To Örebro University

Background:  In Sweden, there is a strong political belief that non-governmental organizations (NGOs) are important in health promotion and prevention, particularly in the areas of alcohol, drugs, doping and tobacco (ANDT). The Government therefore annually allocates about 2 million euros for this work. This study highlights the involved NGOs, added values and obstacles within NGOs ANDT prevention and conditions required for a successful preventive work.

Method:  The study is based on 375 project grants including 190 unique projects implemented by 60 NGOs between the years 2003–2012 (Figure 1). In surveys every two years, a total of 168 questionnaires were answered by 112 different project leaders. Both quantitative and qualitative methods were used for analysis.

Results:  There is a wide range and variety of different NGOs working with ANDT prevention. Added value of NGOs prevention work is that they counterbalance the public sector, have a familiarity and cultural competence that are important for the target groups and they possess a unique force in its voluntariness. Perceived barriers are shortterm project funds, time constraints, limited target group, lack of knowledge and trust from the surrounding society. Successful ANDT prevention requires a well-functioning organization with clear structures and support functions, a goal-oriented and knowledge-based work, support from the public sector and R & D as well as collaboration between different actors.

Conclusion:  With good organisational conditions and proper support NGOs can be an important complement to public ANDT prevention. They have an ability to reach and attract vulnerable target groups not reached by public interventions. There is a unique power and determination in NGOs.

Main messages:  NGOs play an important role and are an important complement within ANDT prevention. NGOs uniqueness creates an important added value in ANDT prevention.

Regeringsföreträdare och representanter för civila sektorn förutspår fortsatt växande idéburet engagemang, allt fler idéburna aktörer samt ökad professionalisering inom sektorn. Detta innebär att olika kunskaper och kompetenser blir allt viktigare för de idéburna organisationerna. Syftet med artikeln är att belysa jordmån för att kunna bedriva ett framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) inom en idéburen organisation. I resultatet framhålls vikten av att samhällets förebyggande aktörer accepterar varandras styrkor samt kompletterar varandra utifrån dessa. För att nå framgång i det förebyggande arbetet lyfts vikten av ett strukturerat, målinriktat, forsknings- och kunskapsbaserat arbete. Att vissa ekonomiska och politiska förutsättningar är uppfyllda framhålls också som viktigt för att nå framgång. Likaså en närmre kontakt och ett utökat samarbete mellan myndigheter, idéburna och forskare.

Government representatives and representatives of the civil sector predicts continued growth in civil society commitment, more and more actors in NGOs (Non-Governmental Organizations) and increased professionalization of the sector. This means that different knowledge and skills are increasingly important for the NGOs. The aim of this article is to describe preconditions for conducting a successful ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco) within a NGO. This result emphasizes the importance of community prevention stakeholders accepting each other’s strengths and complementarities. The importance of a structured, goal-oriented, research and knowledge-based work for success in prevention work is emphasized. Important for success is that certain economic and political conditions are fulfilled. Similarly, a closer contact and cooperation between government agencies, non-profit and researchers is also needed.

I denna rapport presenterar forskarteamet en samlad reflektion kring idéburna organisationers roll och redovisar en lägesrapport kring arbetet med FoU inom satsningen.

I kapitel 1 presenteras den nationella ANDT-strategin och idéburna organisationers arbete i relation till den. Insatser för att nå nationella strategins mål krävs av flera sektorer i samhället. I de årliga åtgärdsprogrammen inom strategin är ett prioriterat mål "Ett ökat deltagande av föräldrar, idéburna organisationer och näringsliv i det förebyggande arbetet" (prioriterat mål 3.5). Som Regeringskansliet konstaterar är ett naturligt led i fördjupningen av det förebyggande arbetet att samverka med idéburna organisationerna inom området. De idéburna organisationerna har viktiga roller i det drogpolitiska arbetet och bidrar med insatser som aktivt leder till att klyftan mellan dagens situation och målbilderna minskas.

