To Örebro University

I denna rapport analyseras i vilken mån International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) 2022 mäter sådant som den svenska grundskolan har i uppdrag att arbeta med, enligt läroplanen och kursplanen i ämnet samhälls-kunskap. Analysen berör dels hur väl ICCS relaterar till den svenska grund-skolans övergripande medborgardanande uppdrag, dels om ICCS kunskaps-mätning ligger i linje med det som betonas i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. Till grund för analysen ligger ICCS teoretiska ramverk och mätinstrument samt svenska styrdokument i form av de inledande delarna av läroplanen och kursplanen för ämnet samhällskunskap i Lgr 11 och Lgr 22. 

Analysen visar att ICCS knyter väl an till den svenska skolans medborgardanande uppdrag. När det gäller skolans övergripande uppdrag ger ICCS elevenkät, som innehåller frågor om elevernas attityder och engagemang, relevanta indikationer på i vilken grad eleverna ställer sig bakom flera av de grundläggande värderingar som framhålls i svenska styrdokumenten. Enkäten ger också insikter om elevernas demokratiska handlingskapacitet. 

ICCS kunskapsprov speglar också väl det kunskapsinnehåll som ingår i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. Provet kan därför sägas ge en tämligen god indikation på elevernas samhällskunskaper. I både kursplanen och ICCS ges politiska aspekter störst utrymme, följt av sociala, rättsliga, ekonomiska och mediala aspekter. Demokrati är vidare det mest framträdande temat i såväl svenska styrdokument som ICCS. Hållbar utveckling är ett annat område som betonas starkt i båda sammanhangen. 

Avsikten är att ICCS kunskapsprov ska mäta olika typer av förmågor. Flest frågor är inriktade på att kunna resonera och tillämpa (reasoning and applying). Här ingår exempelvis frågor som kräver tämligen komplex begreppsförståelse, förmåga att urskilja och förstå principer samt kapacitet att föreslå, jämföra eller motivera på ett välgrundat sätt. I provet ingår också frågor som handlar om att visa kunskap om olika saker (knowing), till exempel om vissa sakförhållanden och innebörden i grundbegrepp. Liknande typer av förmågor framhålls i den svenska grundskolans kursplan för ämnet samhällskunskap. 

Även om ICCS i hög grad mäter sådant som den svenska grundskolan har i uppdrag att arbeta med, bör begränsningarna också framhållas. Undersökningar som görs vid ett enda tillfälle kan givetvis inte fånga allt som ska känneteckna den svenska grundskolan som helhet och ett skolämne som eleverna studerar under hela sin grundskoletid. ICCS mäter inte heller kunskaper om specifika svenska samhällsförhållanden och undersökningsformatet gör det inte möjligt att testa komplexa förmågor som att söka och sammanställa information eller analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv. 

The study examined the individual characteristics and consequences of psychological group processes that may lead some students to gain a reputation for being politically knowledgeable and verbal in class (a political reputation). Two normal samples of Swedish students were used, 13-year-olds (N = 835) and 16-year-olds (N = 795). Longitudinal data over one year were analyzed and showed that youths’ political reputation in class is established very early. Cross-sectional predictions showed that political interest predicted political reputation in class positively, and social fear predicted political reputation negatively in both cohorts. In addition, having a political reputation predicted increased political interest and political efficacy over one year. Further, mediation analyses showed that youths’ political predispositions, their political interest and political efficacy at T1, significantly operated on interest and efficacy at T2 via the political reputation. This suggests that political reputation partly functions as a booster of youths’ initial political predispositions over time. Future research is needed into the long-term consequences of having a political reputation.

The article aims to depict the political framing of three grading reforms in Swedish compulsory school, in terms of the political problem they are supposed to solve and what kind of attention is given to the lowest performing pupils. Discourse analysis is employed, focusing on statement producers. The empirical material consists of policy documents from the late 1930s to 2010. The analyses show that three cases of the same type of policy change, a new grading system, rely on very different problem representations. The changes were launched as an equality tool, an accountability measure and a remedy for declining results, respectively. The discourse about the least successful pupils differs. Reasonable demands and a ranking scale without a failing grade characterize the introduction of a norm-referenced system; a first criterion-referenced system rests on a belief that virtually all pupils will meet the formulated levels for passing, an expectation not met, and a changed focus behind the second criterion-referenced system normalizes that some pupils will fail compulsory school. The article also illustrates the merits of studying educational policy change through the theoretical lens of problem representations and directs attention to how reforms can have discursive effects as well as unintended side effects that matter substantially for some people.

