To Örebro University

Collaboration between teachers and researchers for teaching development, as a form of professional development (PD), occurs at the boundary between their respective practices. Collaboration at the boundary poses challenges arising from differing purposes and contexts that must be addressed to maximise the benefits of such PD. This study examines and characterises the collaborative process through which boundary-specifying objects (BSOs), artefacts serving both practices, are developed through boundary-negotiating objects (BNOs), and artefacts mediate negotiation. Fourteen video-recorded meetings from a year-long teacher-researcher collaboration in mathematics were analysed from a Cultural Historical Activity Theory perspective. Findings indicate that developing BSOs involves three negotiation phases where teachers and researchers negotiate a shared understanding of: (1) conceptual knowledge, (2) how students' conceptual knowledge can be identified and assessed, and (3) progression in conceptual knowledge. The results identify 16 BNOs and their interactions in these negotiation phases and classify them into three functional types: BNOs for introduction and exchange, BNOs for exploration and extension, and BNOs for visualisation and structure. These functional types appear in a chronological order. The results highlight how BNOs enable teachers and researchers to align perspectives, making professional development more effective. The usability, accessibility, and recursiveness of artefacts are discussed.

This dissertation examines professionals’ Inquiry-based Collaborations for Mathematics Teaching Improvement (ICMTI) through a Cultural Historical Activity Theory (CHAT) framework. While teacher collaboration has a long history, recent research highlights the importance of systematic, inquiry-driven practices that foster critical reflection and the use of data to improve teaching. However, establishing such collaborations poses challenges for professionals, both in terms of organization and the methods and artifacts used for inquiry.

The study aims to advance understanding of ICMTI and its processes by investigating how such collaborations may be organized, the challenges encountered, how these challenges may be navigated, as well as the artifacts that mediate collaborative processes and their consequences.

To achieve this, the dissertation is grounded in three studies: a systematic literature review, an interview study, and an observational case study, all of which are analyzed using different CHAT-based frameworks. The dissertation deepens the understanding of ICMTI as a complex process, highlighting and nuancing the importance of reflecting on the division of labor, prevailing norms, and the use of artifacts, both in planning and throughout the implementation of ICMTI.

This dissertation offers practical insights for designing and implementing future ICMTI and contributes theoretically to the concepts of ICMTI, multi-mediating, and boundary-negotiating artifacts.

För att utveckla elevers begreppsliga kunskap i matematik behöver lärare ha djupa insikter om elevers kunskapsprogression, men forskning visar att detta varierar stort mellan lärare. Studiens syfte är att bidra med förståelse för hur elevers begreppsliga kunskap om tal i bråkform som delar av helhet kan beskrivas som handlingar på olika kvalitativa nivåer. Grundskoleelevers skriftliga lösningar på problem som handlar om tal i bråkform har analyserats med fokus på om eleverna identifierar, urskiljer eller använder olika egenskaper, principer och relationer hos och mellan begrepp. Resultatet visar fyra nivåer där elever går från att urskilja och identifiera ett fåtal egenskaper och princi-per, hos begrepp som de har svårt att använda, till att urskilja flera egenskaper och principer vars relationer de sedan använder för att dra slutsatser. Denna progressionsbeskrivning kan användas praktiskt för att planera för undervis-ning som utvecklar elevers begreppsliga kunskap men också som teoretisk utgångspunkt för liknande studier inom andra matematikområden.

To develop students' conceptual understanding in mathematics, teachers need deep insights into students' knowledge progression; however, research shows that this varies significantly among teachers. This study aims to contribute to an understanding of how students' conceptual knowledge of fractions as parts of a whole can be described in terms of actions on different qualitative levels. Elementary students' written solutions to problems involving fractions have been analyzed with a focus on whether the students identify, discern, or usevarious properties, principles, and relationships within and between concepts. The results show four levels, where students progress from discerning and identifying a few properties and principles—within concepts they struggle to use—to discerning multiple properties and principles whose relationships they then use to draw conclusions. This description of progression can be applied practically to plan teaching that develops students' conceptual understanding, and also serves as a theoretical starting point for similar studies in other areas of mathematics.

In the past two decades, scholarly discourse has consistently emphasised the efficacy of collective efforts in professional development and school improvement. Collaborative endeavours among teachers, where they systematically explore their teaching practices and collaboratively address relevant improvement issues, have proven more effective than individual pursuits in educational change. However, research also underscores the inherent challenges of such collective initiatives, particularly in collegial learning. In a longitudinal study, we adopted a pragmatic perspective to delve into the collective habits of teacher teams working towards establishing collegial learning. The identified collective habits, which revolve around collective participation, the improvement process, and scientific activities, play a pivotal role in either facilitating or hindering the establishment of collegial learning to achieve professional development and school improvement. We posit that a critical exploration of collective habits is imperative for teacher teams aiming to nurture novel and impactful practices. Strategies conducive to teachers' collegial learning encompass fostering pedagogical leadership, cultivating continuity, and embracing scientific rigour in the analysis of classroom data.