Kapitel 2 handlar om hur ANDT-förebyggande arbete värderas. Kravet på att verksamheter skall vara evidens- eller kunskapsbaserade gäller alltfler områden. I detta kapitel diskuteras frågan om kunskapsbasering utifrån olika faser i kunskapsutvecklingen. I kapitlet presenteras en standard för kvalitetet på studier av effekt, effektivitet och spridbarhet i stor skala för preventionsprogram. Vidare presenteras evidens- och kunskapsbaserat arbete och praktiska aspekter att ta hänsyn till.

I kapitel 3 ges perspektiv på hur idéburna organisationers arbete värderas. Det påverkas bland annat av syftet till varför de ges statliga bidrag, hur detta stöd ser ut, varför det skall värderas och vad som skall värderas. Andra aspekter att ta hänsyn till är vilka värden i den idéburna verksamheten som skall mätas, vilka de ska jämföras med och vem som ska värdera eller utvärdera verksamheten. I kapitlet lyfts också frågan "Ska de idéburna verksamheternas insatser värderas utifrån deras resultat eller finns det andra mervärden som utifrån de idéburna organisationernas särart kan bidra med något ytterligare?". Ett resonemang förs också kring vad som ska värderas.

Kapitel 4 handlar om framgångsrikt ANDT-förebyggande arbete. Det inleds med en belysning av metoder och komponenter som genom tidigare forskning visat resultat i det ANDT-förebyggande arbetet. Detta görs i relation till ANDT-strategins mål och till de idéburna organisationernas arbete. Kapitlet forsätter sedan med ett avsnitt som handlar om framgångsrikt organisationsarbete och forskarteamets erfarenheter av de idéburna organisationernas arbete.

I kapitel 5 förs ett resonemang kring de idéburna organisationernas unika möjligheter som kan ge mervärden i det ANDT-förebyggande arbetet. Kapitlet bygger dels på forskarteamets samlade erfarenheter (2003-2013) och dels på röster från projektledarna inom satsningen. Kapitlet avslutas med ett resonemang kring bidragsgivning till idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete.

I kapitel 6 presenteras forskningsprogrammets etik, metodik och praktik. Forskningsprogrammet syftar till att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer, som erhållit medel från Folkhälsomyndigheten, i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. Forskningen fyller ett behov av mer kunskap om det förebyggande arbete som ingår i regeringens ANDT-strategi. Forskningsprogrammet omfattar en rad komponenter som redovisas, som utvecklats för att skapa goda förutsättningar för en praktiknära preventionsforskning och ett förtroendefullt samarbete mellan idéburna organisationer och forskarteamet vid Örebro universitet.

I kapitel 7 ges en överblick av de projekt som ingår i Folkhälsomyndighetens projektportfölj år 2013 och kapitel 8 innehåller en presentation av konferensen Reflektion kring prevention.

Kapitel 9-14 ger en presentation av forskarteamets aktuella fördjupningsstudier. Projektledarstudien (kapitel 9) som påbörjades år 2003 i och med att FoU-satsningen inleddes, bygger på att ett hundratal projektledare delat med sig av sina erfarenheter av att vara projektledare i en idéburen organisation. Det övergripande syftet med studien är att belysa vilka projektledarna är inom satsningen, bidra till ett lärande om projektledandets konst samt belysa mervärdet av att förebyggande arbete bedrivs av idéburna organisationer. Studien Skolan som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 10) påbörjades 2011 med huvudinriktningen att utvärdera två drogförebyggande program som genomförs i skolan – kontraktsmetoden och Triaden. Organisationerna som genomför interventionerna är SMART och Team 49. Studien avser att studera om de skolbaserade preventionsprogrammen har någon effekt på barn och ungdomars drogbruk. Fritiden som arena för ANDT-förebyggande arbete (kapitel 11) är en studie om ungdomars hälsa och fritidsverksamhet. Syftet med studien är att öka kunskapen om betydelsen av ungdomars fritidsaktiviteter. Studien vill se vilken betydelse idéburna organisationers insatser under fritiden har för ungdomars utveckling och drogfria uppväxt. Två organisationer som bedriver fritidsverksamhet deltar i studien; Fritidsforum och Verdandi Tensta/Rinkeby. Studien Genusinriktad ANDT-prevention har som

övergripande syfte att förbättra kunskapsbasen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet bland unga tjejer. I en longitudinell studie följs utvecklingen hos unga tjejer 12-25 år med särskild inriktning på psykisk hälsa. Studien avser att försöka identifiera vad genusanpassade verksamheter betyder för dessa unga tjejer. I studien ingår två organisationer; Kvinnoorganisationernas Samarbetsråd i Alkohol- och Narkotikafrågor (KSAN) och Tjejzonen.

