To Örebro University

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll. 

• Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. 
• Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov. 
• Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor. 
• Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030. 
• Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner. 
• Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till. 

Den här antologin tar sin utgångspunkt i begreppen utveckling, lärande och praktiknära forskning. Begreppen är centrala när det gäller forskning som genomförs i samverkan mellan skola och akademi. Vi vill diskutera och problematisera utmaningar och dilemman som kan uppstå i samverkan kring gemensamma forskningsprojekt. Det handlar om roller, etik och samverkansformer samt hur symmetri kan uppnås och ansvar fördelas, men antologin berör också utmaningar inom områden som utvecklingsarbete, kunskapsproduktion och kollegialt lärande.

Praktiknära forskning och samverkan mellan skolverksamhet och lärosäte har över tid aktualiseras i olika sammanhang. Under det senaste decenniet har flera myndigheter gjort riktade satsningar för att stärka praktiknära forskning till nytta för utveckling av förskola, skola och lärarutbildning. Det så kallade ULF-avtalet är exempel på en av de större satsningarna. Boken Utbildning, lärande och praktiknära forskning har ambitionen att lyfta, diskutera och problematisera frågor om samverkan, symmetri, relationer, roller, etik samt ansvar och handlingsutrymme i samverkan kring praktiknära forskning. Men framför allt vill denna bok bidra till, och fördjupa diskussionen om dilemman, utmaningar och möjligheter som kan uppstå när skolverksamhet och lärosäte ska samverka kring utveckling, lärande och praktiknära forskning I boken har vi samlat bidrag från representanter från lärosäte, lärarutbildning, forskare, skolhuvudmän, skolledare, studenter och lärare som på olika sätt har erfarenhet av lärarutbildningens och skol- och förskoleverksamhetens vetenskapliga grund och samverkan kring praktiknära forskning. Boken utgör ett led i satsningen på Framtidens lärarutbildning och ULF-avtalet vid Örebro universitet.

I den här rapporten presenteras en samlad nationell nulägesbild av Regionalt utvecklingscentrum (RUC). Den är baserad på en kartläggning av hur RUC-företrädare ser på sitt RUC:s förutsättningar, funktion och verksamhet. Kartläggningen har sin grund i fyra frågor: Hur ser RUC:s förutsättningar ut i dag?, Varför behövs ett RUC i dag?, Vad möjliggör RUC framöver? och Vad utmanar RUC framöver? Kartläggningen genomfördes via en digital enkät som skickades ut till de 22 lärosäten i Sverige som i slutet av 2020 fanns med på det nationella RUC-nätverkets sändlista. Tre lärosäten hade inte längre något RUC eller motsvarande RUC och besvarade därför inte enkäten. I juni 2021 genomfördes ett efterföljande samtal i det nationella RUC-nätverket utifrån sammanställningen av enkätsvaren. Då fanns 15 lärosäten representerade. Av kartläggningen och det efterkommande samtalet framgår att RUC-företrädarna uppfattar RUC som ett användbart och nationellt ”varumärke” för lärosätessamverkan med skolhuvudmän och skolor. I likhet med tidigare nationella nulägesbilder av RUC framkommer en fortsatt variation mellan RUC:en beträffande bemanning, finansiering och verksamhetsområden. Dagens RUC karaktäriseras av upparbetade relationer med skolhuvudmän i den egna regionen. Flera RUC verkar även röra sig mot att verksamheten får ett tydligare fokus på samverkan och aktiviteter kopplade till forskningi någon bemärkelse. I rapporten synliggörs å ena sidan RUC-företrädares önskan och ambition att RUC ska få en stärkt roll i lärosätenas arbete med att organisera och bedriva samverkan mellan lärosäte och skola i vid eller specifik bemärkelse. Å andra sidan framkommer det skillnader mellan RUC:ens mandat och förutsättningar att kunna ta en sådan roll eller funktion. Oavsett dessa skillnader är införandet av professionsprogrammet, Skolverkets regionalisering samt permanentandet av försöksverksamheten kring praktiknära forskning (även benämnd ULF) tre statliga initiativ som RUCföreträdarna ser kommer att få framtida konsekvenser för RUC:s verksamhet, såväl nationellt som lärosätesspecifikt. Mot bakgrund av det som framkommer i kartläggningen och samtalet med RUCföreträdare, diskuteras i rapporten RUC:s potential att kunna utgöra en slags garant för att värna om att lärosätet bidrar till den samhälleliga utmaningen om en förbättrad likvärdighet mellan skolor. En sådan garantroll skulle då utgå från lärosätets egna uppdrag inom samverkan, forskning och utbildning. Avslutningsvis presenteras tre slutsatser med tillhörande rekommendationer riktade mot företrädare på lärosäten och beslutsfattare på olika nivåer. En första slutsats är att RUC i dag är en etablerad nationell benämning och företeelse, men med betydande lokala variationer mellan RUC:en. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att skapa strategier på lokal och nationell nivå rörande relationen mellan lärosätets tre uppdrag. En andra slutsats är att de lokala RUC:en kan ha olika funktioner vid sitt lärosäte, men att den gemensamma utgångspunkten för RUC som helhet är lärosätets samverkansuppdrag. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att den nya lagskrivningen om högskolans samverkansuppdrag diskuteras internt på lärosäten och i dialog med skolhuvudmännen i den lokala regionen. En tredje slutsats är att det nationella RUC-nätverket har en potential att utgöra en tydligare gemensam röst på nationell nivå i frågor om samverkan mellan lärosäte och skola. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att utreda intresset och möjligheterna för lärosäten att vidareutveckla RUC:s nationella nätverk till ett nationellt forum motsvarande lärarutbildningskonventet. 

