Till Örebro universitet

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

In 2003, financial support for the elderly (ÄFS) was introduced in Sweden, which shifted the responsibility for older people in need of financial support from the municipalities to the state. Prior to the reform, the target group received municipal social assistance (SA), which is a means-tested support for people with little or no income.

The article compares ÄFS and SA, focusing on what is considered a “reasonable living standard”, a concept used for both benefits. This is done through a textual analysis of government bills relevant to the implementation of ÄFS.

The results show that at the time of implementation, the reasonable standard of living for ÄFS was comparable to SA. Gradually, ÄFS has become more generous compared to SA. The calculation of the reasonable living standards for ÄFS is characterised by administrative simplicity, where the assistance is easily calculated for each application rather than assessed to match the needs of the individual recipients, which can be contrasted to the less standardised administration of SA. However, the level of the ÄFS is below the EU poverty line. Thus, the ÄFS does not have a good capacity to lift recipients out of poverty.

The poor relief logic that characterises SA remains in the ÄFS, for instance, through means testing. It is thus possible to see ÄFS as a type of light version of the poor relief logic.

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? 

Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. 

I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. 

I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd.

Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Intrapersonal parental factors play a significant role in the development of problematic gaming in children. However, few studies have explored parental perspectives on their relationship with a child engaged in problematic gaming, as well as the need for support parents perceive in relation to the child's gaming. We conducted semi-structured interviews with 12 parents (83.3% women) of 11 children (81.8% boys, Mage = 15 ± 2) to examine how parents of children with problematic gaming behavior perceive the parent-child relationship and their need for additional support. We analyzed qualitative accounts using thematic analysis to identify themes and subthemes while drawing on the theoretical frameworks of Aaron Antonovsky's theory of sense of coherence (SOC) and Jürgen Habermas' theory of logic. Participants described difficulties regarding all three components of SOC (meaningfulness, comprehensibility, and manageability) in relation to their child's gaming, with the most significant challenge being manageability. Parents primarily sought assistance from institutions and organizations, such as mental health services, to enhance manageability. The findings emphasize parents' need for relational and practical support tailored to their unique context, as well as their wish to be more involved in the treatment of their children.

I det här underlaget presenteras några grundläggande utgångspunkter och verktyg för studier som baseras på kvantitativa metoder. Avsikten är i första hand att komplettera kurslitteraturen på området och visa hur kvantitativa analysmetoder kan nyttjas i samband med socialpolitiskt inriktade studier. Syftet är också att öka kunskapen och förmågan att bearbeta och värdera statistik om sociala förhållanden mer generellt.

The basis of this article is a follow-up study of a cohort of pupils in the third largest city of Sweden, Malmo. The pupils finished fourth grade at compulsory school in 2008. We have data about every individual in the cohort as well as corresponding information about their parents. The information concern educational choices, educational accomplishments, employment relations, incomes from work and different kinds of social benefits and allowances. We got annual data on these variables from 2008 until the last follow-up year 2019 when most of the individuals were 21 years old. Most of them left upper secondary school in 2017 when they were 19 years old. They were therefore in the beginning of their transition 2019, either aiming for education or work. The results show that vocational education generated favourable conditions for work and incomes provided that the diploma goals ware reached. Individuals with foreign background and with unfavourable socioeconomic origins were overrepresented among those that didn't reach the diploma goals; this was true for students on VET-programmes as well as higher education preparatory programmes. It should also be mentioned that experiences from a national programme in upper secondary school generally improved conditions for establishment. Those that didn't reach the goals of compulsory school and weren't eligible for studying at a national programme met the greatest difficulties in finding jobs and decent income levels.

This article focuses on young unemployed people in Sweden involved in two activation measures. Using the analytical framework of governmentality, it analyses how the participants perceive and value activation measures as government-driven interventions aimed at bringing young people into the labour market based on a neoliberal discourse of the welfare state. The article highlights that the welfare system tries to not only promote behavioural changes, but also change the way people think. At the centre of the study are the people-changing technologies embedded in the Swedish norms of a strong work ethic. The analysis underlines how these technologies are internalised and even become a part of the participant's own free will.

Despite changes in the Swedish welfare system with a devaluation of income from the Social Services and a request from government to civil society to carry out welfare tasks, little research has been conducted on service users’ experience of support from civil society. This article investi-gates service users’ reasons for seeking economic support from the Church of Sweden and what they think characterized their interaction with the deacons. The empirical material is based on interviews with nine service users who received social assistance from the Social Services, while simultaneously seeking economic support from the Church. We find that the informants have three reasons for turning to the Church for support: (i) the perceived deterioration in support from the Social Services, (ii) the easily accessible application procedure, and (iii) the opportunity to hide the support from the Social Services. The interaction is characterized by exhaustion due to poverty and an emotional relationship between service users and deacons. However, the service users applied instrumental and strategic thinking in their interactions with deacons, while critici-zing authorities for the same logic, which we referred to as “the instrumental paradox”.