To Örebro University

Digitalization is a reality that governs more and more both the society and the economy, facilitating new and more efficient ways of setting up business and business collaborations. Rational agreement routines and well thought through contracts help organizations to avoid legal disputes and thus maintain long-term relations with customers and suppliers. Therefore, a digitalized platform where non-lawyers (purchasers, sellers) in a user-friendly interface can draft individual contracts without lawyers is expected to both increase the companies’ labor productivity and to facilitate the evaluation of risks and opportunities over time. To our knowledge, there is very little known about the agreement routines and the firms’ interest of making them more efficient using digital solutions. Based on semi-structured interviews that we carried out in Sweden during the autumn 2019, we found that companies and authorities are not fully in control of their agreements, when it comes to for example the origin of the agreements, the agreement routines, the storage of agreement and authorized signatures and do not fully use the potential of digital tools for managing and negotiating contracts. Unexpectedly, organizations seem to be of the opinion that the current, a little bit unmodern, system actually works for them. Therefore, new digital tools and/or digital platforms must really meet the needs of the organizations to correspond to the investment for it. Our interviews suggest that new simple digital solutions might be appreciated and used.

Denna artikel är en uppmuntran till metoddiskussion; ett debattinlägg, eller åtminstone ett diskussionsinlägg. Det bygger på egen forskarerfarenhet, men påståendena är obestyrkta och framställningen tar inte sikte på att på ett vetenskapligt sätt beskriva och citera vad andra forskare har sagt eller gjort– det här är populärrättsvetenskap. Vad som här beskrivs är varför vad somhär kallas innovationsskatterättsdogmatik behövs, vid sidan av mer traditionell rättsdogmatik, och hur dess utmaningar och möjligheter ser ut. Artikeln är en populärvetenskaplig text om fördelar och nackdelar med, i stilistiska syften, polariserade metodologiska orienteringar. 

Det finns anledning att anta att domare, inte minst i högre instanser, i större eller mindre mån väger in faktorer som kan sammanfattas med lokutionen ”konsekvenserna från tillämpningssynpunkt”. Härmed avser vi att domstolen skapar sig en uppfattning om vilka samhälleliga konsekvenser olika tolkningsalternativ kan antas få, vilka av dessa som är att föredra och vilken tolkning som skulle bidra till att förverkliga dessa samt att man tillmätersådana överväganden i alla fall någon betydelse vid valet mellan olika tolkningsalternativ. Här diskuteras användningen av sådan konsekvensargumentation i skattefrågor utifrån ett skatteprocessuellt perspektiv.

Detta vänboksbidrag börjar i två termer och perspektiv – det reaktiva och det proaktiva – som sedan relateras till juridisk undervisning. Därefter diskuteras utmaningar och möjligheter med att meddela akademisk juridisk undervisning rörande det ena av dessa två perspektiv (det proaktiva), vilket inte på något sätt utesluter att man samtidigt undervisar rörande det andra (det reaktiva).

Genom införandet av s.k. länkningsregler (linking rules), som på senare tid har varit på frammarsch (se t.ex. i 24 b kap. inkomstskattelagen), markeras det skattepolitiska intresset för reciprocitet i inkomstbeskattningen, som ett instrument för att motverka en icke neutral beskattning. Länkningsregler innebär att skatteeffekterna av en transaktion villkoras eller påverkas av hur motparten i transaktionen beskattas och innebär t.ex. att en eljest, utan länkningsregler gällande, skattefrihet för en inkomst eller avdragsrätt för en utbetalning i vissa fall vägras om transaktionens motpart inte beskattas på ett sätt som beskrivs i respektive länkningsregel. Mot bakgrund av att bristande reciprocitet i många fall ger upphov till en likaledes bristande neutralitet i beskattningen finns det skäl att överväga om det kan vara en bra väg att försöka skapa en högre grad av reciprocitet i beskattningen genom att i klart högre grad än f.n. använda länkningsregler.

When it comes to policy issues, a legal scholar would traditionally study sustainable taxation from a “top-down”perspective, thus focusing on the legislator and on rational ways to steer economic life in a more sustainable direction. Here, we start at another end—we think of it as “the bottom-calling-the-top”perspective—in order to highlight (1) a relatively new business model and its merits from a circular economy perspective, namely the so called Product Service Systems; (2) how this model faces initial problems regarding especially foreseeability and that it might therefore have problems making its breakthrough; and (3) thus might need help from the legislator. Business models typically emanate from economic life rather than from political discourse, hence the bottom-up perspective and the bottom-to-the-top expression. Within the “bottom-calling-the-top”perspective, the focus lies on the needs of the economic actors carrying out their business. This text will contribute to the integration of a “bottom-up” perspective into the sustainable taxation discussion, and we will illustrate how a proper dose of bottom-up perspective might contribute to a more viable discussion.  

Tax law neutrality is an important goal for many tax policy issues, not least in Sweden. When evaluating current or possible future income tax rules from a neutrality perspective it is important to consider reciprocity and pricing issues. The purpose of this paper is to illustrate why that is so and to give some reflections on how this should or could be done.

Denna populärvetenskapliga guide till juridiken kring funktionsförsäljning (eller, om man så vill, as a service-försäljning) avser att ge dels en översiktlig bild av rättsläget för funktionsförsäljning, dels några goda råd, ur ett i första hand juridiskt perspektiv, för dig som överväger att börja sälja eller köpa funktion. Guiden är skriven med en tänkt målgrupp i sikte, nämligen i första hand företagsledningar som inte har någon egen större avdelning för redovisning och juridik. Vi tror och hoppas dock att den ska visa sig vara användbar för bredare grupper.

Här kommer vi också att lägga upp, stegvis förnyade, länkar till vetenskapliga publikationer om juridiken kring funktionsförsäljning (flera är under publicering). Kanske finner du också, med tiden, nya upplagor av denna guide här. Läge för ett bokmärke alltså…

Guiden har skrivits av en grupp forskare som under flera år har forskat på juridiken kring funktionsförsäljning. Forskningen har i första hand finansierats av Energimyndigheten (och i nära samarbete med forskningsorganisationen Mistra REES), men vi har också arbetat för näringslivet med dessa frågor.