I kapitel 13 presenteras studien Kraft och vilja att nå fram. Studien inriktas på ANDT-förebyggande arbete inom projekt inriktade mot olika etniska och sociala målgrupper, innefattande både barn och vuxna, som kan anses befinna sig i riskzon på olika sätt. Förhoppningen är att kunna visa på värdet av att idéburna organisationer bedriver insatser för olika etniska och socialt utsatta grupper. Centralt för studien är att kartlägga vilka som deltar i de idéburna organisationernas verksamheter, och vad deltagandet betyder för de som deltar.

I kapitel 14 presenteras Protecting You – Protecting Me, en studie av förmedling av kunskap om hälsa under skolår 1-5. Forskningsprojektet avser att i en kontrollerad efterundersökning se på betydelsen av genomförandet av programmet Protecting You – Protecting Me (PYPM) som är ett amerikanskt preventionsprogram kring alkohol, droger, mediciner och trafik. Den vetenskapliga frågeställningen är om undervisningen bidrar till att barnen utvecklar kunskap och medvetenhet om hjärna, hälsa och goda levandsvanor, som på sikt kan förebygga alkoholbruk och droganvändning.

Att idéburna organisationer är viktiga aktörer i ANDT-förebyggande arbetet (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) råder det enighet om både i litteraturen och i politiska dokument. Däremot behövs mer kunskap kring det unika med den ideella sektorns arbete. Denna artikel syftar till att belysa mervärden och hinder med att idéburna organisationer arbetar ANDT-förebyggande. En enkätundersökning har genomförts med projektledare inom idéburna organisationer. Resultaten visar att det är i relation till offentlig verksamhet som projektledarna beskriver många upplevda mervärden och hinder. Mervärden och hinder är också i hög grad relaterade till den idéburna organisationens särart. Svårigheter med samverkan och de möjligheter man ser att tillsammans kunna skapa ett framgångsrikt arbete är andra viktiga faktorer liksom hinder som uppkommer på grund av kortsiktig finansiering.

There is agreement both in literature and policy documents that civil society organizations are key players in ANDT prevention (Alcohol, Drugs, Doping, Tobacco). However, more knowledge is needed concerning the uniqueness of the voluntary sector’s work. This article aims to highlight the values and barriers with NGOs working with ANDT-prevention. A survey has been conducted with project managers in NGOs. The results show that project managers describe many perceived values and barriers in relation to the public sector. Values and barriers are also largely related to the uniqueness of the NGOs. Other important factors are difficulties with interaction and the ability to work together to create a successful work, as well as barriers that arise because of short term financing.

I Sverige ges stora summor till det civila samhället och betydelsen av dess kunskap, erfarenhet och engagemang är en vital del av arbetet med att nå målen i ANDT-strategin. Sedan 2003 är ett forskarteam vid Örebro universitet engagerade för forskning, dokumentation och stöd till idéburna organisationerna inom regeringens ANDT-satsning. Kunskap om de som arbetar ANDT-förebyggande inom idéburna organisationerna är viktig då dessa personer ofta har en betydande roll för projektens resultat. Denna artikel belyser projektledarnas bakgrund, arbetsuppgifter samt deras roll som projektledare. Vår ”typiska” projektledare har många likheter med ideellt engagerade, men även med de som arbetar med ANDT-förebyggande inom det offentliga. Samtidigt är de en heterogen grupp beroende av vilka organisationer de representerar.