In Sweden, compulsory school grades determine admission to upper- secondary school. The article maps grading outcomes in compulsory school for 1990–2017, when three different grading scales were used, in terms of students’ distribution across grading steps. Statistics of grades for all Swedish grade 9 students (all school subjects) are used. Contrary to policymakers’ expectations, the results show that a large proportion of students failed to pass compulsory school immediately after a criterion-referenced system with a sharp pass/fail distinction was introduced in the late 1990s. The failure rate has since then remained strikingly constant. Swedish as a second language differs from the main pattern, with a substantially higher failure rate that is increasing over time. This outcome is discussed with reference to grading policy as a matter of social choice.

The Nordic welfare state has been associated with certain ideas of citizenship, the highlights of which are equal rights, social mobility, democracy, and participation. To better understand how these ideas are interpreted in the educational system, this chapter compares school principals’ prioritization of the aims of civic and citizenship education in four Nordic countries as they are expressed in IEA’s International Civic and Citizenship Education Study (ICCS). We discuss our findings in relation to the Nordic model of education, meaning the governance of education epitomizing the Nordic welfare state. When comparing data from the survey of school principals in ICCS 2009 with ICCS 2016, we find a consistent prioritization of promoting students’ critical thinking, while items concerning democratic participation are the lowest priority.While these results are similar to the international sample, the Nordic principals’ support for promoting critical thinking is consistently stronger. In the Nordic welfare state, a shift toward neoliberal policies is seen as an adaption to economic challenges with an emphasis on development of human capital through knowledge, skills, and abilities. However, as critical thinking represents such abilities, this may also be seen as a prerequisite for social critique and political mobilization. We review these possibilities as representations of a break in or a continuation of the traditional ideas of citizenship associated with the Nordic welfare state. We conclude that, for Nordic principals, critical thinking may align with the recent international emphasis on competence while also relating to the concept of Bildung, an 18th-century emancipation ideal with deep roots in the Nordic model of education.

This chapter provides an analysis of the complex role of Nordic schools in both enhancing and reducing socioeconomic inequalities in civic competences. A multilevel analysis method was used to examine the IEA International Civic and Citizenship Education Study (ICCS) 2009 and 2016 data of all four Nordic countries. The results show that unequal access to civic learning (in-school civic participation and open classroom climate) exist in all Nordic countries. We found differences in access within schools in which students with more advantages experienced greater opportunities to participate. Additionally, we found differences between schools. Those schools that had an intake with a higher proportion of socioeconomically advantaged students tended to provide more civic learning opportunities and open classroom climates. Inequalities in access to civic learning activities manifested itself in different ways in schools across the Nordic countries. There is some evidence that this happens more regularly in Sweden than Finland, though Norway recorded the highest levels of unequal access inside schools, and no Nordic country provides equal access to all the forms of civic learning we studied. At the same time, however, there were forms of civic learning in Nordic schools that were found to reduce socioeconomic inequalities in civic competences. The results showed that when disadvantaged students gained access to civic learning, they mostly appeared to benefit either the same or more from the experience than their more advantaged peers. A unique contribution of this chapter to the field of citizenship education is that we found that in-school civic participation can compensate for a disadvantaged background for developing future electoral participation and civic knowledge in students from disadvantaged backgrounds.

This article discusses democratic and citizenship education with the ambition of linking theoretical insights from several fields of research to practical teaching. Perspectives on education, citizenship, politische Bildung, democratic theory and power, provides theoretical input. These perspectives are combined into three ideal-typical approaches to democratic education, emphasizing different aspects: democratic internalization, democratic acting and democratic thinking. We argue that practical teaching should utilize all three positions. Ultimately, a comprehensive didactic model is developed in order to visualize the relationship between the approaches. The model provides a bridge between theoretical and practical aspects of democratic education, which is useful for both teaching and research.