In professional learning communities (PLCs) artefacts are important to mediate discussions of teaching development. Previous research has, however, shown that mediating artefacts for inquiry can act as obstacles in the joint work if the participants are unaccustomed to these artefacts. The mediating artefacts used to mediate the work in PLCs are typically pre-existing and seldom developed by the participants of the PLC. Contrary to this, in the study presented in this paper, teachers and researchers jointly developed a mediating artefact aimed to be useable in the planning, carrying out, and analysis of teaching for conceptual knowledge. The results indicate three characteristics of the process of developing this mediating artefact: a close connection to the practice, a precise mathematical content focus, and interaction between theoretical input and experience of teaching for conceptual knowledge.

Professional Learning Communities (PLC) have been used increasingly in designing and discussing teachers' professional development, but how PLC are organised and framed differ between contexts. There is a lack of meta-level studies that aim to define and compare different ways of organising PLC. In this literature review of 32 studies, Cultural-historical Activity Theory (CHAT) is used as an analytical lens to examine different models for PLC in mathematics. By examining and comparing PLC in mathematics, the review aims to expand understanding of how PLC in mathematics can be organised and framed. The result revealed three distinctive activity systems with different objects: developing norms for collaboration, developing teachers’ understanding about mathematics and its teaching, and developing teachers’ repertoire of teaching actions. The activity systems vary concerning the use of mediating artifacts and the norms that regulate each activity system, but are similar regarding participants, context, and division of labor. The review indicates that the teachers participating in PLC in mathematics change their norms of collaboration, enhance their understanding of mathematics and its teaching, and/or enhance their ability to design and carry out mathematics teaching. Our findings can assist designers, organisers, participants, and researchers in making informed decisions about PLC in mathematics.

Professional learning communities (PLC) have increasingly attracted attention in research on teachers' professional development. The aim of this study is to identify contradictions that can occur and be manifested in PLCs in mathematics. Identifying contradictions in PLCs are important, as the identification and resolution of contradictions are crucial to developing PLCs. We have conceptualized PLCs and contradictions within the Cultural Historical Activity Theory. Our data consist of two iterations of interviews with four teacher leader coaches with extensive experience of coaching teacher leaders of PLCs in mathematics. The study distinguishes 26 manifestations of contradictions, taking the overall forms of dilemmas and conflicts. Our results can be used in designing PLCs in mathematics: they can be used to make visible and increase participants' awareness of contradictions involved in PLCs and thereby increase the possibility that the contradictions serve as sources of support rather than obstacles in the development of PLCs in mathematics.

In the last decade, Professional Learning Communities (PLCs) are increasingly used as models for teachers’ joint efforts in developing their teaching. The overall aim of this licentiate thesis is to expand the knowledge of PLCs in mathematics, by deepening the understanding of aspects that influence the establishment, organization, and implementation of PLCs in mathematics. Specifically, the aim is to contribute with an overview of how PLCs in mathematics are organized and framed, and also to explain what may enable and hinder PLCs in mathematics. To fulfill the purpose, two studies are conducted where Cultural Historical Activity Theory (CHAT) is used as a conceptual and analytical framework. In the first study, previous research of PLCs in mathematics are synthesized through a configurative literature review, resulting in a description of how PLCs in mathematics are organized and framed. In the study, similarities, and differences between different models of PLCs in mathematics are examined regarding subjects, objects, mediating artifacts, rules, community, division of labor and outcomes. The result shows three different activity systems, with different objects or motives for implementing the PLCs. The activity systems vary concerning the use of mediating artifacts, and what norms regulate the activity system, but are similar regarding participants, context, and division of labor. In the second study, contradictions, and their manifestations in PLCs in mathematics are analyzed. Contradictions may enable or hinder the work of PLCs depending on whether they are identified or not. Contradictions, and their manifestations, are in the study examined through interviews with teacher leader coaches with experience in coaching teacher leaders of PLCs in mathematics. In the study, four contradictions, in and between activity systems, are identified. These four contradictions are manifested through 26 conflicts and dilemmas. The identified contradictions are connected to the norms and traditions that are part of mathematics as a discipline as well as the teacher profession. Taken together, the result of the two studies can be useful in establishing, organizing, and implementing future PLC endeavors.

