To Örebro University

Många av dagens myndighetstexter uppfyller högt ställda krav på klarspråk men är ändå svåra att begripa sig på. ”Vad ska jag göra när jag läst den här texten?” frågar sig läsaren. I denna artikel diskuteras vilket jobb som värdegrundstexter och andra texter i arbetslivet gör, alltså relationen mellan texternas form och deras funktioner.

Denna artikel handlar om hur hållbar stadsutveckling kommuniceras om och på en specifik plats: Slakthusområdet, en del av stadsutvecklingsområdet Söderstaden i södra Stockholm. Syftet är att identifiera vilka diskurser – kunskap ur ett visst perspektiv om hållbarhet – som finns närvarande i texter om omvandlingen av Slakthusområdet och att se om dessa finns närvarande i sociala praktiker – vad som har gjorts eller ska göras – som pekas ut (eller indexeras) i Slakthusområdet. Till syftet knyts två frågor: Vilka diskurser om hållbarhet är mest framskjutna i centrala strategi- och stadsplaneringstexter om Slakthusområdet? Vilka, om några, av de identifierade hållbarhetsdiskurserna ansluter de indexerade sociala praktikerna i området till? Den sista forskningsfrågan handlar alltså om att det som pekas ut som möjligt att göra för människor – eller vad som redan har gjorts – kan vara grundade i olika perspektiv på, eller diskurser om, hållbarhet. Med en grund i fälten språkliga och semiotiska landskapsstudier och ekolingvistik analyseras texter som detaljplaner och arkitekturprogram samt bilder från en fältstudie i Slakthusområdet utifrån begreppen diskurs, indexikalitet och social praktik. Resultaten visar att triaden social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet återfinns som diskurser i texterna, liksom hur ett arkitektur-perspektiv är tydligt en fysiskt-estetisk hållbarhetsdiskurs där hållbarhet konstrueras som byggnadsmaterialens fysiska hållbarhet samt som hur väl arkitekturens estetik står sig över tid. Fältstudien visade att främst ekonomiska och arkitektoniska praktiker indexerades: att konsumera, men att göra det i miljöer som anknyter till tidigare praktiker i Slakthusområdet. Intressant nog fanns ingen tydlig indexering av ekologiska hållbarhetspraktiker – som de flesta kanske uppfattar som kärnan i hållbar stadsutveckling.

Some academic journals question the position of the research article as the only format of publication. This chapter looks at the challenges and potentials of publishing alternative genres to the research article in peer reviewed journals. In doing so, we illuminate the underlying assumptions and norms in academic publishing. We specifically focus on the peer review process of a ‘practitioner reflection’ genre and the ways in which this genre is negotiated between authors and reviewers. Peer review in higher education is often enmeshed with power, authority, and hierarchy as it assumes an authoritative expert and depends on critique within a competitive framework. Feminist and decolonial scholars have increasingly argued the need to rethink some of these practices as traditional peer reviewing can be seen to be rooted in (west) Eurocentric normative practices of knowledge production. As illustrations of our thinking, we present an analysis of three manuscripts and their related reviews: a reflection by a design practitioner; a reflection on pedagogic practice in the form of a comic; and an artist’s autoethnographic reflection. We argue that in academic publishing, we need to ‘disrupt’ established forms in order to push the boundaries of research genres. This can go some way towards the decolonization of knowledge-making systems in academia. 

As a tribute to professor Per Ledin, his analysis of the CrossFit gym is taken as a point of departure for an analysis of another gymnasium, which – at least on the surface – has a different design. I look closer at a South African gym – Maties “high performance” gym – that, to me, seems not to connect to the same neoliberal discourses that Ledin and Machin have identified in the CrossFit gym. The aim of the analysis is to identify affordances of the design of a gym other than the CrossFit gym in order to answer to following questions: Are other training practices invited by the affordances in the so called “high performance” gym? If so, are they still neoliberal in the sense that Ledin and Machin describe practices in the CrossFit ‘box’ (that is, the main area of CrossFit gym)? The analyis identifies obvious differences between the CrossFit gym analyzed by Ledin and Machin and the Maties high performance gym in South Africa. Whereas the former has a provenance in a branded American movement which combines fitness and weight training, the latter connects more to traditional, sportspecific weightlifting practices. 

This research report presents the results from the project Connecting digital and analog literacy: The potential of the digital pencil for text creation in schools (DigiPen). Digital pencils are used for writing, drawing, and pointing on tablet or laptop screens. So far, they have not been used to any larger extent in Swedish schools. Two studies of uses of digital pencils in Swedish compulsory schools are presented. One was carried out in a fourth-grade class and one in an eighth-grade class. The report describes the potentials of digital pencils as tools in schools for writing by hand, drawing, and thinking, as well as for performing tasks other than those that are possible with analog pencils. A number of detailed recommendations are presented, based on the empirical findings of the studies. The recommendations are directed toward teachers, teacher students, school management, and educational policymakers, as well as representatives of the hardware and software industry.

En stor del av dagens arbetsliv handlar om att hantera texter av olika slag. Det kan gälla allt från lappar i köket och instruktioner på brandvarnare i kapprummet till jobbannonser från företag, utvärderingsenkäter på universitet och värdegrundstexter hos kommuner och myndigheter. En av huvudpoängerna i den här boken är att texter gör något, att de faktiskt utför ett arbete.

Författarna beskriver vilken professionell handling som utförs med hjälp av olika texter och hur texter är en del av en professionell praktik, det vill säga ett särskilt sätt att göra saker på en viss arbetsplats. Med belysande exempel förklarar de grundläggande analysbegrepp som genre, diskurs och legitimering samt presenterar verktyg som läsaren kan använda för att själv analysera texter och praktiker på arbetsplatsen.

Boken vänder sig till studenter och yrkesverksamma som vill veta mer om vad texter gör och varför de finns i olika sammanhang i arbetslivet. Den fungerar lika bra på grundnivå inom språk- och kommunikationsvetenskapliga utbildningar som på bredare samhällsvetenskapliga utbildningar.

Urban landscapes are characterized by the presence of artefacts, buildings and other constructions in the process of “becoming.” This chapter looks at the ways in which (un)sustainability is produced through signifiers of the “unfinished” in the physical environment, drawing on examples from urban areas in Sweden and South Africa. Inspired by semiotic landscapes studies and utilizing a social semiotics methodology, the chapter locates sustainability at the intersection of material and semiotic design and social practice. It identifies the ways in which the unfinished can signify the end of a cycle, pointing to unsustainable destruction or indexing a circular movement of sustainable reuse and repurposing in urban spaces. It shows how signifiers of the unfinished point to poor planning (in the case of unfinished highways) or non-inclusive urban developments (in the case of building sites). The chapter first looks at unanticipated abandonment (in the form of freeways), then at ways of designing for change in landscape architecture, and finally the ways that social practices can “defrost” unfinished structures that have become frozen in time. Here non-anticipated practices can initiate cycles of change even in cases where the original design was unidirectional. Through this study, the authors thus expand on the concept of “sustainability” and emphasize the multimodal and contextualized nature of sustainability discourses.

Choose the right methodological tools to answer your research question and know how to use them with this anthology of textual analysis approaches. 

Each chapter provides not only relevant theoretical background behind each methodology, but also its advantages and challenges, its potential applications, and its relationship to studying social phenomenon. Through step-by-step worked examples of real-world data, you get an in-depth window into each method in action and learn how to apply the same techniques successfully and confidently in your own research. 

Methods include:

• Content analysis
• Narrative analysis
• Critical discourse studies
• Multimodal discourse analysis