To Örebro University

Kapitlet tar upp folkhögskolans pedagogik och gör jämförelser mellan hur pedagogik i bred mening beskrivits från folkhögskolans tidiga till sentida historia. Pedagogik definieras i texten som undervisningens mål och metodik. I genomgången framkommer att särartsfrågan funnits med från början, det handlar om fostran och att bygga människor med hjälp av tidiga pedagogiska idéer och miljöer. Historien visar att folkhögskolans pedagogik varit en viktig fråga för skolformens identitet. De pedagogiska frågorna har synbart hanterats flexibelt utifrån vilka resurser som funnits på plats och efter vad situationen krävt. Folkhögskolan har också hävdat sin alternativa status mot andra skolformer och detta arbete är sannolikt ett viktigt kriterium för dess nutida vitalitet och existens. Folkhögskolans tradition beskrivs som stark och det faktumet har vid flera tillfällen i historien irriterat de mer reformvänliga krafterna inom folkhögskolan. De som inom eller i folkhögskolans närhet ivrat för förändring har ofta funnit att folkhögskolan inte enkelt ställer in sig i ledet. Sen 1990 talet har folkhögskolan ställts inför nya diskussioner om dess funktion och identitet vilka kan få stora konsekvenser för de pedagogiska frågorna. Återigen ställs folkhögskolan inför samhällsförändringar som ökar trycket på att folkhögskolan skall anpassa sig. Men som historien visar, det återstår att se vem som anpassar sig.  

The idea of folk high school originated in Denmark by N.F.S. Grundtvig. In Swedish folk high schools adults participate to pursue a personal interest, professional training or get upper secondary grades. One of several purposes with Swedish folk highs schools is to try to strengthen peoples capability to be active participants in a democratic society. Thus, education in folk high schools is mostly goal oriented like many other forms of adult learning. Today the Sweden folk high schools, especially the general course for upper secondary grades experience an increasing amount of participants from a heterogeneous background. The new groups of participants put the teachers didactical skills to the test. The purpose of this paper is to examine and discuss a specific aspect of didactics in the folk high school classroom, namely, respect and solidarity. One of the interpersonal aspects that contribute to successful teaching in folk high schools is respect. Respect is fundamental in everyday human relations, but in the classroom, when framed by the conditions and objectives of the institution, respect takes on a special character.

Previous research on the concept of respect shows that respect is essentially an act between a human and an object. Respect may be present when attention is given to the other and his or her doings, in gestures or vocal acts. Communication expressing trust and acknowledging an individual's capacity to interpret and respond displays respect. Disrespectful acts means to ignore, actively or passively, slander, impair anyone or his or her actions. Previous research has also shown that teachers in the folk high schools often carry a sense of solidarity with their participants, a solidarity that is expressed in the didactics of what and how in the classrooms. Solidarity depicts unity and a feeling of unity among people that share the same interests, objectives and responsibilities. In the paper different forms of respect and solidarity from a teacher's perspective will be analyzed on how they manifest themselves in teaching in a folk high school classroom. Data for the analysis was collected with video in 2013 from two classrooms and supplemented with interviews with two teachers. The results show that in the classroom teacher didactical work with students is based on a dynamic communication including a variety of conversations like informative, supportive and regulating. The communication from student to teacher is mostly respectful. Some spontaneous ideas and acts may be disrespectful. One form of respect put to use by the teachers in the classroom is solidarity with the participants and their situation (in the educational system). The results are discussed in the context of previous research on how an attitude of solidarity, serves as both a goal and means in the classrooms. The paper is concluded with a discussion of potential problems with a didactic were aims and means flow together without clear borders, especially towards a goal of active participation in a democratic society. 

The purpose of this study was to investigate if there is a specific set of didactical routines used in Swedish folkhighschool teaching. The issue has been discussed for a long time but with very few studies looking in to the matter. It is established that folkhighschools have been very successful in motivating and teaching participants when all other types of schools failed.  What do they do to create these effects? The study examines empirical data from two folkhighschools, several classrooms and several courses. The theoretical framework is based on concepts from Pierre Bourdieu and Axel Honneth. The concept of recognition is central. The results show that different mechanisms of recognition are a crucial part of the didactics in these two folkhighschools. Recognition as a means in teaching classes tends to lead to significant consequences for the participants. Furthermore, the results show different characteristics of the didactics in folkhighschools courses. The results contribute to the on going discussion about folkhighschools in general. The study is based on a limited amount of empirical evidence why it is advised to use generalizations with caution.

Syftet med den här rapporten var att undersöka vad som får folkhögskoleundervisningen att fungera på det sätt den gör. Ett skäl till intresse omkring frågan är att folkhögskolor har lyckats bra med undervisning med deltagare där andra skolformer misslyckats. Vidare har folkhögskolor fått mycket höga omdömen från deltagare i utvärderingar. Vad gör man i undervisningen, med vilka deltagare och vilka effekter får det? I studien undersöks empirisk data från två folkhögskolors allmänna kurser. I analysen används en teoretisk ram baserad på begrepp från Pierre Bourdieu och Axel Honneth. Begreppet erkännande är centralt. Resultaten visar att olika erkännandemekanismer är en avgörande del av folkhögskolans didaktik. Erkännande i klassrummens undervisning leder ofta till signifikanta konsekvenser för deltagarna. Resultaten visar olika didaktiska aspekter som bär potential för att vara särdrag för folkhögskolors pedagogik inom allmänna kurser. Studien baseras på en begränsad mängd empiri varför generaliseringar till folkhögskola som begrepp bör göras med försiktighet.

En studie om hur undervisningen i allmänna kurser på folkhögskolor bidrar till att värdeskapande hos deltagare. De värdeskspande processerna tenderar att leda till bättre självförståelse och starkare utbildningsidentitet hos många deltagare.  

Kapitlet ger en översikt över projektet Vuxnas val att studera. Projektet innefattar tre delstudier: en av synen på utbildning bland lågutbildade yrkesverksamma, en om 25:4-systemets betydelse för rekrytering till högskolan, och en om deltagande i utbytesstudier inom ramen för högskoleutbildning.

Vad får vuxna individer att studera? Vi vet att studieintresset hos kortutbildade i arbetslivet påverkas av deras arbets- och livssituation. Rutiniserade arbetsuppgifter har till exempel ett tydligt samband med lågt studieintresse. Nationellt har utbildningsreformen 25:4 använts av icke-traditionella studerandegrupper för att ta sig in i högskolan. Dessa sökte oftare kortare utbildning och gärna på distans jämfört med gymnasiestuderande. Hur väljer programstudenter på högskola? Institutioners förhållningssätt till utlandsstudier visar sig vara en stark faktor som påverkar studenters benägenhet till att delta. Projektets starkaste bidrag till kunskapsområdet är identifiering av olika miljöfaktorer som utmanar befintliga ”rekryteringsmodeller”.

This paper discuss how low skilled work and work environment affect workers interest to participate in various forms of adult education. The paper reports from an ongoing empirical study on how work tasks and work environment can either increase or decrease an interest among low educated and lows skilled workers to participate in formal adult education. The study is part of a research project sponsored by the Swedish research council.

Denna bok belyser och jämför flera gemensamma brännpunkter i kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och högskola: till vilka utbildningarna riktas, hur de utformas didaktiskt, hur de studerande betygssätts och bedöms. Författarna använder konkreta exempel när de diskuterar bland annat utbildares och studerandes perspektiv på dessa områden. Boken riktar sig till blivande och verksamma personalvetare, yrkes- och studievägledare samt pedagoger.