Kollegialt lärande har det senaste decenniet blivit väletablerat i skolans värld som modell för lärargemensam undervisningsutveckling. Det övergripande syftet med den här licentiatavhandlingen är öka kunskapen om kollegialt lärande i matematik genom att fördjupa förståelsen för aspekter som kan påverka etablering, organisering och genomförande av kollegialtl ärande i matematik. Mer specifikt är syftet att bidra med en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas, samt att hitta möjliga förklaringar till vad som möjliggör och vad som hindrar kollegialt lärande i matematik. Detta görs genom två studier där verksamhetsteori använts för att konceptualisera och analysera kollegialtl ärande. I den första studien sammanställs tidigare publicerade studier om kollegialt lärande i matematik i en konfigurativ litteraturstudie, vilket resulterar i en kunskapsöversikt över hur kollegialt lärande i matematik kan organiseras och inramas. I studien analyseras likheter och skillnader mellan olika metoder för kollegialt lärande i matematik med avseende på de verksamhetsteoretiska begreppen subjekt, objekt, medierande artefakter, regler, gemenskap, arbetsdelning och utfall. Tre olika objekt, det vill säga motiv för att genomföra kollegialt lärande, identifieras som konstituerar tre olika verksamhetssystem, där objekt, normer och medierande artefakter skiljer sig åt. Subjekt, arbetsdelning och gemenskap är lika mellan de tre verksamhetssystemen. I den andra studien analyseras vilka motsättningar, det vill säga oförenligheter, som manifesteras i kollegiala lärgrupper i matematik. Motsättningar kan hindra eller möjliggöra kollegialt lärande beroende på om de identifieras eller inte. Motsättningar och deras manifesteringar har studerats genom att lärledarcoacher, som coachat lärledare för kollegialt lärande i matematik, intervjuas. I studien identifieras fyra motsättningar inom och mellan verksamhetssystem, manifesterade genom 26 konflikter och dilemman. De identifierade motsättningarna är sprungna ur matematikämnets och läraryrkets traditioner och normer. De två studiernas resultat sammantaget kan vara användbart vid organisering och genomförande av framtida kollegiala lärprojekt.

Projektet KLÖS har undersökt hur lärares kollegiala lärprocesser kan stödjas i syfte att skapa hållbara strukturer för utvecklingsarbete. Målet var att skapa en Örebromodell för kollegialt lärande. En avslutande reflektion kring resultatet är att etableringen av denna modell kräver ett omfattande engagemang och tar tid att få på plats. Det är vår uppfattning att ett flertal aspekter återstår att undersöka. Bland annat är det intressant att undersöka hur arbetet med det kollegiala lärandet fortskrider på pilotskolan. Frågor som är intressanta är: Vilka faktorer har betydelse för att arbetet med kollegialt lärande ska bli permanent och fungera som ett naturligt sätt att arbeta med utveckling av praktiken? Vad blir resultatet av de utvecklingsomgångar som genomförts? Hur följs detta resultat upp och leder det till bestående gynnsamma förändringar? Frågorna handlar om hållbarhet och därmed om hur projektet går från att vara ett projekt som avslutas och glöms bort till att bli ett levande verktyg för utvecklingsarbete som kan göra en verklig skillnad i och för praktiken över tid. Eftersom mycket tid och resurser används till utvecklingsarbete i skolan är det viktigt att det arbete som görs verkligen leder till en konkret och för verksamheten gynnsam förändring. Det innebär att frågan om utvecklings- arbetets hållbarhet är en av de viktigaste frågorna. Det verktyg som utvecklats i projektet och som kommit att symbolisera det kollegiala arbetet på pilotskolan är KLÖS-hjulet. Frågan om hur KLÖS-hjulet 2.0 kan utvecklas och anpassas så att det verkligen blir ett flexibelt och användbart verktyg för att stötta det kollegiala lärandet är kanske den alla viktigaste konkreta frågan. Frågor som är besläktade med frågan om hållbarhet är de som syftar till att undersöka hur det kollegiala lärandet kan bli mer robust. Till dessa hör frågor om hur lärledarens roll kan förstärkas, hur verktyg som stöttar lärares observation och analys av den egna verksamheten kan designas, hur ansvar och engagemang på alla nivåer kan förstärkas och bli synligt samt hur arbetet med kollegialt lärande kan utvärderas. Vi har under projektets gång sett hur lärare behöver stöd i arbetet med att systematiskt identifiera behov i verksamheten för att sedan utforska möjligheter att utveckla och förändra praktiken. Medverkan från forskare som ställt frågor, problematiserat och belyst olika perspektiv har i flera fall varit avgörande för hur ett utvecklingsbehov har identifierats, avgränsats och formulerats som en undersökningsbar fråga. Det är av avgörande betydelse att utvecklingsarbetet inte står och faller med denna medverkan. Verksamheten måste själv ta fram strukturer för hur lärare och lärledare får ett tillfredsställande stöd i sitt utvecklingsarbete så att de har möjlighet att göra kollegialt lärande till en naturlig del av sitt arbete där de känner sig så bekanta med KLÖS-hjulet att de själva kan ställa de frågor som krävs. Således behöver många funktioner, både centralt och lokalt samverka för att vidareutveckla och stötta kollegialt lärande för att utveckla undervisningen i Örebro skolor. 

This study maps key features of effective Teacher Professional Development (TPD) and the framework of Communities of Inquiry (CoI), in an effort to gain an understanding of how these features contribute to teachers’ collegial learning. Activity system, as described by Engeström (1987)/(1999), is used as a theoretical lens which allows for the visualization of TPD as a complex system. The result indicates that, apart from differences in the level of detail in the description of various features, there are differences in the demands the two models place on teachers. Establishing norms that promote collegial learning, in which critical inquiry is expected, emerged as a critical issue. This highlights the importance of viewing any variant of TPD as a process, in which the functions of features shift. Awareness of this process may prove important in designing and implementing future TPD initiatives.