To Örebro University

Denna rapport är en sammanfattning av slutrapporten från forsknings- och utvecklingsprojektet (FoU) Forskningsbaserad samverkan i Region Örebro län (FRÖ). Projektet genomfördes av forskare från Örebro universitet (ORU) mellan den 1 december 2020 och 31 december 2021. Syftet för den utvecklingsriktade delen av FoU-projektet var att ge stöd till Region Örebro läns (RÖL) projekt Skolresultaten i regionen har förbättrats – att leda och styra en komplex organisation. Den övergripande frågeställningen var: Vad är möjliga orsaker till låg måluppfyllelse i skolan i Örebro län? Studien har genomförts med en interaktiv ansats vilket innebär att FoU-projektets upplägg och forskningsfrågor har diskuterats med projektets styrgrupp. Data består av intervjuer med kommunchefer, samtal med verksamhets- och skolchefer samt dokumentstudier samt sammanställning av statistik. Resultatet presenteras i form av fyra pusselbitar. Tillsammans visar pusselbitarna på möjliga orsaker till länets låga måluppfyllelse. Pusselbit 1 presenterar framgångsfaktorer som enligt litteratur är av stor betydelse för att styra och leda skola mot höga skolresultat. Pusselbit 2 sammanfattar ett urval av lokal, regional och nationell statistik som kan förklara låg måluppfyllelse. Pusselbit 3 sammanfattar lokala förutsättningar för att realisera kommunala styrdokument. Pusselbit 4 sammanfattar förutsättningar för interkommunal och regional samverkan. Avslutningsvis presenterar forskargruppen sex rekommendationer för det fortsatta regionala samarbetet för att höja skolresultaten. Rekommendationerna sammanfattas med akronymen S-K-O-P-E-T som syftar på den engelska termen scope – i betydelsen en arena i vilken någon eller något handlar, verkar, har makt eller kontroll. 

• Strukturera och samordna insatser på regional, interkommunal och kommunal nivå och illustrera dem i förändringslogiker för olika nivåer. Tydliggör RÖL:s roll vad gäller insatser och samordning i förhållande till frågor som rör skola och förskola. 
• Kontextualisera de insatser som genomförs på regional och kommunal nivå, i bemärkelsen anpassa dem till kommunernas skilda behov. 
• Omvärldsspana på liknande sätt som RÖL lät Oxford research göra 2019, men i detta fall en omvärldsanalys med fokus på skolrelaterade frågor. 
• Prioritera vilka tidigare genomförda insatser som ska implementeras och vilka insatser som ska genomföras för att nå de uppsatta effektmålen i RUS 2022–2030. 
• Evaluera de insatser som görs. Samordna uppföljningen av Aktivitetsplanen med andra uppföljningar, exempelvis med återrapporteringar av regionala utvecklingsmedel och verksamhetsplaner. 
• Transparensgör det som är viktigt för samtliga samverkansparter att ha tillgång till. 

I den här rapporten presenteras en samlad nationell nulägesbild av Regionalt utvecklingscentrum (RUC). Den är baserad på en kartläggning av hur RUC-företrädare ser på sitt RUC:s förutsättningar, funktion och verksamhet. Kartläggningen har sin grund i fyra frågor: Hur ser RUC:s förutsättningar ut i dag?, Varför behövs ett RUC i dag?, Vad möjliggör RUC framöver? och Vad utmanar RUC framöver? Kartläggningen genomfördes via en digital enkät som skickades ut till de 22 lärosäten i Sverige som i slutet av 2020 fanns med på det nationella RUC-nätverkets sändlista. Tre lärosäten hade inte längre något RUC eller motsvarande RUC och besvarade därför inte enkäten. I juni 2021 genomfördes ett efterföljande samtal i det nationella RUC-nätverket utifrån sammanställningen av enkätsvaren. Då fanns 15 lärosäten representerade. Av kartläggningen och det efterkommande samtalet framgår att RUC-företrädarna uppfattar RUC som ett användbart och nationellt ”varumärke” för lärosätessamverkan med skolhuvudmän och skolor. I likhet med tidigare nationella nulägesbilder av RUC framkommer en fortsatt variation mellan RUC:en beträffande bemanning, finansiering och verksamhetsområden. Dagens RUC karaktäriseras av upparbetade relationer med skolhuvudmän i den egna regionen. Flera RUC verkar även röra sig mot att verksamheten får ett tydligare fokus på samverkan och aktiviteter kopplade till forskningi någon bemärkelse. I rapporten synliggörs å ena sidan RUC-företrädares önskan och ambition att RUC ska få en stärkt roll i lärosätenas arbete med att organisera och bedriva samverkan mellan lärosäte och skola i vid eller specifik bemärkelse. Å andra sidan framkommer det skillnader mellan RUC:ens mandat och förutsättningar att kunna ta en sådan roll eller funktion. Oavsett dessa skillnader är införandet av professionsprogrammet, Skolverkets regionalisering samt permanentandet av försöksverksamheten kring praktiknära forskning (även benämnd ULF) tre statliga initiativ som RUCföreträdarna ser kommer att få framtida konsekvenser för RUC:s verksamhet, såväl nationellt som lärosätesspecifikt. Mot bakgrund av det som framkommer i kartläggningen och samtalet med RUCföreträdare, diskuteras i rapporten RUC:s potential att kunna utgöra en slags garant för att värna om att lärosätet bidrar till den samhälleliga utmaningen om en förbättrad likvärdighet mellan skolor. En sådan garantroll skulle då utgå från lärosätets egna uppdrag inom samverkan, forskning och utbildning. Avslutningsvis presenteras tre slutsatser med tillhörande rekommendationer riktade mot företrädare på lärosäten och beslutsfattare på olika nivåer. En första slutsats är att RUC i dag är en etablerad nationell benämning och företeelse, men med betydande lokala variationer mellan RUC:en. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att skapa strategier på lokal och nationell nivå rörande relationen mellan lärosätets tre uppdrag. En andra slutsats är att de lokala RUC:en kan ha olika funktioner vid sitt lärosäte, men att den gemensamma utgångspunkten för RUC som helhet är lärosätets samverkansuppdrag. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att den nya lagskrivningen om högskolans samverkansuppdrag diskuteras internt på lärosäten och i dialog med skolhuvudmännen i den lokala regionen. En tredje slutsats är att det nationella RUC-nätverket har en potential att utgöra en tydligare gemensam röst på nationell nivå i frågor om samverkan mellan lärosäte och skola. Rekommendationen utifrån denna slutsats är att utreda intresset och möjligheterna för lärosäten att vidareutveckla RUC:s nationella nätverk till ett nationellt forum motsvarande lärarutbildningskonventet. 

