To Örebro University

Vi när det går bra och dom när det går dåligt. Så tror nog många att supportrar förändrar sitt språkbruk i medgång och motgång. Men för vissa är vi om favoritlaget djupare rotat än så.

Podcasting and podcast listening have evolved into activities with significant social impact potential. According to Spotify (2024:4), 42% of Swedes listen to podcasts at least once a week, and more than half of the listeners feel such a strong sense of community with the podcasters that they consider them friends (Acast 2024).

This CA-based study of 40 Swedish conversational podcasts aims to identify how Swedish podcasters create interactional intimacy and achieve an intimate public, defined as “a porous, affective scene of identification among strangers” (Berlant 2020:viii). The podcast medium's capacity to foster a ‘hyper-intimacy’ (Berry 2016) between participants and listeners – linked to individual and mobile listening, technological accessibility, and the content and format of the podcasts – has been cited as a reason for its growing popularity (Berry 2016; Swiatek 2018; Spinelli & Dann 2019). This study aligns with Euritt’s (2023) perspective of podcast intimacy as socially constructed discourses rather than an inherent quality of the medium. The analysis builds on two of Adler Berg’s (2023) analytical parameters: intimacy in what is said (e.g. topics’ breadth and sensitivity, subjective or personal information) and in how it is said (e.g. non-lexical vocalisations).

Preliminary findings suggest that regardless of the podcast's focus (e.g. sports, humour), podcasters share their experiences of pleasures and pains using similar emotional wording and non-lexical vocalisations. However, differences in emotional intensity seem to be closely related to the participants' perception of their target audience, as expressed through epistemic presuppositions and frames of reference.

References:

Acast (2024). Podcasting trends in established vs. emerging markets: Acast's global report for international podcast day - September 30th, 2024. Acast.

Adler Berg, F. S. (2023). Analysing podcast intimacy: Four parameters. Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies [Advance online publication]. https://doi.org/10.1177/13548565231220547

Berlant, L. (2020). The female complaint: The unfinished business of sentimentality in American culture. Duke University Press.

Berry, R. (2016). Part of the establishment: Reflecting on 10 years of podcasting as an audio medium. Convergence: The International Journal of Research into New Media Technologies 22(6), pp. 661-671. Euritt, A. (2023). Podcasting as an intimate medium. London: Routledge.

Spinelli, M. & Dann, L. (2019). Podcasting: The audio media revolution. London: Bloomsbury Academic.

Spotify (2024). Poddrapporten 2024. Spotify.

Swiatek, L. (2018). The podcast as an intimate bridging medium. In Llinares, D., Fox, N. & Berry, R. (eds.) Podcasting: New aural cultures and digital media. Cham: Springer International Publishing, pp. 173-187

Poddmediets växande popularitet under de senaste två decennierna har ofta förklarats med dess förmåga att skapa en känsla av närhet till lyssnaren – en intimitet som företrädesvis tillskrivs det individuella och mobila lyssnandet, den tekniska tillgängligheten, liksom poddarnas innehåll och format (ex. Berry 2016). Drygt hälften av poddlyssnarna säger sig också ha en så stark personlig koppling till deltagarna i sina favoritpoddar att de betraktar dessa som vänner (Acast 2024).

Sambandet mellan deltagarnas språk och lyssnarnas engagemang har undersökts på aggregerad nivå i studier av utländska poddar (ex. Reddy et al. 2021; Markowitz 2025). Med pragmatik som teoretisk utgångspunkt analyserar jag i mitt pågående avhandlingsprojekt hur interaktionell intimitet konstrueras i olika kategorier av svenskspråkiga samtalspoddar. I det här föredraget riktas fokus mot den skiftande klusiviteten (Filimonova 2005; Pavlidou 2014) i sportpoddarnas tilltal och omtal. Medan tidigare studier av svenskt talspråk främst har kartlagt hur 1 persons pronomen VI används för att konstruera identiteter och gemenskaper (ex. Engblom 2004; Moberg & Eriksson 2013; Andersson 2021), omfattar denna studie även 2 och 3 persons pronomen NI och DE, och den roll dessa spelar i konstruktionen av interaktionell intimitet i poddar (Adler Berg 2023; Euritt 2023). Med exempel från tolv svenskspråkiga sportpoddar synliggörs hur poddeltagarna (re)konstruerar supporteridentiteten i och genom skiftningarna i klusivitet och pronomenval – såväl i relation till andra deltagare, lyssnare och supportrar, som till enskilda händelser kopplade till klubbar, spelare och ledare. Utifrån dessa resultat presenterar jag under föredraget ett förslag till typologi för klusivitet i svenskt talspråk.

Färgbeteckningar som vit, röd och brun definieras i ordböcker företrädesvis genom 1. referens till ett prototypiskt objekt (t.ex. ”som har färg som nyfallen snö”), 2. en beskrivning av färgens fysiska egenskaper (t.ex. ”en av grundfärgerna”), 3. färgens relation till andra färger (t.ex. ”en blandfärg av svart, gult och rött”).

I min undersökning av den lexikografiska behandlingen av elva färgbeteckningar i fem nordiska ordböcker – Svensk ordbok, Den Danske Ordbog, Det Norske Akademis ordbok, Íslensk orðabók och Kielitoimiston sanakirja – fokuserar jag på variationer i definitionsvokabulär och definition genom referens till prototypiskt objekt. Därutöver jämför jag ordböckernas val av prototypiskt objekt med resultatet från en enkätundersökning som genomförts rörande språkbrukarnas uppfattning om det bästa, mest typiska, exemplet på respektive färg.

I föredraget presenteras konstaterade likheter och skillnader i definiens såväl inom som mellan ordböckerna. Därtill diskuteras principer för val av prototypiska objekt.