In Sweden large grants are given to civil society and the importance of its knowledge, experience and dedication is a vital part to achieve the objectives within the governmental ANDT-strategy. Since 2003, a research team at Örebro University is engaged for research, documentation and support to NGOs within this governmental investment.  Knowledge about persons working with ANDT prevention in NGOs is important because these people often have a significant role for the project. This paper highlights the project managers' background, tasks, and their role as project manager. Our "typical" project manager has many similarities with Swedish volunteers, but also with those who work with ANDT prevention within the state. However, they are a heterogeneous group concerning the organizations they represent.

Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Folkhälsomyndigheten utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna projektsammanställning bygger på ansökningar från de idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2014. 

Syftet med projektsammanställningen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området under 2014. Den ger en kort beskrivning av varje projekt och innehåller kontaktuppgifter till organisationerna och projektledarna. Förhoppningen är att kontaktuppgifterna ska främja och underlätta samverkan och erfarenhetsutbyte mellan olika projekt inom satsningen.

Sammanställningen innefattar 36 projekt som drivs av 32 olika idéburna organisationer. Dessa ingår i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa.

Projekten redovisas i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Projektsammanfattning, Projektets verksamhet 2014 samt Kontaktuppgifter. All text baseras på projektens egna ansökningar och försöker i möjligaste mån återge organisationernas egen beskrivning av projektet.

Forskarteamets nuvarande medlemmar har alla deltagit i arbetet och står gemensamt för sammanställningen. Särskilt ansvarig för årets projektsammanställning har Ingela Fredriksson varit.

Statens folkhälsoinstitut har regeringens uppdrag att fördela medel till alkohol- och drogförebyggande arbete som bland annat bedrivs av idéburna organisationer. Inom ramen för denna satsning drivs ett forskningsprogram med syfte att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande (Alkohol, Narkotika, Dopning, Tobak) arbetet. FoU-satsningen innehåller insatser för att främja en god dokumentation av verksamheterna och en systematisk uppföljning av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat. En förutsättning för denna praktiknära forskning är ett respektfullt partnerskap mellan myndigheter, praktiker och forskare. Forskarteamet har också ansvaret för att vartannat år genomföra en nationell konferens (2006, 2008, 2010, 2012), Reflektion kring prevention, där de idéburna organisationernas arbete har varit i fokus.

Forskningsprogrammets syfte är att öka kunskapsbasen för det ANDT-förebyggande arbetet genom att samverka med idéburna organisationer i studier av det förebyggande arbetets förutsättningar, genomförande och resultat.

Forskningsprogrammet har följande delsyften: I. Att utveckla och tillämpa en forskningsstrategi för studier av idéburna organisationers ANDT-förebyggande arbete – samverkan och vetenskaplig ledning av forskningen, II. Att göra vetenskaplig uppföljning av ett urval projekt och övriga projekt ges anvisningar, råd och stöd för dokumentation av verksamheten, III. Att följa och sprida aktuell kunskap, IV. Att årligen presentera rapporter till Statens folkhälsoinstitut. Dessa delsyften utgör rapportens fyra första delar:

I. Utveckla och tillämpa en forskningsstrategi

Samverkan har under året bland annat skett genom två gemensamma projektledarträffar: 20/3 (27 personer) och 27/9 (30 personer). Båda träffarna hade temat projektledning och erfarenhetsutbyte. Under året har möten genomförts med organisationer för att tillsammans diskutera utveckling av utvärderingar och studier av enskilda projekt. Den särskilda verksamhetsrapporten, som redovisar alla projekt inom satsningen under 2011 presenterades i maj 2012.

Den vetenskapliga ledningen innebär att med god kvalitet planera och genomföra forskning. Det innebär bland annat att få prövat forskningen av den regionala etiska nämnden och att söka ekonomiska anslag för verksamheten, vilket görs för att möjliggöra fördjupat vetenskapligt arbete. Våra publikationer kvalitetsgranskas. En viktig del i år är Susanna Geidnes doktorsavhandling The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, som granskades vid den offentliga disputationen den 28 september 2012.

II. Vetenskapligt följa

Under året har tre fördjupningsstudier pågått med datainsamling och analys: Fördjupningsstudier kring skolan som arena (Triaden och Smart), fritiden (Fritidsforum och Verdandi Stockholmskretsen) och genusinriktad ANDT-prevention (Tjejzonen och KSAN). Slutrapporten om det tidigare projektet Föräldrar tillsammans presenterades. En ny fördjupningsstudie har också planerats under året: Kraft och vilja att nå fram - en studie av ANDT-prevention bland några etniska och sociala grupper.

