, and their self-efficacy. The discussion is anchored in previous research and a multimodal social semiotic perspective on writing and substantiated through analysis of ethnographical data and student texts from ongoing research.

A sample of 1049 Norwegian teachers in grades 1–3 were surveyed about how they taught writing as well as their preparation and efficacy to do so. Although there was moderate variability in their response to survey items, most teachers provided students with a multi-faceted writing program. Teachers indicated students typically spent 20 min a day writing, and they were assigned various types of writing over the course of the school year. The average teacher applied numerous instructional practices frequently to teach writing skills, support students’ writing, provide students with feedback, and conference with them about writing. Less commonly, teachers taught planning and revising, promoted students’ motivation for writing, and applied evaluation data to adjust writing instruction. While teachers were not generally positive about their preservice preparation to teach writing, they believed that their inservice preparation was adequate. They were slightly to moderately positive about their efficacy to teach writing. Teachers’ beliefs about preparation and efficacy as well as their use of data-driven practices each uniquely predicted teachers’ reported writing practices. Recommendations for future research were offered.

Relating to norms in a criterion-referenced system of evaluation.

Since the 1990s, the Swedish system of evaluation is criterion-referenced. In this system, one of the main purposes of national tests is to promote equity in assessment. This article explores how teachers in the subject fields of English and Swedish in compulsory school (grades 6 and 9), understand the relationship between the act of grading and the national test results. We find that the teachers we have interviewed typically dismiss quantitative data and comparisons at aggregated levels and we argue that this dismissal has its root cause in an erroneous understanding of criterion-referenced assessment as completely independent of norms. A better, more nuanced understanding of the role of norms in criterion-referenced assessment would, we suggest, allow teachers to make better use of the potential of national tests in promoting equity.