Till Örebro universitet

oru.seÖrebro universitets publikationer
Ändra sökning
Länk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Georgii-Hemming, EvaORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3758-7541
Publikationer (10 of 70) Visa alla publikationer
Moberg, N. & Georgii-Hemming, E. (2025). Interrogating Power in Music Research: Critical Observations. In: : . Paper presented at Music Research Today 2025, The Swedish Society for Music Research, Örebro University, Örebro 22–24 October 2025.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Interrogating Power in Music Research: Critical Observations
2025 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [en]

The research program Music, Power and Inequities (MPI) brings together scholars with a shared interest in power in musical practices and institutions at Örebro University. MPI was established on the recognition that music’s celebrated potential for cohesion is paralleled by musical practices and institutions that sustain exclusion and inequity.

There is, for instance, a long-established belief that music fosters cooperation and moral standards. The European Commission (2022) argues that music “has the power to bring positive changes in society”, yet research shows that unequal relations and forms of exclusion persist across musical contexts. Music spaces, from conservatories to recording studios, have been sites of sexual harassment and abuse, as demonstrated by the #metoo campaign (Bull et al. 2023); professional opportunities are shaped by prejudice (Ålander & Volgsten 2021); and music-making and consumption are divided by class, gender, and ethnicity (Angelo et al. 2019; Bull & Scharff 2021; Moberg 2019). In addition, music has been used by anti-democratic movements, to promote racist, xenophobic agendas (de Boise 2024).

In this paper, we present findings from a scoping review of contemporary research on power in musical practices and institutions, conducted within MPI. Through an examination of peer-reviewed articles addressing inequ(al)ities related to various aspects of music, we show that research on music and power places strong emphasis on gender, race, and social justice. While the concepts of power and inequality are frequently invoked, they are rarely defined. We outline three central lines of critique: (1) power is often addressed implicitly, without attention to the relational dynamics through which it operates; (2) inequality and inequity are commonly framed as issues of representation or attitudes, rather than as outcomes of unequal distribution of resources; and (3) barriers to analysing power are reinforced by epistemic inequalities within academic research itself. Together, these findings point to the need for more explicit, structural, and relational analyses of power in music research.

Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-123602 (URN)
Konferens
Music Research Today 2025, The Swedish Society for Music Research, Örebro University, Örebro 22–24 October 2025
Tillgänglig från: 2025-09-10 Skapad: 2025-09-10 Senast uppdaterad: 2025-09-23Bibliografiskt granskad
Moberg, N. & Georgii-Hemming, E. (2025). Interrogating Power in Music Research: Critical Observations. In: : . Paper presented at Music Research Today 2025, The Swedish Society for Music Research, Örebro University, Örebro 22–24 October 2025.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Interrogating Power in Music Research: Critical Observations
2025 (Engelska)Konferensbidrag, Enbart muntlig presentation (Refereegranskat)
Abstract [en]

The research program Music, Power and Inequities (MPI) brings together scholars with a shared interest in power in musical practices and institutions at Örebro University. MPI was established on the recognition that music’s celebrated potential for cohesion is paralleled by musical practices and institutions that sustain exclusion and inequity.

There is, for instance, a long-established belief that music fosters cooperation and moral standards. The European Commission (2022) argues that music “has the power to bring positive changes in society”, yet research shows that unequal relations and forms of exclusion persist across musical contexts. Music spaces, from conservatories to recording studios, have been sites of sexual harassment and abuse, as demonstrated by the #metoo campaign (Bull et al. 2023); professional opportunities are shaped by prejudice (Ålander & Volgsten 2021); and music-making and consumption are divided by class, gender, and ethnicity (Angelo et al. 2019; Bull & Scharff 2021; Moberg 2019). In addition, music has been used by anti-democratic movements, to promote racist, xenophobic agendas (de Boise 2024).

In this paper, we present findings from a scoping review of contemporary research on power in musical practices and institutions, conducted within MPI. Through an examination of peer-reviewed articles addressing inequ(al)ities related to various aspects of music, we show that research on music and power places strong emphasis on gender, race, and social justice. While the concepts of power and inequality are frequently invoked, they are rarely defined. We outline three central lines of critique: (1) power is often addressed implicitly, without attention to the relational dynamics through which it operates; (2) inequality and inequity are commonly framed as issues of representation or attitudes, rather than as outcomes of unequal distribution of resources; and (3) barriers to analysing power are reinforced by epistemic inequalities within academic research itself. Together, these findings point to the need for more explicit, structural, and relational analyses of power in music research.

Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-124963 (URN)
Konferens
Music Research Today 2025, The Swedish Society for Music Research, Örebro University, Örebro 22–24 October 2025
Projekt
Constructing Music Society through Elite Discourse (CORD)
Forskningsfinansiär
Vetenskapsrådet, 2025/00875
Tillgänglig från: 2025-11-13 Skapad: 2025-11-13 Senast uppdaterad: 2025-11-13
Georgii-Hemming, E. & Moberg, N. (2025). Reforming Teacher Education: Simplifying a Complex Profession. In: : . Paper presented at Alternative ways for music teacher education, University of Music, Trossingen, Germany, 22–23 September 2025.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Reforming Teacher Education: Simplifying a Complex Profession
2025 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [en]

This paper examines the public debate on teacher education in Sweden over the past two decades and its impact on current reforms. Drawing on policy documents, media discussions, and scholarly perspectives, we show how teacher education has become the most frequently reformed part of higher education, shaped largely by political agendas and external voices rather than research-based knowledge. The debate often blames pedagogy for perceived failures, favors cognitive science and psychology over educational research, and downplays critical thinking and reflection. We conclude by highlighting concerns about this development, while pointing to how alternative paths for music teacher education may emerge through questioning and challenging neoliberal logics.

Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-123600 (URN)
Konferens
Alternative ways for music teacher education, University of Music, Trossingen, Germany, 22–23 September 2025
Tillgänglig från: 2025-09-10 Skapad: 2025-09-10 Senast uppdaterad: 2025-09-10
Moberg, N. & Georgii-Hemming, E. (2024). Klass och musik. In: Eva Georgii-Hemming & Nadia Moberg (Ed.), Makt: när musik och människor möts (pp. 33-47). Örebro: Örebro universitet
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Klass och musik
2024 (Svenska)Ingår i: Makt: när musik och människor möts / [ed] Eva Georgii-Hemming & Nadia Moberg, Örebro: Örebro universitet , 2024, s. 33-47Kapitel i bok, del av antologi (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Örebro: Örebro universitet, 2024
Nyckelord
musik, makt, musikliv, maktrelationer, ojämlikhet, musikutbildning
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-112015 (URN)978-91-87789-93-9 (ISBN)978-91-87789-94-6 (ISBN)
Anmärkning

Tillgänglig från: 2024-02-28 Skapad: 2024-02-28 Senast uppdaterad: 2024-03-01Bibliografiskt granskad
Georgii-Hemming, E. & Moberg, N. (Eds.). (2024). Makt: när musik och människor möts. Örebro: Örebro universitet, Repro
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Makt: när musik och människor möts
2024 (Svenska)Samlingsverk (redaktörskap) (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Musiklivet genomsyras av maktrelationer. Ojämlika villkor sätter gränser för människors deltagande och handlingsutrymme i allt från musikutbildning, musik­skapande och konsumtion av musik. 

I antologin görs nedslag i olika delar av musiklivet. Tio forskare och lärare från Sverige, Norge och Storbritannien bidrar med kritiska perspektiv på rela­tioner mellan musik och makt. Varje kapitel avslutas med ett antal frågor som ger vägledning för fortsatta diskussioner. 

Boken är skriven för studenter inom högre musikutbildning. Den riktar sig till blivande musiklärare, musiker, kompositörer eller musikproducenter, såväl som till dig som läser musikvetenskap eller musikpedagogik. Texterna utgör även relevant läsning för lärare inom högre musikutbildning. Antologin är angelägen läsning också för andra som arbetar inom kulturlivet och är intresserade av maktfrågor. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Örebro: Örebro universitet, Repro, 2024. s. 142
Nyckelord
musik, makt, musikliv, maktrelationer, ojämlikhet, musikutbildning
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-112014 (URN)978-91-87789-93-9 (ISBN)978-91-87789-94-6 (ISBN)
Anmärkning

Tillgänglig från: 2024-02-28 Skapad: 2024-02-28 Senast uppdaterad: 2024-03-01Bibliografiskt granskad
Georgii-Hemming, E. & Moberg, N. (2024). Tid att bilda: om att (o)möjliggöra en kritisk (lärarut)bildning. In: H. Rinholm, Ø. Varkøy, B. Fredriksen och M. H. A. Bjerke (Ed.), Kritisk danning i lærerutdanningen: (pp. 47-67). Oslo: Cappelen Damm Akademisk
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Tid att bilda: om att (o)möjliggöra en kritisk (lärarut)bildning
2024 (Svenska)Ingår i: Kritisk danning i lærerutdanningen / [ed] H. Rinholm, Ø. Varkøy, B. Fredriksen och M. H. A. Bjerke, Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2024, s. 47-67Kapitel i bok, del av antologi (Refereegranskat)
Abstract [en]

Questioning the frameworks we live by requires analyzing and critiquing arguments – both our own and those of others – and a willingness to take action.