I årets rapport redovisas projektledarnas erfarenhet av det preventiva arbetet som framkommit genom de fem projektledarenkäter som genomförts under åren.

III. Följa och sprida kunskap

Forskarteamet presenterar resultaten som feedback till organisationerna inom sex månader efter datainsamlingen. Därefter publiceras resultaten internationellt, vetenskapligt och på en rad olika sätt för att nå olika målgrupper. Inom ramen för forskningsprogrammet har under året en doktorsavhandling publicerats - Susanna Geidne: The Non-Governmental Organization as a Health Promoting Setting – Examples from Alcohol Prevention Projects conducted in the Context of National Support to NGOs, Örebro universitet, 2012.

Vi har under året också presenterat erfarenheter från vårt arbete genom vetenskapliga artiklar, rapporter samt presentationer vid svenska och internationella konferenser. Den fjärde konferensen Reflektion kring prevention genomfördes under två dagar i juni 2012. Konferensen var en framgång och en mötesplats för personer från idéburna organisationer och andra aktörer.

IV. Rapportera till Statens folkhälsoinstitut

Under året har tre olika rapporter lämnats till Statens folkhälsoinstitut. Verksamhetsrapport 2011 med kraft och vilja, 2012:1, Med kraft och vilja 2011, 2012:2 samt Föräldrar Tillsammans- en longitudinell interventionsstudie av stöd till tonårsfamiljer 2007-2010, 2012:3.

V. Reflektera och arbeta

För kunskapsutveckling är det centralt att tänka och arbeta systematiskt. Det är positivit att kunskapsutveckling är integrerad i satsningen. Den akademiska basen är en tillgång. Samarbetet med organisationerna har fungerat bra både generellt och i fördjupningsstudierna. Samverkan ger möjligheter men samverkan behöver vårdas. Bland utmaningarna i arbetet med att utveckla kunskap kan nämnas balansen mellan forskningskvalitet och praktisk relevans. Det gäller att producera relevant kunskap för praktiker och beslutsfattare, men samtidigt göra det på ett vetenskapligt och professionellt acceptabelt sätt. Därför har samarbetet inom denna satsning ett stort mervärde. Att tillsammans reflektera och dela erfarenheter är berikande och skapar ett mervärde i forskningsarbetet som fortsätter i linje med det pågående arbetet. Det är för oss en glädje att få bidra till utvecklingen inom ett område med så mycket kraft och vilja.

Syfte: Inom ramen för regeringens program för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor (ANDT) har Statens Folkhälsoinstitut utlyst medel till idéburna organisationer för ANDT-förebyggande arbete. Denna rapport bygger på inlämnade ansökningar, delrapporter och verksamhetsrapporter från idéburna organisationer som beviljats anslag inom ramen för utlysningen under 2012.

Syftet med verksamhetsdokumentationen är att ge en samlad bild av den verksamhet som genomförs av idéburna organisationer inom ANDT-området och därmed kunna tjäna som underlag till Statens folkhälsoinstitut för den redovisning som staten kräver av bidragsmottagare. Dokumentationen syftar också till att ge en fördjupad kunskap om ANDT- förebyggande arbete inom idéburna organisationer.

Projektportfölj: Denna rapport innefattar 48 projekt som drivs av idéburna organisationer som beviljats medel för ANDT-förebyggande arbete inom ramen för Statens folkhälsoinstituts projektportfölj. Dessa projekt har ingått i forskarteamet vid Örebro universitets uppdrag att dokumentera och följa. Under 2012 omfattade forskarteamets uppdrag verksamheter inom 37 organisationer med 48 olika projekt.