Syftet med kartläggningen är att undersöka de kommunala skolhuvudmännens erfarenheter och behov av samverkan med Örebro universitet kring praktiknära forskning och vilka interna förutsättningar de har för en sådan samverkan. Kartläggningens resultat baseras på intervjuer med representanter från Region Örebro län (RÖL) och 9 av länets 12 kommuner i Örebro län. Både enskilda intervjuer och gruppintervjuer genomfördes och totalt deltog 24 personer. Intervjuerna genomfördes under december 2019 och avslutades i mars 2020. Kartläggningen visar att endast ett fåtal av de intervjuade själva har erfarenheter av att samverka med Örebro universitet kring praktiknära forskning. Erfarenheterna på organisationsnivå av samverkan med Örebro universitet är också relativt låg men intervjuerna visar att flera kommuner har erfarenhet av samverkan med andra universitet. De intervjuade återger en tämligen likartad berättelse om tidigare erfarenheter av att samverka med Örebro universitet. Erfarenheten är att universitetet tidigare har haft ett begränsat intresse av att samverka med regionens skolhuvudmän, men att universitetets intresse idag är betydligt större. Samtliga intervjuade uttrycker intresse och behov av att samverka med universitetet kring praktiknära forskningsprojekt, men det finns en spännvidd i hur rustade och förberedda de intervjuade uppfattar att den egna skolförvaltning och skolorna är för detta. Det geografiska avståndet till Örebro universitet är något kommunerna längre ifrån lärosätet uppger sig vara vana att hantera och ses inte som något större problem. De små kommunerna i regionen som har få funktioner med allt-i-allo-uppdrag utgör försvårande omständigheter för att samverka, men kan också vara positivt för att snabbt kunna komma igång med praktiknära forskningsprojekt. Intervjuerna visar att det finns en förhoppning om att den satsning på praktiknära forskning som är i en uppstartsfas kommer att bidra till att utveckla skolhuvudmännens skolverksamhet och höja måluppfyllelsen. Behovet av praktiknära forskning ur ett skolhuvudmannaperspektiv handlar överordnat om en möjlighet att få praktiknära samarbeten med universitetets forskare, att ha forskare i skolans vardagspraktik i kommunerna. Kontakten med forskare framställs främst som ett medel för att förbättra skolans/förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, vetenskapliga grund, stärka lärares professionsutvecklande samt förbättra undervisningen i klassrummet. Önskemålen från de intervjuade är att universitetet fortsätter på inslagen väg, både gällande förhållningssätt gentemot regionens skolhuvudmän som att vidareutveckla kommunikationen och administrationen vid konkreta samarbeten mellan universitet och skolhuvudman. Skolhuvudmännen efterfrågar forskare som har ett starkt engagemang och djup kunskap om skolverksamhet Avslutningsvis presenteras fyra slutsatser förslag på fortsatt arbete för att skapa hållbara förutsättningar för samverkan kring praktiknära forskning mellan universitet och skolhuvudmän. Slutsats 1: De kommunala skolhuvudmännens erfarenheter av samverkan med Örebro universitet är begränsade. Förslag 1: Nyttja erfarenheter från pågående praktiknära forskningsprojekten för att utveckla och etablera gemensamma och hållbara strukturer för samarbete mellan universitetet och skolhuvudmännen. Slutsats 2. Praktiknära forskning ses av skolhuvudmännen framför allt som ett medel för att genomföra forskningsbaserad skolutveckling i syfte att nå ökad måluppfyllelse i den egna kommunens skolor. Förslag 2: Skapa strukturer, processer och aktiviteter där universitets- och skolföreträdare” kan mötas i ögonhöjd” kring forskningsbaserad praktiknära forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Slutsats 3. RUC är idag en upparbetad och uppskattad struktur som svarar mot de kommunala skolhuvudmännens behov. Förslag 3: Utveckla RUC till att bli ett regionalt nav för samverkan rörande forskningsbaserad skolutveckling, praktiknära forskning och lärarutbildning. Slutsats 4: En likvärdig utbildning i regionens skolor förutsätter att alla skolhuvudmän i regionen har likvärdiga förutsättningar att delta i praktiknära forskningsprojekt. Förslag 4: Arbeta för att bygga nationella strukturer som ger alla skolhuvudmän oavsett geografiskt läge, lärares utbildningsnivå och ekonomi förutsättningar att delta i praktiknära forskningsprojekt. Det finns annars en risk att de forskningsfrågor som lyfts i praktiknära forskningsprojekt inte uppmärksammar den mångfald av frågor som finns i Sveriges skolor. 

