To Örebro University

Den här arbetsrapporten presenterar slutsatserna från Att resonera historiskt, ett under-visningsutvecklande forskningsprojekt inom ramen för den nationella verksamheten ULF (Utbildning, Lärande, Forskning). I projektet har en historiker och fyra ämneslärare i historia tillsammans under tre läsår undersökt olika aspekter av historiskt resonerande i gymnasieskolan och hur undervisningen där kan utformas för att utveckla elevernas förmåga att resonera historiskt. Projektgruppen har också utforskat hur undervisningsutvecklande forskning kan lyftas in i lärarutbildningen som ett sätt att verksamhetsanknyta den högskoleförlagda utbildningen och fördjupa studenternas förståelse av vad ett undersökande arbetssätt i deras framtida profession kan innebära.

Projektets kunskapsprodukt är fyra progressionsmodeller som är tänkta att vara en hjälp för ämneslärare när de planerar sin historieundervisning och följer upp sina elevers lärande i historia. Ambitionen har också varit att modellerna ska kunna användas i ämneslärarutbildningen i historia och ge studenterna en idé om hur de framöver kan arbeta för att möjliggöra en mer nyanserad och fördjupad historisk förståelse hos sina elever.

This report presents the conclusions from Att resonera historiskt (Reasoning Historically), a practice-based research project on teaching and learning conducted within the framework of ULF (Education, Learning, Research). Over the course of three academic years, a historian and four upper secondary history teachers have collaboratively examined different aspects of historical reasoning in secondary education and explored how teaching can be designed to support students’ ability to reason historically. The project group has also investigated how practice-based research on teaching and learning can be integrated into teacher education as a way to strengthen the connection between academia and the school practice, thereby deepening student teachers’ understanding of what an inquiry-based approach can mean in their future profession.

The project’s main output consists of four progression models intended to support history teachers in planning their instruction and monitoring their students’ learning in history. A further aim has been for these models to be used in history teacher education, providing student teachers with a vision of how they can foster more nuanced and in-depth historical understanding among their future students.

Det här kapitlet tar sin utgångspunkt i Örebro universitets pedagogiska meriterings-modell och undersöker hur lärares uppfattningar om pedagogisk skicklighet förhåller sig till universitetets fyra kriterier för excellent lärarskap: undervisningsskicklighet, pedagogisk reflektionsförmåga, pedagogiskt ledarskap och vetenskapligt förhållningssätt. Drygt sjuttio lärare, två från varje huvudområde vid Örebro universitet, har i en enkät fått besvara frågor om vad pedagogisk skicklighet betyder för dem. När svaren sätts i relation till kriterierna för excellent lärarskap blir det tydligt att den pedagogiska meriteringsmodellen innehåller lärarkvaliteter som det stora flertalet lärare som besvarat enkäten inte uppfattar som viktiga delar av pedagogisk skicklighet. Att gå från skicklig till excellent kan på så vis bli en utmaning för en del lärare, och i kapitlet diskuteras avslutningsvis vad pedagogiska utvecklare kan göra för att vägen ska uppfattas som framkomlig av så många lärare som möjligt.

Hösten 2021 infördes ett nytt examensmål för lärarutbildningarna rörande lärarstudenternas förmåga att ”kommunicera och reflektera kring frågor som rör identitet, sexualitet och relationer”. För att våra studenter ska kunna uppfylla detta mål har vi inom historieämnet på ämneslärarutbildningen vid Örebro universitet infört ett obligatoriskt moment i form av en muntlig rollspelsövning. I denna text diskuterar vi möjligheterna att stärka studenters kompetens i att genomföra historiska samtal om ämnen som kan upplevas som känsliga, fördjupa deras förmåga att leda pedagogiska samtal och utveckla deras kommunikativa utsträckning integrera muntliga övningar inom högre utbildning.

Heated discussion and challenging silence: Learning to lead conversations about identity, sexuality and relationships

In 2021, a new requirement for obtaining a teacher’s certificate was added to the Swedish Higher Education Ordinance. Students must now demonstrate an ability to “communicate and reflect on issues regarding identity, sexuality and relationships”. In a history course within the teacher education programme at Örebro University, we have developed an obligatory roleplay exercise focused on verbal communication to meet this requirement. Here, we discuss how the role-play exercise can develop students’ communicative abilities and strengthen their competencies in leading group discussions on issues potentially perceived as sensitive. Like our students, we recognize the value of incorporating verbal, communicative exercises into the curriculum to a higher degree. 

I Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommendationer om mål för behörighetsgivande högskolepedagogisk utbildning finns ett delmål som säger att deltagarna ska ”självständigt, och tillsammans med andra, kunna planera, genomföra och utvärdera undervisning och examination på vetenskaplig eller konstnärlig grund inom det egna kunskapsområdet”. Den här artikeln undersöker vad pedagogiska utvecklare lägger i SUHF:s formulering tillsammans med andra och diskuterar vilka förutsättningar de högskolepedagogiska kurserna ger deltagarna att utveckla de kunskaper, färdigheter och förmågor som krävs för att kunna samarbeta i utbildning.

I semistrukturerade intervjuer med tolv pedagogiska utvecklare vid nio svenska lärosäten har tre aspekter av pedagogiskt samarbete blivit särskilt tydliga: att utveckla ett språk för lärande, att utveckla ett kritiskt förhållningssätt och att utveckla en professionell handlingsberedskap. Det står också klart att de pedagogiska utvecklarna tolkar tillsammans som ihop med sina kollegor snarare än sida vid sida med dem och gärna vill att deras kursdeltagare lär sig kunskaper, färdigheter och förmågor som gör att de kan delta i en gemensam pedagogisk praktik. Samtidigt ser de pedagogiska utvecklarna det som problematiskt att de i princip aldrig möter lärarlag på sina kurser och därför har svårt att bedöma deltagarnas förmåga att samarbeta med andra lärare inom det egna kunskapsområdet. Det är med andra ord osäkert om det är möjligt att uppnå SUHF:s delmål i den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen som den är organiserad vid de nio lärosätena.

In the recommended general learning outcomes for higher education teacher training issued by the Association of Swedish Higher Education Institutions (SUHF), one objective states that participants should demonstrate the ability to ”independently, and jointly with others, plan, implement and evaluate teaching and assessment in higher education with a scientific, scholarly or artistic basis and within their own area of knowledge”. This article analyzes interpretations made by academic developers of SUHF’s wording jointly with others. It also discusses what foundations higher education teaching courses offer participants for developing knowledge, skills, and abilities to collaborate with others in their pedagogical work.

Three aspects of educational collaboration emerged from semi-structured interviews with twelve academic developers at nine Swedish universities: developing a language for learning; developing a critical approach; and developing a professional capacity to act. It also became evident during the interviews that the academic developers interpret jointly as working together with colleagues, rather than just side by side, and that they hope that their course participants are acquiring the knowledge, skills, and abilities to enable them to engage in a shared pedagogical practice. However, the academic developers also find it problematic that they rarely come into contact with teaching teams through their courses, making it difficult to assess participants’ ability to collaborate with colleagues within their own areas of knowledge. In other words, it is uncertain whether it is possible to achieve SUHF’s objective in the higher education teacher training courses as they are organized at the nine universities studied.

Korsetten – ett litet och sällan synligt plagg som ändå är ett av de mest kontroversiella i modets historia. Kvinnors relation till korsetten har alltid varit komplicerad, ända sedan den började användas under 1500-talet.

Klok av korsetten tar sin utgångspunkt i utställningen Korsettkriget på Kvinnohistoriskt museum i Umeå, och här ställs besökarnas tankar om utställningen i relation till funderingar som kända kvinnor i dåtid och nutid haft om kvinnlighetens former. Kvinnor som var eller är kritiska mot, peppade på eller kluvna till korsetten.

Korsettkriget fick många besökare att dra paralleller mellan då och nu och fråga sig vad som är dagens motsvarighet till korsetten. För även om korsetten inte längre finns i varje kvinnas garderob, så fortsätter kvinnors kroppar och kläder att diskuteras och problematiseras. Kan vi kanske med historiens hjälp bli klokare av korsetten och förstå varför vi klär oss som vi gör, vem som bestämmer hur vi ska se ut och vad det är som vi uppnår genom att på olika sätt forma våra kroppar?