To Örebro University

I en tid när Förintelsens överlevande som tidsvittnen försvinner spelar minnet av Förintelsen en central roll för vår kunskap om det förflutna. Med tiden blir den en del av vårt kollektiva minne, och det som de överlevande som kom till Sverige lämnade efter sig blir en del av svensk historia.

Förintelsen & Sverige är en antologi som belyser tiden före, under och efter Förintelsen. De olika kunskaper och perspektiv som lyfts fram ger inblick i den rika kultur som raderades, hur majoritetssamhällena agerade, vad förövarna strävade efter samt vad hjälpinsatser och motstånd åstadkom. Genom nedslag bland alla aktörer – från offer, åskådare och förövare till dagens efterlevande och förnekare – får historien nyanser och kan studeras bättre. Med ett fokus på tiden efter ges verktyg för att förstå hur trauman bärs vidare i generationer och hur minnen kan representeras.

Boken riktar sig till lärarstudenter, yrkesverksamma lärare och en intresserad allmänhet som vill öka sina kunskaper om Förintelsen generellt men också specifikt i relation till Sverige.

Globalization is often used in research as an empirical lens to examine ongoing developments over time, a process that integrates people and nations into larger structures and communities while dissolving traditional barriers. Historians argue that innovations in technology, transportation, and communication have driven globalization over the long term. However, a significant shift occurred with the end of the Cold War, which notably accelerated European political and economic integration. This study examines Europe’s integration processes from a historical perspective and explores the differing development trajectories in Western and Eastern Europe before the collapse of the Soviet Union in terms of their political and economic progress toward the neoliberal democratic framework of the twentieth century. The central hypothesis of this contribution is that the divergent development paths of Eastern and Western Europe are primarily attributable to the Soviet Union’s influence on international relations during the Cold War. However, some common development paths that extend beyond the political and ideological division of Europe can be recognized with respect to the shared need for welfare. This chapter explores the causes, challenges, and effects of European globalization, focusing on the key economic, political, and social factors that have influenced this process.

This article explores the tensions within inclusive education and emphasises the research community’s responsibility to enhance the understanding and practical application of inclusive practices. It highlights the challenges the researchers face when navigating diverse scientific disciplines, often leading to entrenched policies that overlook varied epistemologies. We aim to display and open up for scrutiny current and ongoing social epistemologies in research on inclusive education that can be achieved through a diverse research environment in the field of inclusive education, and its attempt to recognise and accommodate diverse epistemologies within research on inclusive education. Utilising Bacchi’s comparative policy analysis, we analyse researchers’ interpretations of inclusion and its implications. The article concludes by advocating for a broader embrace of theoretical diversity and a more nuanced, lived understanding of inclusion, challenging prevailing monocultural interpretations.

Kapitlet diskuterar temat Förintelsen i relation till litterära texter. Det tar upp frågor om objektivitet och etik i samband med Förintelselitteratur, inklusive konstnärliga aspekter kontra historisk autenticitet. Diskussionen berör även vad fiktion kan tillföra som historievetenskapliga översiktstexter inte kan erbjuda när det kommer till att skildra Förintelsen.

Med avstamp i Ruth Klügers metod för kritisk analys av litterära verk refereras här ett antal texter som behandlar Shoah, den stora judiska katastrofen på 1900-talet. Vissa av dessa texter är välkända inom ämnet, medan andra har blivit betydelsefulla inom den skandinaviska och svenska kontexten.

Kapitlet tar upp och exemplifierar de utmaningar som både läsare och lärare ställs inför när de försöker förstå och tala om traumatiska upplevelser, särskilt när det inte finns några etablerade metoder för berättandet och man behöver utforska nya tillvägagångssätt.

Rent praktiskt är inskränkning av en persons handlingsutrymme sällan betraktad som våld, detta eftersom inskränkningarna ofta kan kopplas till sociala och institutionella sammanhang. I det sociala och institutionella sammanhanget tenderar man snarare att tänka på orättvisor än regelrätt våld, orättvisor som kan uppstå överallt. Trots att orättvisor kan uppfattas som våldsamma, uppstår tvivel kring huruvida de verkligen kan betraktas som ett uttryck för våld och i så fall vilken typ av våld det skulle handla om. 

Våld i sociala och institutionella sammanhang talas i forskningen om i termer av så kallat indirekt våld. Till skillnad mot direkt våld som utförs mellan individer, handlar indirekt våld mer om våldsamma effekter kopplat till hur sociala, statliga eller institutionella strukturer kan verka diskriminerande. Indirekt våld kallas också för strukturellt våld som ålderism, klassism, elitism, etnocentrism, nationalism, speciesism, rasism och sexism, vilka alla kan medföra våldsamma effekter för enskilda individer eller grupper – men där enskilda våldsutövande aktörer är svårare att identifiera. 

Detta bidrag reflekterar över en typ av strukturellt våld som är kopplad till hur kunskap skapas. Begreppet epistemiskt våld förklaras och konkretiseras med avstamp i ett historiskt exempel som sätter begreppet i ett sammanhang för att tydliggöra vilka uttrycksformer det kan ta. 

One of the key issues in the contemporary debate on education is student alien­ation from school, which can be linked to, among other issues, a discrepancy be­tween national curricula and student migration experiences in the multicultural classroom. In order to create inclusive environments accommodating the diver­sity represented in the classroom and to help teachers develop tools strengthen­ing "intercultural competency", this contribution introduces a project-oriented approach to teaching history based on the concept of narrative identity. The aim is to introduce new deliberative didactic methods to address migration in teaching history at school. Consequently, the contribution reflects the concept of narrative identity and its added value for classes on migration history. It also reflects on some crucial ethical aspects linked to the deliberative teaching on migration and maps the concept of normalization of migration at schools. As an example of good deliberative practice, the chapter presents a practical tool to normalize migration in teaching history classes by implementing the exercise "My Migration Story".