To Örebro University

Förmågan att kommunicera och samarbeta över olika gränser är en nyckelkompetens för blivande ingenjörer, samtidigt som känslan av tillhörighet till det egna utbildningsprogrammet är central för studenternas motivation och engagemang. I denna studie har vi utvecklat och prövat en modell i form av studentledda tillämpningsseminarier, där äldre studenter fungerar som seminarieledare för yngre studenter. Syftet har varit att skapa aktiviteter som både tränar kommunikations- och samarbetsförmåga och stärker programtillhörigheten genom länkning mellan kurser och årskurser. Aktiviteten genomfördes med tredjeårsstudenter som seminarieledare och med förstaårsstudenter som deltagare i en kurs i mekanik. Aktiviteten utvärderades genom intervjuer, enkäter och kursansvarigas observationer. Resultaten visar att seminarieledarna upplevde aktiviteten som meningsfull träning i att anpassa kommunikation till en annan målgrupp och att seminariedeltagarna uppskattade kontakten med mer erfarna studenter, vilket bidrog till inspiration och ökad förståelse för programmet som helhet. Samtidigt framkom utmaningar, bland annat variationer i svårighetsgrad och förberedelser mellan grupperna. Slutsatsen är att modellen är resurseffektiv, uppskattad av både studenter och lärare och kan återanvändas med vissa justeringar. Den erbjuder ett konkret sätt att både främja kommunikativa färdigheter och stärka studenters programtillhörighet. 

This study investigates engineering students' views about the factors which have influenced their motivation, mathematical self-concept, and their performance in mathematics. Eleven students from three engineering programmes at one Swedish university were interviewed about their experience from studying mathematics in university. All students were motivated to study mathematics in the beginning of the first year at university but some of them lost motivation after the first year, mostly because of private reasons. However, independent of their study performance, students reported that they had become more self-confident in studying mathematics after the first year which in turn enhanced their mathematical self-concept. Furthermore, a majority of students indicated that transition to online education, prompted by the COVID-19 pandemic, had a negative impact on their motivation and performance. Specifically, they highlighted the absence of in-person communication as a significant challenge. Additionally, students conveyed that receiving continuous feedback and engaging in practice-oriented lectures would greatly benefit their mathematics studies.

In the past two decades, scholarly discourse has consistently emphasised the efficacy of collective efforts in professional development and school improvement. Collaborative endeavours among teachers, where they systematically explore their teaching practices and collaboratively address relevant improvement issues, have proven more effective than individual pursuits in educational change. However, research also underscores the inherent challenges of such collective initiatives, particularly in collegial learning. In a longitudinal study, we adopted a pragmatic perspective to delve into the collective habits of teacher teams working towards establishing collegial learning. The identified collective habits, which revolve around collective participation, the improvement process, and scientific activities, play a pivotal role in either facilitating or hindering the establishment of collegial learning to achieve professional development and school improvement. We posit that a critical exploration of collective habits is imperative for teacher teams aiming to nurture novel and impactful practices. Strategies conducive to teachers' collegial learning encompass fostering pedagogical leadership, cultivating continuity, and embracing scientific rigour in the analysis of classroom data.

This study investigates the Swedish engineering students' mathematical self-concept and how it depends on their study habits and beliefs about the nature of mathematics. Our findings show that the students' mathematical self-concept is related to their study habits, but none of the habits alone explains a major part of the variation in the domain- and course-specific self-concept variables contained in our data. Nevertheless, active reading textbooks and discussing one's own solutions to exercises with the teacher(s) of the course are clearly related to a better mathematical self-concept. Similarly, students who think that exact reasoning characterizes the nature of mathematics have a better mathematical self-concept compared to, e.g., students who consider mathematics merely as a toolbox of procedures for solving mathematical problems. In our data, male students have a little better self-concept than female students, e.g., in the domain of interpreting and manipulating mathematical expressions. This may be due to the fact that male students, on average, have a stronger formalism-related orientation to mathematics, whereas female students have stronger scheme-and process-related orientations to mathematics.

Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring bygger på flera års praktiknära forskning och annan forskning inom skolutveckling, professionsutveckling och pedagogiskt ledarskap. Den erbjuder pedagogiska teorier, modeller och metoder för kollegialt lärande i ett helhetsperspektiv som stärker alla elever. I boken framträder kollegialt lärande både som ett arbetssätt och ett förhållningssätt, och du som läsare rustas med verktyg för att hantera det kollegiala lärandets möjligheter och utmaningar. Dessa verktyg är vetenskapligt förankrade. Kollegialt lärande för skol- och undervisningsförbättring vänder sig till lärarstudenter, lärare rektorer, kvalitetsutvecklare och skolchefer inom alla skolformer. Boken är lämplig som litteratur på rektorsprogrammet och för lärarutbildningens utbildningsvetenskapliga kärna, framför allt inom områdena utvärdering, utvecklingsarbete och pedagogiskt ledarskap.

In this paper we present and illustrate a framework for analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making in mathematics. We adopt a pragmatic perspective on learning, and a methodological approach using already analyzed material, to see whether and how the framework of epistemological move analysis can contribute when analyzing the relation between teachers’ actions and students’ meaning making. The results suggest that epistemological move analysis can be used to identify teachers’ purpose in students meaning making in mathematics, by analyzing students’ responses. Further, it makes it possible to identify what earlier knowledge students use, and how they use it, to re-actualize mathematical objects, relations and concepts.

Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor. 

In this paper we give a complete characterization of higher weight Hankel forms, on the unit ball of C^d, of Schatten-von Neumann class Sp, 1 ≤ p ≤ ∞. For this purpose we give an atomic decomposition for certain Besovtype spaces. The main result is then obtained by combining the decomposition and our earlier results.