Sammanfattning

En viktig uppgift för lärare i samhällskunskap är att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik. För att lyckas med detta behöver lärare få tillgång till forskning om hur under­ visningen inom detta område bäst utformas i praktiken. I takt med skolans digitalisering finns det också behov av kunskap om hur undervisningen kan utformas för att stärka elevers källkritik i mötet med olika typer av digital information.

En systematisk översikt sammanställer forskning av högsta relevans och kvalitet, som svar på en viss fråga vid ett visst tillfälle. Den fråga som vi i denna översikt besvarar är:

Hur kan undervisning utformas för att stärka elevers kritiska tänkande och källkritik inom samhällskunskap?

I översikten definierar vi kritiskt tänkande inom samhällskunskap som förmågan att tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor för att på ett analytiskt sätt kunna urskilja och förstå olika perspektiv, konsekvenser och samband. Vidare förutsät­ ter kritiskt tänkande förmågan att urskilja, utveckla och ifrågasätta sina egna och andras bedömningar och slutsatser, samt att kunna använda och förklara information, analyser och argument i resonemang om samhällsfrågor. Med utgångspunkt i den här definitionen är källkritik en viktig del av kritiskt tänkande i samhällskunskap.

Resultat

Översiktens resultat beskriver hur undervisningens utformning påverkar elevers lärande och deras möjligheter att utveckla olika förmågor.

Undervisningens utformning

De studier som ingår i översikten visar att det finns olika sätt att utforma undervisning i samhällskunskap med syfte att stärka elevers kritiska tänkande. I översikten står tre typer av undervisning i fokus:

• diskussionsbaserad undervisning
• textbaserad undervisning
• multimediabaserad undervisning

Diskussionsbaserad undervisning går huvudsakligen ut på att lärare och elever interagerar i muntlig diskussion i klassrummet. I textbaserad undervisning ligger tonvikten på elevers arbete med texter. Det kan handla om att elever läser och skriver texter eller kommente­ rar varandras texter. I multimediabaserad undervisning arbetar elever med olika typer av audiovisuell information eller med digitala verktyg.

Elevers lärande

För att lära sig att tänka kritiskt i samhällskunskap behöver elever både tillägna sig ämnes­ kunskaper och utveckla ett antal förmågor i relation till dem. I de studier som ingår i översikten undersöks hur undervisningens utformning kan påverka elevers lärande och möjligheter att utveckla de förmågor som ingår i kritiskt tänkande.

Källkritisk förmåga

Källkritisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna tolka, granska och värdera olika typer av information om samhällsfrågor. Det tydligaste fokuset på elevers lärande av källkritiska förmågor återfinns i studierna om multimediabaserad undervisning. I forsk­ ningen synliggörs betydelsen av att ge elever olika typer av stöd. Det kan bland annat handla om strategier för att granska information på internet, såsom att använda flera oberoende källor parallellt. Lärare kan också skapa möjligheter för elever att mötas och samarbeta kring digital information. Att använda videoklipp och annan audiovisuell information i undervisningen kan ge eleverna möjlighet att få en mångfacetterad bild av en samhällsfråga, men de behöver stöd för att kunna tolka, granska och värdera materialet. Att använda olika typer av informa­ tion från lokalsamhället i undervisningen kan skapa en närhet till källan.

När lärare utgår från texter i undervisningen finns det goda möjligheter att styra elevers arbete mot att fokusera på att bedöma trovärdighet och tillförlitlighet i källmaterial. Lärare kan bland annat styra undervisningen mot att bedöma originalkällor eller låta elever träna på att bygga egna texter. Diskussionsbaserad undervisning används i källkritiskt avseende för att uppmuntra elever att tolka och bedöma trovärdigheten i påståenden om samhällsfrågor.

Analytisk förmåga

Analytisk förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja och förstå olika pers­ pektiv, konsekvenser och samband i samhällsfrågor. När elever upplever ett genuint behov av att resonera kritiskt och känner självförtroende och trygghet, finns goda möjligheter att de genom diskussioner kan utveckla sin analytiska förmåga. Några studier visar att analytiska övningar med fördel kan kombineras med kreativa och praktiska övningar.