In this chapter, we highlight the significance of Bildung, critical thinking, and knowledge in shaping individuals as citizens of society. Our starting point is that Bildung is related to societal development and potential for change, making critical Bildung normative rather than value-neutral.

By examining the public debate on teacher education in the Swedish daily press over the past two decades, we explore the participating actors, the expressed opinions, and their implications. Our findings reveal the pervasive influence of neoliberal ideology, which contrasts solutions for a so-called crisis in teacher education with the “fluffy school of the 1990s.” We critically discuss the regulatory measures aimed at detailing teacher education content and equipping future teachers with practical tools and methodologies grounded in cognitive science, with the expectation that these measures will enable future teachers to handle ‘everything’ and ‘everyone’. The chapter concludes with a discussion of the consequences of these perspectives in relation to critical Bildung and power relations.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Oslo: Cappelen Damm Akademisk, 2024
Nyckelord
Bildung, critical thinking, Swedish teacher education, media analysis
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-117723 (URN)10.23865/cdf.231.ch3 (DOI)9788202840709 (ISBN)
Tillgänglig från: 2024-12-20 Skapad: 2024-12-20 Senast uppdaterad: 2025-01-02Bibliografiskt granskad
Georgii-Hemming, E. (2021). Akademisering av högre musikerutbildning: En navigering mellan autonomi och anpassning. In: : . Paper presented at Forskning om högre utbildning. Örebro universitet 19–20 maj 2021..
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Akademisering av högre musikerutbildning: En navigering mellan autonomi och anpassning
2021 (Svenska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Abstract [sv]

Akademiseringen spelar en central roll i professionaliseringen av skilda yrkesområden (Dellgran & Höjer 2017). Övergången från praktikbaserad till forskningsbaserad högskoleutbildning har uppmärksammats inom exempelvis vård, utbildning, socialt arbete och journalistik (Laiho 2010; Borg 2007; Soydan 2001; Bromley 2013), medan studier om akademisering av musikerutbildningar hittills har förbisetts (Georgii-Hemming et al. 2016; Nerland & Jensen 2014; Moberg 2018).  

Utbildningen av professionella, klassiska musiker vid högskolor och konservatorier i Europa har traditionellt vilat på konstnärligt hantverk och skapande samt föreställningen om konstens autonomi; med ett samhällsmandat förhållandevis fritt från relevanstänkande och instrumentell nytta. I spåren av Bolognadeklarationen 1999 följde ett politiskt projekt att etablera en forskningsbaserad musikerutbildning (Gies et al. 2019). Förväntningarna på utveckling av forskning inom ramen för en konstnärlig praktik skapade däremot kontroverser och motsättningar inom utbildning och profession. Parallellt har samhällets musikliv och marknad förändrats (Gaunt 2016). Musikeryrket erbjuder idag få chanser till fasta anställningar och klassiska musikers samhällsmandat är inte längre givet, men den högre utbildningens krav på anställningsbarhet finns kvar. En komplex väv av frågor uppstår: konstnärlig praktik kontra (vetenskaplig) forskning; samhällsrelevans kontra konstens autonomi.  

Utgångspunkten för detta papper är resultat från det RJ-finansierade projektet Discourses of Academization and the Music Profession (DAPHME, 2016–2020), vars övergripande syfte har varit att undersöka hur processer av akademisering påverkar musikerutbildningar i Europa. Empirin baseras på officiella dokument samt intervjuer med 36 institutionsledare och lärare i Sverige, Norge och Tyskland. För att analysera vilka föreställningar om musikeryrket, kompetens och forskning som förhandlas och omförhandlas, har vi kombinerat diskursanalys (Wodak & Meyer 2016) med professionsteorier. Analyserna har utförts mot bakgrund av olika traditioner, värderingar och institutioner för att på så sätt kunna jämföra motsättningar, likheter och skillnader på institutionell, nationell och internationell nivå. 

Pappret lyfter fram på tre viktiga resultat som rör utbildningens och forskningens funktion samt musikerns funktion i samhället. Hållningarna legitimeras genom instrumentell rationalisering kopplad till marknadens krav, snarare än till musiker som en profession med expertis, kunskaps- och samhällsmandat. Vad gäller forskning är skillnaderna mellan länderna stora. Konstnärlig forskning framställs som etablerat i Sverige, men det finns spänningar mellan olika idéer om vad som utgör valid kunskap, vilka bäst sammanfattas som ”förhandlad konsensus”. Häri ligger en diskursiv begränsning; det är inte längre politiskt korrekt att öppet kritisera förändringen. Sammanfattningsvis kan de övergripande resultaten beskrivas som en navigering mellan konstnärlig och vetenskaplig autonomi; mellan anpassning till högskolesystem och marknad.

Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-96332 (URN)
Konferens
Forskning om högre utbildning. Örebro universitet 19–20 maj 2021.
Projekt
Discourses of Academization and the Music Profession in Higher Music Education (DAPHME)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0255:1
Tillgänglig från: 2022-01-10 Skapad: 2022-01-10 Senast uppdaterad: 2022-01-12Bibliografiskt granskad
Georgii-Hemming, E., Rolle, C., Varkøy, Ø., Johansson, K., Angelo, E., Gies, S., . . . Versaci, D. (2021). Artistic knowledge for entrepreneurs. In: : . Paper presented at Nordic Network for Research in Music Education (NNRME), Norwegian University of Science and Technology, Department of Teacher Education, Trondheim. 2–3 March 2021.
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Artistic knowledge for entrepreneurs
Visa övriga...
2021 (Engelska)Konferensbidrag, Muntlig presentation med publicerat abstract (Refereegranskat)
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-90061 (URN)
Konferens
Nordic Network for Research in Music Education (NNRME), Norwegian University of Science and Technology, Department of Teacher Education, Trondheim. 2–3 March 2021
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0255:1
Tillgänglig från: 2021-03-25 Skapad: 2021-03-25 Senast uppdaterad: 2021-03-26Bibliografiskt granskad
Moberg, N. & Georgii-Hemming, E. (2021). Institutional personas: Dis/harmonic representations of higher music education. Högre Utbildning, 11(1), 27-40
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Institutional personas: Dis/harmonic representations of higher music education
2021 (Engelska)Ingår i: Högre Utbildning, E-ISSN 2000-7558, Vol. 11, nr 1, s. 27-40Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Self-promotion and the role of ‘brand image’ have increased in importance within higher education. Drawing on multimodal material from websites, this paper deals with how institutions for higher music education discursively construct institutional personas. Higher music education represents a novel case that contributes to existing knowledge of how institutions represent themselves because it sits at a particular, unique juncture between perspectives on universities as places for education and places for training. By investigating representations – and the actors, beliefs and customs these include – our results shed light on institutional ideals concerning knowledge and education. In conclusion, the institutional personas are explained as dis/harmonic as fundamental contradictions with educational implications are revealed. 

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cappelen Damm Akademisk, 2021
Nyckelord
higher music education, multimodal discourse analysis, academic institutions, university websites
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-90710 (URN)10.23865/hu.v11.2394 (DOI)2-s2.0-85147032073 (Scopus ID)
Projekt
Discourses of Academization and the Music Profession in Higher Music Education (DAPHME)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0255:1
Tillgänglig från: 2021-03-25 Skapad: 2021-03-25 Senast uppdaterad: 2023-12-08Bibliografiskt granskad
Johansson, K. & Georgii-Hemming, E. (2021). Processes of academisation in higher music education: the case of Sweden. British Journal of Music Education, 38(2), 173-186
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Processes of academisation in higher music education: the case of Sweden
2021 (Engelska)Ingår i: British Journal of Music Education, ISSN 0265-0517, E-ISSN 1469-2104, Vol. 38, nr 2, s. 173-186Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

Higher music education (HME) in Europe is multifaceted due to the great variety of legal frameworks, conservatory histories and practices. However, following the Bologna declaration in 1999, traditional conservatories are gradually transforming into research-based institutions, which means combining advanced performer training with artistic research. After a background on academisation in the higher education of classical, professional musicians, this article reports on a Swedish case study of meanings assigned to academisation in HME. Findings show that it is defined and justified as a quality development project, which requires adaptation and also gives opportunities for further development. Issues of agency in HME are discussed.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Cambridge University Press, 2021
Nyckelord
Higher music education, academisation, artistic research, the music profession
Nationell ämneskategori
Musikvetenskap
Forskningsämne
Musikvetenskap med musikpedagogisk inriktning
Identifikatorer
urn:nbn:se:oru:diva-78313 (URN)10.1017/S0265051720000339 (DOI)000661169500007 ()2-s2.0-85098081605 (Scopus ID)
Forskningsfinansiär
Riksbankens Jubileumsfond, P15-0255
Tillgänglig från: 2019-12-02 Skapad: 2019-12-02 Senast uppdaterad: 2021-07-26Bibliografiskt granskad
Organisationer
Identifikatorer
ORCID-id: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-3758-7541

Sök vidare i DiVA

Visa alla publikationer