To Örebro University

Begreppet ”strategisk planering” har många samhällsplanerare stött på, både under sin utbildning och i yrkeslivet. Men vad betyder det och vilka problem ska den strategiska planeringen lösa? Detta har vi reflekterat över på uppdrag av Tillväxtverket, med anledning av ett regeringsuppdrag om att utveckla stöd för strategisk planering i det regionala tillväxtarbetet (LI2024/01013). Regeringen vill att ett antal myndigheter, däribland Tillväxtverket, ska utveckla kunskaps- och metodstöd för att underlätta regionernas arbete med regional utveckling och de åtaganden som ryms inom lagen om regionalt utvecklingsansvar (SFS 2010:630). Vårt uppdrag från Tillväxtverket har varit att, med utgångspunkt i ett textmaterial bestående av styrdokument, statliga utredningar och facklitteratur, undersöka strategisk planering i det svenska policylandskapet från 2012 och framåt (se Tunström & Andersson, 2025).

Ett ombyggt fyrhjuligt fordon, vanligtvis en personbil eller traktor, som får framföras i max 30 km/h. Benämns ofta i vardagligt tal som EPA-traktor. Åldersgränsen är 15 år och kräver AM-körkort eller traktorkort. A-traktor ska utrustas med en så kallad LGF-skylt som varnar för långsamtgående fordon.

Namnets ursprung kopplas till lågpriskedjan EPA (numera en del av Åhléns) och ska reflektera EPA-traktorns låga pris och enklare kvalité. Under 2010-talet har A-traktorernas popularitet i Sverige ökat kraftigt, och en ny musikgenre, så kallad EPA-dunk, har vuxit fram med popu- lära akter som Fröken Snusk och Hooja. Sedan 31 augusti 2023 gäller bälteskrav för A-traktorer, och det får numera bara färdas en person per sittplats och bälte. Ett medialt mycket uppmärksammat exempel är den 10 ton tunga Scania-lastbil som byggts om till A-traktor och tillhörde en 15-åring på Gotland.

With its substantial spending power, the public sector can contribute to green societal transitions through the adaptation of green public procurement (GPP). Albeit described as having extensive potential, GPP is also associated with several organizational challenges and somewhat elusive effects. This article discusses the potential and challenges relating to GPP and how ‘successful projects’ can provide a better understanding of how the elements of the GPP process comes together, especially in relation to innovation. This is done by introducing a schematic model for GPP with innovation, through which two successful Norwegian municipality GPP projects are unpacked. Using data from the National Programme for Innovative Procurement (LUP) and in-depth document analysis, the authors demonstrate the complexity and interaction of GPP with innovation with regards to both processes and outcome, and how this is conditioned by geographical context and dynamics. They conclude that both cases, albeit having different green foci (i.e. building with wood and safer production of drinking water), combine different multi-actor organizational structures, built around dialogue and the fostering of trust between actors. In addition, both cases showcase radical innovation obtained through GPP, with the potential of scaling up these innovations, pending the continued capacity of the involved market actors.

En årligen återkommande enkätundersökning som genomförs av branschföreningen Svensk Kollektivtrafik sedan 2001. Här inhämtas synpunkter på kollektivtrafiken från resenärer och medborgare över hela landet.

Ett mindre väggående fordon som vanligtvis är utformat som en mindre personbil eller lastbil, men som varken klassas som bil eller moped. Mopedbilar (även kallade triangelbilar) får inte färdas snabbare än 45 km/h, har en åldersgräns på 15 år och kräver behörighet för AM-körkort. Mopedbilen förknippas med en ny form av bilkultur som sprider sig ner i åldrarna, och antalet registrerade moped- bilar har ökat kraftigt i Sverige under 2010-talet, dock inte lika mycket som antalet A-traktorer under samma period.

Ett inom kollektivtrafikbranschen viktigt nyckeltal som varje år samlas in genom den så kallade “Kollektivtrafikbaro- metern” av Svensk Kollektivtrafik. Används regelbundet av de regionala kollektivtrafikmyndigheterna som ett mått på utvecklingen av allmän kollektivtrafik i respektive län.

In “Alfred Nobel’s Karlskoga”, Sweden, the municipality has placed its most famous former resident at the heart of its economic development strategy. Through an in-depth qualitative case study, we examine the tensions and complexities surrounding this process and fill an existing research gap around personality-based place-branding for regional development purposes. The findings suggests that even with a world-famous figure as talisman, personality-based place branding is a complex endeavor, where old rivalries, tightknit social structures and economic dependencies makes us question – is it even possible to build a brand which is both inclusive and truly representative of a place?

Sedan 2012 är 21 regionala kollektivtrafikmyndigheter ansvariga för planeringen av allmän kollektivtrafik i Sverige. Dessa kan vara organiserade genom den regionala förvaltningen i länet, som ett regionalt bolag eller som ett kommunalförbund. På Gotland är kommunen kollektivtra- fikmyndighet. Ett viktigt dokument för dess myndigheter är de regionala trafikförsörjningsprogrammen som beskriver den tänkta utvecklingen av allmän kollektivtrafik i respektive län.

This paper aims to contribute to a qualitative understanding of rescaling and its impact on planning strategies and governance relations across scales. By investigating the effects of rescaling for the old scale ‘left behind’ – through the case of public transport planning in Sweden – this paper illustrates how rescaled tasks continue to engage the scale ‘left behind’ (and is a source of ‘tensions’), long after a rescaling process has taken place. Through the lens of rescaling, three main points of discussion are highlighted in the paper: Firstly, processes of rescaling are intertwined with policy layering, and can as such be a source of both ‘good and evil’ for the continued planning on the scale ‘left behind’. Secondly, this calls for an increased geographical sensitivity in research when investigating the effects of rescaling, as the formal and practical outcomes of rescaling can be spatially unequal for planning bodies with similar formal mandates on the same scale. Thirdly, the development of governance relations and ‘tensions’ between new and old scales, are by no means static in time nor space, and calls for increased dialogue across planning scales to aid in the transition of responsibilities from the old to the new scale.