Syftet med kartläggningen är att undersöka de kommunala skolhuvudmännens erfarenheter och behov av samverkan med Örebro universitet kring praktiknära forskning och vilka interna förutsättningar de har för en sådan samverkan. Kartläggningens resultat baseras på intervjuer med representanter från Region Örebro län (RÖL) och 9 av länets 12 kommuner i Örebro län. Både enskilda intervjuer och gruppintervjuer genomfördes och totalt deltog 24 personer. Intervjuerna genomfördes under december 2019 och avslutades i mars 2020. Kartläggningen visar att endast ett fåtal av de intervjuade själva har erfarenheter av att samverka med Örebro universitet kring praktiknära forskning. Erfarenheterna på organisationsnivå av samverkan med Örebro universitet är också relativt låg men intervjuerna visar att flera kommuner har erfarenhet av samverkan med andra universitet. De intervjuade återger en tämligen likartad berättelse om tidigare erfarenheter av att samverka med Örebro universitet. Erfarenheten är att universitetet tidigare har haft ett begränsat intresse av att samverka med regionens skolhuvudmän, men att universitetets intresse idag är betydligt större. Samtliga intervjuade uttrycker intresse och behov av att samverka med universitetet kring praktiknära forskningsprojekt, men det finns en spännvidd i hur rustade och förberedda de intervjuade uppfattar att den egna skolförvaltning och skolorna är för detta. Det geografiska avståndet till Örebro universitet är något kommunerna längre ifrån lärosätet uppger sig vara vana att hantera och ses inte som något större problem. De små kommunerna i regionen som har få funktioner med allt-i-allo-uppdrag utgör försvårande omständigheter för att samverka, men kan också vara positivt för att snabbt kunna komma igång med praktiknära forskningsprojekt. Intervjuerna visar att det finns en förhoppning om att den satsning på praktiknära forskning som är i en uppstartsfas kommer att bidra till att utveckla skolhuvudmännens skolverksamhet och höja måluppfyllelsen. Behovet av praktiknära forskning ur ett skolhuvudmannaperspektiv handlar överordnat om en möjlighet att få praktiknära samarbeten med universitetets forskare, att ha forskare i skolans vardagspraktik i kommunerna. Kontakten med forskare framställs främst som ett medel för att förbättra skolans/förvaltningens systematiska kvalitetsarbete, vetenskapliga grund, stärka lärares professionsutvecklande samt förbättra undervisningen i klassrummet. Önskemålen från de intervjuade är att universitetet fortsätter på inslagen väg, både gällande förhållningssätt gentemot regionens skolhuvudmän som att vidareutveckla kommunikationen och administrationen vid konkreta samarbeten mellan universitet och skolhuvudman. Skolhuvudmännen efterfrågar forskare som har ett starkt engagemang och djup kunskap om skolverksamhet Avslutningsvis presenteras fyra slutsatser förslag på fortsatt arbete för att skapa hållbara förutsättningar för samverkan kring praktiknära forskning mellan universitet och skolhuvudmän. Slutsats 1: De kommunala skolhuvudmännens erfarenheter av samverkan med Örebro universitet är begränsade. Förslag 1: Nyttja erfarenheter från pågående praktiknära forskningsprojekten för att utveckla och etablera gemensamma och hållbara strukturer för samarbete mellan universitetet och skolhuvudmännen. Slutsats 2. Praktiknära forskning ses av skolhuvudmännen framför allt som ett medel för att genomföra forskningsbaserad skolutveckling i syfte att nå ökad måluppfyllelse i den egna kommunens skolor. Förslag 2: Skapa strukturer, processer och aktiviteter där universitets- och skolföreträdare” kan mötas i ögonhöjd” kring forskningsbaserad praktiknära forskning, skolutveckling och lärarutbildning. Slutsats 3. RUC är idag en upparbetad och uppskattad struktur som svarar mot de kommunala skolhuvudmännens behov. Förslag 3: Utveckla RUC till att bli ett regionalt nav för samverkan rörande forskningsbaserad skolutveckling, praktiknära forskning och lärarutbildning. Slutsats 4: En likvärdig utbildning i regionens skolor förutsätter att alla skolhuvudmän i regionen har likvärdiga förutsättningar att delta i praktiknära forskningsprojekt. Förslag 4: Arbeta för att bygga nationella strukturer som ger alla skolhuvudmän oavsett geografiskt läge, lärares utbildningsnivå och ekonomi förutsättningar att delta i praktiknära forskningsprojekt. Det finns annars en risk att de forskningsfrågor som lyfts i praktiknära forskningsprojekt inte uppmärksammar den mångfald av frågor som finns i Sveriges skolor. 