Den här rapporten presenterar resultatet av en studie med syftet att undersöka Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden och förskollärares, grundskollärares och rektorers attityder till rörlighet, anställningsvillkor och skolor och förskolor av olika med olika förutsättningar. 

. Rapporten fokuserar personal inom både förskola och grundskola i Örebro kommun. Två typer av material ligger till grund för studien; dels ett kvantitativt datamaterial och dels kvalitativa intervjuer med lärare, förskollärare och rektorer. Den kvantitativa delen av studien utgår från registerdata som täcker fyra län i Mellansverige: Värmland, Örebro, Västmanland och Dalarnas län. Den kvalitativa delen av studien bygger på intervjuer med 32 individer, förskollärare, lärare och rektorer, från fyra grundskolor och fyra förskolor i Örebro kommun. Både kommunala och fristående skolhuvudmän har ingått i studien. 

Studien visar att Örebro kommun, i jämförelse med andra kommuner i de fyra länen, inte utmärker sig med vare sig hög eller låg rörlighet inom skolpersonalen. Kommuners geografiska läge har stor betydelse för pendlingsmönstren, men kommunstorlek har ingen entydig eller särskilt stor effekt. För rörlighet mellan skolor har dock storleken betydelse; ju mindre befolkningsmängd i en kommun (och därmed färre skolor), desto lägre sannolikhet att byta till annan skola. Personalsammansättningen varierar däremot relativt mycket mellan kommunerna i Örebro län. När det gäller andelen behöriga lärare i länets kommuner så utmärker sig Örebro kommun inte, däremot har vissa mindre och mer perifera kommuner en väsentligt lägre andel behöriga lärare. Studien visar också att personal rör sig från skolor i utsatta områden i Örebro kommun, till skolor i kommunens centrala delar, och att andelen lärare med lång utbildning är mindre i utsatta områden. 

