To Örebro University

This article’s main point is to view the emergence of pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], not as driven by the traditional academic disciplines, but as a relatively new phenomenon with its roots in the expansion and maturation of educational development units and activities springing from them. The author thereby points to a series of problems associated with institutional, organisational complexity that may make a strict definition of pedagogical research in higher education difficult to achieve. Instead of a definition, he suggests the following description: 

"Now, with your permission, I would like to propose the following characterisation of our subject: pedagogical research in higher education [högskolepedagogisk forskning], is research about the university that has as its ultimate goal to understand, preserve and develop the educational activities that are carried out within academic organisations."

With such a broad portrayal of what educational research in higher education [högkolepedagogisk forskning] sets out to achieve, this article sets out to stimulate a variety of research questions with a common, underlying denominator which might be described as supporting and empowering the educational context.

Vid Örebro universitet anordnades våren 2021 för andra gången konferensen Forskning om högre utbildning. Ett tema för konferensen var utveckling av högskolepedagogisk forskning. Högre utbildning publicerar nu tre texter på detta tema som en fördjupad diskussion. De kan läsas var för sig eller tillsammans. Denna är den första och utgörs av Sverre Wides inledningsanförande från konferensen. Efter inbjudan från redaktionen har sedan Max Scheja och Klara Bolander Laksov, som professorer inom detta forskningsområde, diskuterat och vidareutvecklat Wides svar på frågan vad högskolepedagogisk forskning är och kan vara. Deras kommentar följer som ett andra bidrag. Slutligen inbjöd redaktionen även Åsa Lindberg-Sand att reflektera över relationen mellan högskolepedagogisk forskning och forskning om högre utbildning, vilket hon gör i en text som följer som ett tredje bidrag i detta nummer.

Wides huvudpoäng är att se framväxten av högskolepedagogisk forskning som en relativt ny företeelse med sina rötter i en vidareutveckling och fördjupning av den verksamhet som bedrivs av pedagogiska utvecklingsenheter snarare än i traditionella akademiska ämnen. Han pekar i och med detta på en rad svårigheter som verksamheten står inför och understryker att denna institutionella komplexitet medför att en strikt definition av högskolepedagogisk forskning kan vara svår att uppnå. I stället för en definition föreslår att han följande beskrivning:

Om ni nu tillåter mig skulle jag vilja pröva följande bestämning av vårt ämne: högskolepedagogisk forskning är sådan forskning om högskolan som har till yttersta syfte att förstå, bevara och utveckla den pedagogiska verksamhet som bedrivs inom högskolans hägn.

Med denna vida bestämning av vad högskolepedagogisk forskning är och böra vara vill Wide ge utrymme för en mängd olika forskningsfrågor som dock alla förenas i ett underliggande och i relation tid den pedagogiska verksamheten vid högskolan närmast vårdande uppdrag.