Syftet med denna kartläggning är att undersöka hur gruppen professorer som är knutna till lärarutbildningen ser på ULF-avtalets definition på praktiknära forskning relaterat till universitets lärarutbildning respektive samverkansuppdrag. Kartläggningsresultaten baseras på 11 intervjuer som genomfördes under maj-juni 2019. Kartläggningen visar att samtliga intervjuade professorer är positivt inställda till att lärosätet satsar på praktiknära forskning, där flertalet uttryckligen önskar mer upparbetade samverkansstrukturer såväl vid initierandet, som vid formandet av praktiknära forskningsprojekt, och vid spridningen av forskningsresultat. Ingen av de intervjuade ställer sig kritisk till ULF-avtalets definition som helhet, men samtliga problematiserar praktiknära forskning som term och fenomen. Detta snarare än att de intervjuade anser sig veta med säkerhet vad praktiknära forskning ’är’ eller bör vara. På det sättet synliggörs skilda sätt på hur praktiknära forskning kan förhållas till och ytterst innebära utifrån just den (praktiknära) forskning som bedrivs inom respektive professors ämne, forskningsgrupp etc. Som helhet framkommer med denna kartläggning tre utmaningar för arbetet med praktiknära forskning för utvecklandet av lärarutbildningen. Den ena avser arbetet med att utveckla samverkan med skolan, däribland mötet mellan olika praktiker (forsknings- kontra skolpraktiken), vilka innebär exempelvis olika utgångspunkter i kärnuppdrag, kännedom om varandra och förkunskaper. Den andra handlar om de faktiska interna förutsättningarna som finns på lärosätet att samverka och att bedriva praktiknära forskning i enlighet med ULF-definitionen. Den tredje handlar om varje enskild forskares vilja och engagemang; vad varje enskild forskare gör och vill bidra med. En slutsats är att lärarutbildningens professorer både vill och bör ingå fortsättningsvis som en strategiskt viktig grupp i delprojektet praktiknära forskning. Det är den funktion på lärosätet som rimligtvis kan förväntas vara bäst insatt i forskning som praktik. En fortsatt central fråga torde vara, med utgångspunkt i ULF-definitionen och denna kartläggning, vad praktiknära forskning för utvecklandet av lärarutbildningen ska avse för och vid Örebro universitet.

This thesis is a study of a phenomenon in Swedish education: the RegionalDevelopment Centre (Regionalt utvecklingscentrum, RUC). Insetting up RUC, the Swedish state’s original intention was to enhancecollaboration between teacher education and training, research andschool development. RUC was specified in the appropriation directionsfor Swedish higher education institutions (HEIs) that trained teachers in1997–2010. The purpose of this thesis is to clarify and analyse differinginterpretations and implications of RUC as a phenomenon and conceptualisethe task of addressing them in a changing education-policy context.Empirical sources for the study are central government publicationsand interviews with RUC representatives at 22 HEIs. This empiricalmaterial has been modified and analysed in four stages: a survey of RUCas a phenomenon, construal of ‘ideal types’ of RUC, testing of the construedideal types as analytical tools, and application of the construedideal types as analytical tools to gain an ‘explanatory understanding’ ofRUC. Through analysis of needs, actors and value, five ideal types empiricallybased on transcribed interviews are construed: the receiveroriented,trust-creating, region-boosting, conceptualising and salesorientedtypes. A model shows how these ideal types can be mutuallyunderstood and conceptualised. Examples are given, based on this model,of specific interpretations and implications that may fit each idealtype. RUC’s legitimacy in 2012 still entails a marked emphasis on RUCas a receiver-oriented associate. Three aspects enhancing the likelihoodof RUC, in 2012, being deemed important to retain at an HEI appear tobe the HEI’s goodwill towards RUC, its dependence on remits from theSwedish National Board of Education and schools’ research needs. Focusingmore on RUC as the region-boosting partner would mean oncemore uniting RUC’s role in teacher education with school developmentand research, but on the basis of ‘common needs’ within the frameworkof a distinct growth policy.