De intervjuade rektorerna, för- och grundskollärarna i studien uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats vilket stämmer väl med andra studier. Rörligheten på arbetsmarknaden bland svenska rektorer, lärare och förskollärare har ökat men den här studien snarast på en relativt låg rörlighet som följer mönster för rörlighet inom andra branscher. 

En högre lön är, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett starkt motiv för intern rörlighet Intervjuerna visar istället att den mest avgörande faktorn för att byta arbetsplats är brister i arbetsmiljön. Det är alltså vanligare att man byter från en dålig arbetsmiljö än till en arbetsmiljö som man har hört är bra. Den enskilt viktigaste faktorn för att skapa en god arbetsmiljö tycks vara rektors ledarskap. 

Här presenteras med, fokus på Örebro kommun, några kortfattade resultat av studiens kvantitativa del: 

Personalrörligheten inom förskola och grundskola avviker inte nämnvärt från andra kommuner av liknande storlek. Kommunen har hög ”självförsörjningsgrad”, dvs. personalen i kommunens skolor och förskolor bor också i kommunen. Många pendlar dock från Örebro till skolor i andra, närliggande kommuner. Rörligheten varierar relativt mycket mellan enskilda förskolor och skolor. En svag, men ändå relativt tydlig, tendens finns att rörligheten ökar något över tid för både för- och grundskolor, framför allt under den senare delen av mätperioden (2014 och 2017). Förskolor med fristående huvudman har en väsentligt större personalomsättning än förskolor med kommunal huvudman. Det finns tydliga skillnader mellan olika delområden i kommunen där personal rör sig ut från ”utsatta” områden till mer centralt belägna arbetsplatser. Det finns en högre rörlighet bland yngre, i lägre inkomstklasser och bland pendlarare och män i förskola. 2 Personal i ledningsfunktion inom grundskolan är mer benägen att byta till andra skolor, men detta gäller inte på samma sätt inom förskolan. Lärare med lång utbildning inom grundskolan är mer benägna att byta till andra skolor, medan det motsatta gäller för dem som byter till jobb utanför skolan. Personal som lämnar förskolan för andra jobb är framför allt de med kort utbildning. Förskolor med kommunal huvudman har en högre andel behöriga lärare än förskolor med 

fristående huvudmän. Aktiebolagsdrivna grundskolor har den största andelen lärare med lång utbildning. 

Grundskolor som drivs av övriga organisationer har den lägsta andelen behöriga lärare. Utsatta områden i Örebro kommun har en lägre andel behöriga lärare år 2017, medan skolor i 

de centrala delarna av kommunen har den högst andelen. Andelen behöriga lärare sjunker något i utsatta och centrala områden mellan 2014 och 2017. 

Här presenteras resultat av studiens kvalitativa del Rektorerna, för- och grundskollärarna uttrycker över lag att de trivs med sitt yrke och på sin nuvarande arbetsplats Rektors ledarskap (struktur, klimat, stöttning) har stor betydelse för allmän trivsel och god arbetsmiljö Rektors möjlighet till gott ledarskap är avhängig rektors arbetsmiljö och fungerande stödfunktioner samt tydlighet från högsta ledning Rektorerna nämner i högre grad personlig utveckling och karriär som skäl till att byta arbetsplats än vad för- och grundskollärare gör Orsaken till byte av (för)skola är vanligtvis relaterat till brister i arbetsmiljö Högre lön vid byte av (för)skola är inte, varken för förskollärare eller grundskollärare, ett 

starkt motiv för intern rörlighet men lön kan trigga erfaren personal att byta när yngre, mindre 

erfaren nyanställd personal kommer in på samma eller högre lön Kompetensutvecklingsmöjligheter kan locka för- och grundskollärare till en arbetsplats men 

nämns inte som en betydande faktor för att stanna kvar Den geografiska närheten och livsstilsfaktorer är ett motiv för att bli kvar på arbetsplatsen och 