Metod: Mallar för ansökningar och verksamhetsrapporter är sedan 2011 utformade av Statens folkhälsoinstitut på webbaserade formulär. Dessa skickas in direkt till Statens folkhälsoinstitut och följer deras riktlinjer och innehåll som gäller för alla sökande. Det vill säga inte bara idéburna organisationer utan även kommuner, landsting/länsstyrelser, universitet/högskolor och privata företag/stiftelser. Deras formulär för ansökan och rapport utgår från regeringens övergripande politiska mål för respektive område inom ANDT- strategin och frågorna relateras till dessa.

Tidigare verksamhetsrapporter har byggt på en rapportmall som utformats inom FoU-arbetet där organisationerna lämnat in alla verksamhetsrapporter direkt till forskarteamet. Dessa har haft en annan utformning och större omfattning. Årets verksamhetsrapport har därför ett delvis annat innehåll än tidigare år.

Mallen för delrapporten är utformad av forskarteamet vid Örebro universitet. Denna skickades ut av forskarteamet till alla projektledare som i sin tur rapporterade tillbaka direkt till forskarteamet. Delrapporten fokuserar på eventuella förändringar som kan ha skett från den ursprungliga projektplanen enligt ansökan.

Projekten redovisas i denna rapport i bokstavsordning efter organisation. Varje projekt inleds med fakta om organisationen som genomför verksamheten. Därefter redovisas projektet under följande huvudrubriker: Ansökta och beviljade medel, Bakgrund, Projektets mål och inriktning enligt ansökan, Förändringar av projektplanen, Genomförande och resultat enligt slutrapporten samt För mer information om projektet kontakta. All text baseras på projektens egna skrivningar i ansökningar och rapporter och försöker i möjligaset mån återge deras egna upplevelser av projektet. Underrubrikerna kan variera något för att på bästa sätt återge projektens egna beskrivningar. I slutet av rapporten redogör forskarteamet för några sammanfattande erfarenheter kring ansökningarna, delrapporterna och verksamhetsrapporterna.

Bakgrund och syfte: Nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdom (NCFF) bildades våren 2004 på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Huvudfokus var fysisk aktivitet men 2006 gavs ett utökat uppdrag att även arbeta för goda matvanor och andra hälsoframjande verksamheter hos barn och ungdom. Sedan dess har NCFF, utifrån skolans övergripande mål och riktlinjer, stöttat skolor genom att: 1) sprida erfarenheter och goda exempel, 2) stödja och informera om forskning och utvecklingsprojekt, 3) verka for en ökad samverkan mellan universitet och högskolor, kommuner, andra skolhuvudmän och myndigheter, intresseorganisationer samt regionala och lokala organisationer, samt 4) verka for en helhetssyn på sambandet mellan god hälsa och barn och ungdomars lärande/utveckling.

Metod/idébeskrivning: Verksamheten kan beskrivas utifran fyra målområden:

• Strategisk inriktning: Främja god hälsa, goda levnadsvanor, lärande och utveckling. Ett hälsoframjande perspektiv som präglar hela skolverksamheten.

• Kunskapsförmedling – utbildning: Fortbildning (konferenser, utbildningsinsatser), kommunikativa insatser (nyhetsbrev, hemsida, sociala medier), och produktion av material.

• Kunskapsuppbyggnad – forskning och utveckling: Vetenskapligt råd, nationella utvärderingar, kunskapsöversikter, och samverkan med forskare.

• Samverkan och innovation: NCFF verkar genom och tillsammans med andra, nätverkar och samarbetar med lokala, nationella och internationella aktörer.

Resultat /lägesrapport: Verksamheten bidrar till att ord omsätts i handling och att handling omsatts i ord. Samarbetet med andra parter betyder resultat fastän en begränsad budget. Sedan 2004 har 3 500 skolor deltagit i NCFFs arrangemang vilket motsvarar hälften av landets grund- och gymnasieskolor.

Diskussion/uppföljning: Hälsoarbetet i skolan handlar om att skapa goda lärmiljöer där elever trivs och mår bra – en angelägenhet som beror hela skolan. Betydelsefullt ar att stödja, inspirera och starka kunskapsutvecklingen om sambandet mellan lärande och hälsa. En framtida viktig målgrupp ar elevhälsan i och med dess nya roll att arbeta mer stödjande, forebyggande och hälsofrämjande.