Elever som arbetar med texter kan behöva stöd av läraren i ett inledande skede för att lära sig hur exempelvis experter inom ett område analyserar en text och dess beståndsdelar. Att visuellt strukturera argumenten i en text kan vara ett sådant stöd. I studier om under­ visning med inslag av arbete med multimedia lyfts betydelsen av att läraren introducerar ämnesspecifika sätt att ta sig an information för att urskilja och förstå olika perspektiv, kon­ sekvenser och samband. Stöd för att identifiera eller jämföra perspektiv kan byggas in i digitala lärresurser men bör också ges av lärare i form av vägledning och frågor till eleverna.

Självreflekterande förmåga

Självreflekterande förmåga inom samhällskunskap innebär att kunna urskilja, utveckla och ifrågasätta bedömningar och slutsatser om samhällsfrågor. Flera studier beskriver hur elevers förmåga till självreflektion kan stärkas av diskussionsbaserad undervisning. Elever kan ta inspiration av lärares sätt att ställa frågor så att de också i diskussioner kan utmana varandras sätt att tänka. Om eleverna diskuterar i mindre grupper eller i par kan de reflektera över sina egna påståenden i dialog med en klasskamrat. Frågor som uppmuntrar eleverna att använda sina egna resonemang på andra exempel möjliggör att eleverna reviderar sina slutsatser.

Textbaserad undervisning kan ge eleverna möjlighet att reflektera över sina egna bedöm­ ningar i förhållande till ett textinnehåll. När lärare ger elever i uppgift att urskilja och förklara de perspektiv som skrivs fram i en text utmanas de att reflektera över vad de själva tycker och tänker om olika perspektiv. Genom att använda exempel som eleverna kan relatera till det omgivande lokalsamhället, stimuleras de också att reflektera över sin egen roll i förhållande till dessa exempel. Att elever får producera och reflektera över egna texter kan också stärka den kritiska självmedvetenheten.

Argumentationsförmåga

Argumentationsförmåga inom samhällskunskap innebär att kunna använda och förklara infor­ mation, analyser och argument i resonemang om samhällsfrågor. Flera studier beskriver värdet av diskussionsbaserad undervisning för att stärka elevers argumentationsförmåga. När elever får diskutera i helklass, i mindre grupper eller i par kan de utveckla sin förmåga att använda analyser och argument i resonemang i samspel med varandra. Diskussioner i mindre grupper eller par kan vara gynnsamt för att skapa trygghet och självförtroende i argumentation.

För läraren gäller det att hitta en bra balans mellan att leda diskussionerna och att ge elever större frihet, samt att ge eleverna stöd att strukturera sina argument. En viktig roll för läraren är också att rama in diskussionerna, styra eleverna mot ämnesinnehållet och belysa speciellt viktiga aspekter. Att lärare ställer utmanande frågor till eleverna är gynnsamt för att utveckla deras argumentation. Att arbeta med texter inom ett ämnesområde är värdefullt för att utveckla ämnesspecifika kunskaper samt för förmågan att argumentera inom ett specifikt område. Elever kan också öva upp sin argumentationsförmåga genom att göra inlägg i digitala forum om de får tydlig återkoppling på sina inlägg.

Viktiga aspekter i undervisningen

I den forskning som ingår i översikten beskrivs några särskilt viktiga aspekter av under­ visningen som har betydelse för elevers lärande av kritiskt tänkande i samhällskunskap:

• lärarledning
• ett väl valt innehåll
• stödstrukturer

Flera studier uppmärksammar betydelsen av att lärare leder och utformar undervisningen på ett genomtänkt sätt. Det innebär exempelvis att läraren aktivt leder samtal så att de stäm­ mer till eftertanke, reflektion, ifrågasättande och beaktande av perspektiv som eleverna inte känner till eller för fram på egen hand. Undervisningen kan med fördel innehålla elevaktiva moment där elever arbetar självständigt eller i grupp, men då utifrån tilldelade perspektiv eller inramat av fastlagda arbetsformer.