är mest framträdande för förskollärare Yngre förskollärare uttrycker, i högre grad än äldre, att de är intresserade av att utvecklas i sitt 

yrke och kan, om de ges chans till utvecklingsmöjligheter, tänka sig att pendla längre till arbetsplatsen 

Sammanfattningsvis visar studien att Örebro kommuns skolpersonals agerande på arbetsmarknaden inte nämnvärt skiljer sig från kommuner med motsvarande förutsättningar i de närliggande länen. Resultatet av studiens kvantitativa och kvalitativa del visar på en stor samstämmighet. Såväl den externa rörligheten, det vill säga byte till annat yrke, som den interna rörligheten, det vill säga byte av arbetsplats, följer generella mönster på arbetsmarknaden. Det starkaste motivet till att byta arbetsplats är att komma bort från vad man upplever som en dålig arbetsmiljö. Arbetsmiljön påverkas i hög grad av rektors ledarskap. Genom att ge rektorerna stöd och goda förutsättningar att utöva sitt ledarskap så ökar möjligheterna för Örebro kommun att bli en attraktiv arbetsgivare. En satsning på att stärka rektorernas ledarskap ökar möjligheten att både rektorer och personal stannar längre tid på samma arbetsplats, i kommunen och på sikt även locka sökande från andra kommuner och regioner. 

Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor. 

Syftet med denna kartläggning är att undersöka hur gruppen professorer som är knutna till lärarutbildningen ser på ULF-avtalets definition på praktiknära forskning relaterat till universitets lärarutbildning respektive samverkansuppdrag. Kartläggningsresultaten baseras på 11 intervjuer som genomfördes under maj-juni 2019. Kartläggningen visar att samtliga intervjuade professorer är positivt inställda till att lärosätet satsar på praktiknära forskning, där flertalet uttryckligen önskar mer upparbetade samverkansstrukturer såväl vid initierandet, som vid formandet av praktiknära forskningsprojekt, och vid spridningen av forskningsresultat. Ingen av de intervjuade ställer sig kritisk till ULF-avtalets definition som helhet, men samtliga problematiserar praktiknära forskning som term och fenomen. Detta snarare än att de intervjuade anser sig veta med säkerhet vad praktiknära forskning ’är’ eller bör vara. På det sättet synliggörs skilda sätt på hur praktiknära forskning kan förhållas till och ytterst innebära utifrån just den (praktiknära) forskning som bedrivs inom respektive professors ämne, forskningsgrupp etc. Som helhet framkommer med denna kartläggning tre utmaningar för arbetet med praktiknära forskning för utvecklandet av lärarutbildningen. Den ena avser arbetet med att utveckla samverkan med skolan, däribland mötet mellan olika praktiker (forsknings- kontra skolpraktiken), vilka innebär exempelvis olika utgångspunkter i kärnuppdrag, kännedom om varandra och förkunskaper. Den andra handlar om de faktiska interna förutsättningarna som finns på lärosätet att samverka och att bedriva praktiknära forskning i enlighet med ULF-definitionen. Den tredje handlar om varje enskild forskares vilja och engagemang; vad varje enskild forskare gör och vill bidra med. En slutsats är att lärarutbildningens professorer både vill och bör ingå fortsättningsvis som en strategiskt viktig grupp i delprojektet praktiknära forskning. Det är den funktion på lärosätet som rimligtvis kan förväntas vara bäst insatt i forskning som praktik. En fortsatt central fråga torde vara, med utgångspunkt i ULF-definitionen och denna kartläggning, vad praktiknära forskning för utvecklandet av lärarutbildningen ska avse för och vid Örebro universitet.