Till Örebro universitet

Skattesystemet påverkar alla. Ett stort antal skatteregler skapar tillsammans detta skattesystem, vilket medför att det är en utmaning att skaffa sig en överblick över helheten.

Ambitionen med denna bok är att på ett lättillgängligt sätt ge en överblick över, inblick i och förståelse för hela skattesystemet. Boken behandlar därför skattesystemets samtliga delar, dvs. inkomstskatt, sociala avgifter, mervärdesskatt, punktskatter, trafikskatter, internationella frågor och förfarande.

Boken är skriven som en lärobok och kan i undervisnings- och inlärningssammanhang med fördel kompletteras med Skattesystemet. Övningsbok. Den kan också användas som introduktionsbok och kompletteras med andra läroböcker som ger en fördjupning i exempelvis inkomstskatt och mervärdesskatt. Ett ytterligare sätt att använda den är att komplettera den med den uppsjö av material som finns fritt tillgängligt på exempelvis Skatteverkets webbplats, samt med rättsfall och förarbeten. Slutligen kan den användas helt fristående som enda kursbok på kurser där skatterätten utgör en mindre del.

Denna övningsbok i skatterätt innehåller mer än 120 övningsuppgifter med svar som är utförligt kommenterade. Den hjälper användaren att ta steget från teori till tolkning och tillämpning. Den skapar förutsättningar för en fördjupad förståelse för och överblick över skattesystemets samtliga delar, såsom inkomstskatt, moms och punktskatter. I undervisnings- och inlärningssammanhang kan övningsboken kompletteras med Skattesystemet. Lärobok som följer samma disposition. Förutom i undervisning kan boken användas av alla som i yrkes- eller privatliv kommer i kontakt med skatter och som vill fördjupa sina kunskaper om skattesystemet.

South Korea introduced VAT in 1977 and the Sixth VAT Directive was enacted in the same year. In this article, the EU and Korean VAT systems are compared and analysed from a legal transplants perspective. The first research question pertains to whether there was any European influence on the Korean VAT Act at the time of its introduction, and, if so, how this influence was exerted. The second research question concerns the identification and explanation of similarities and differences between the two systems, both at the time of the introduction of Korean VAT and today. This leads to the third research question, whether the two VAT systems have moved towards or away from each other. The analysis has been carried out from a legal transplants’ perspective, which analyses whether, how and why such laws spread across the globe. The article ends with a final analysis and conclusions. Our conclusions are that there was a European influence on the Korean VAT Act by the time of its introduction, that many similarities are so close that they can hardly have occurred spontaneously, and that the two systems have drifted apart from each other.

Advokaters tystnadsplikt är en grundläggande och avgörande princip som formar den juridiska yrkesetiken och stärker tilliten mellan klient och advokat. Denna förtroendebas tjänar inte bara till att värna den personliga integriteten utan är också en förutsättning för en effektiv rättslig representation och en fungerande rättsstat. Genom tillgång till och användning av allt relevant processmaterial som klienten i förtroende kan och vill bidra med säkerställs en rättvis rättegång.

I denna bok behandlas de olika dimensionerna av advokatens tystnadsplikt. Författarna diskuterar de rättsliga ramarna som styr den och beskriver dess roll i olika delar av det svenska rättssystemet, inklusive dess praktiska tillämpningar i nationella domstolar, Europadomstolen och EU-domstolen samt i advokatsamfundets disciplinnämnd. Genom att fördjupa sig i ämnet vill författarna öka förståelsen för varför denna princip är så central för rättssäkerheten.

I den här artikeln diskuterar professor Eleonor Kristoffersson rättsfamiljer och komparativ forskning inom mervärdesskatt. Artikeln avhandlar varför och hur rättsfamiljer används inom komparativ rättsvetenskaplig forskning, vilka rättsfamiljer som kan identifieras inom mervärdesskatten och hur dessa kan användas inom komparativa studier inom mervärdesskatten. I artikeln identifieras sju mervärdesskatterättsfamiljer. Slutsatsen är att mervärdesskattefamiljerna kan användas som en utgångspunkt och som en förklaringsmodell, men att forskningen också kan bli begränsad om de blir alltför styrande för urvalet av undersökningsobjekt.