En viktig aspekt av lärarledning handlar om att välja ut och arbeta med ett väl valt inne­ håll i undervisningen. Samhällskunskapens anknytning till aktuella eller lokala frågor fram­ hålls i flera studier som något som kan utnyttjas i undervisningen för att hjälpa elever att identifiera problem, urskilja perspektiv, värdera information och se olika tänkbara lösningar. Inte minst omdiskuterade och konfliktfyllda samhällsfrågor med olika och kontrasterande perspektiv kan stimulera lärandet. Lärare kan genom sitt val av innehåll stimulera elever till ett ämnesspecifikt och ämnesdisciplinärt förhållningssätt. Inom denna ram kan sedan elev­ aktiviteten vara stor.

En central aspekt som återkommer i flera studier är hur betydelsefullt det är att lärare använder stödstrukturer för att stärka elevers kritiska tänkande. Stödstrukturer kan bestå av tydliga instruktioner för hur eleverna ska arbeta eller modeller för hur saker ska presenteras, men de kan också utgöras av vägledning från läraren i konkreta situationer, exempelvis stöd i form av ändamålsenliga och genomtänkta frågor. Stödstrukturer används för att stödja elever i deras bedömningar och slutsatser men kan successivt plockas bort, i takt med att eleverna lär sig och kan tillämpa dem i fler och nya sammanhang.

Urvalet av forskning

Denna systematiska översikt bygger på resultaten från 30 studier som har genomförts i nio länder. Översikten innehåller studier om undervisning från lågstadiet till vuxenutbildningen, med jämn fördelning mellan grundskola och gymnasieskola.

I översikten ingår studier som använder olika forskningsmetoder för att beskriva hur undervisning kan utformas och förklara hur undervisningen påverkar elevers lärande.

I rapporten beskrivs, med hjälp av SCB:s betygsstatistik, betygsutfallet för årskurs 9 åren 1990-2017, då tre olika betygssystem varit i bruk (2013-17 ingår även årskurs 6). Tonvikten ligger på att åskådliggöra hur elevernas prestationer i olika ämnen fördelas på de betygssteg som används vid olika tidpunkter. Därigenom synliggörs också hur betygssystemens skilda logiker och språk har betydelse för särskilt de elever som presenterar svagast. Systemen som sådana jämförs således inte, utan enbart hur betygssystemen fördelar alla elevprestationer i åk 9 under 28 års tid. En analys av de politiska ambitionerna bakom olika betygsreformer – vilka problem de ska lösa – ramar in rapporten. En av de mest framträdande slutsatserna är att införandet av ett målrelaterat betygssystem på 1990-talet, med skarp gräns för godkänt, omgående – i kontrast till förväntningarna – medför att en märkbar och över tid påtagligt stabil andel grundskoleelever inte når upp till den godkända nivån. Bytet till en ny skala på 2010-talet innebär härvidlag ingen förändring, vilket också är i linje med den politiska avsikten att låta gränsen för godkänt ligga fast. Under de målrelaterade systemen syns i många ämnen samtidigt en kontinuerlig ökning av andelen elever som får de högsta betygen. De sista åren med ett relativt betygssystem (1990-97) uppvisar, i linje med det systemets logik, en större stabilitet i fördelningen. Vissa ämnesskillnader finns dock under alla tre betygssystemen. 

Purpose: The aim of the article is to examine civic education in Sweden with regard to equality, by comparing curricula and textbooks for social studies in different tracks in upper-secondary school.

Method: The study is based on qualitative text analysis, with quantitative features. The analysis maps themes covered, the extent and depth of thematic coverage, and amount of emphasis on conceptual understanding and analytical training.

Findings: The results point to some similarities between the tracks; limited attention is given to democratic values and civic engagement, apart from voting. Clear differences are found in amount of information and complexity. The most basic textbooks target the vocational track, while (some of) the textbooks for the academic track have an elaborated focus on complex conceptual understanding and analytical training.

Practical implications: The findings indicate different expectations in civic education. Vocational students receive more limited opportunities to develop civic abilities, which might negatively affect the exercise of citizenship and increase political inequality.