To Örebro University

Under en forskarkarriär som sträcker sig över mer än tre decennier har Per Ledin utforskat en mångfald aspekter av det sociala livets semiotik. Hans arbeten har gjort betydande avtryck inom fält som text- och genreanalys, diskursstudier, medieforskning, multimodalitet och skrivdidaktik. Denna festskrift samlar forskare som på olika sätt tar avstamp i och firar Ledins forskning. I bokens 25 bidrag undersöks allt från  matförpackningar, inredning, skriven text och bokformat till hashtaggar, fotografier, graffiti, memes, klistermärken och, inte minst, listor. Genom dessa semiotiska material belyses olika dimensioner av det sociala livet, såsom skräpproduktion, gymkultur, myndighetskommunikation, mötesformer i högre utbildning, forskningsstyrning, polisförhör, böner och psalmer, tobaksrökande, elevers skrivande, grammatisk stil, satir, egenremittering i vården, föreställningar om neuropsykiatriska diagnoser, läskris, supporterkultur, klimataktivism och juridikhistoria. De flesta kapitlen bygger på empiriska undersökningar, om än genom lite olika genrer. Boken innehåller även ett vetenskapshistoriskt bidrag om textforskningens utveckling och en samling semiotiska meditationer.

In a research career spanning more than three decades, Per Ledin has explored a variety of aspects of the semiotics of social life. His work has made a significant impact on fields such as text and genre analy-sis, discourse studies, media research, multimodality and writing didactics. This festschrift brings together scholars who in different ways draw on and celebrate Ledin's research. The book's 25 contribut-ions examine food packaging, interior design, written text and book formats to hashtags, photographs, graffiti, memes, stickers and, not least, lists. Through these semiotic materials, various dimensions of social life are illuminated, such as garbage production, gym culture, government communication, meeting forms in higher education, re-search governance, police interrogations, prayers and hymns, tobacco smoking, student writing, grammatical style, satire, self-referral in he-alth care, conceptions of neuropsychiatric diagnoses, reading crisis, supporter culture, climate activism, and legal history. Most chapters are based on empirical investigations, albeit through slightly different genres. The book also includes a contribution to the history of science on the development of research on texts, and a collection of semiotic meditations. 

This article delves into a recurring dilemma facing contemporary fascist movements: how to communicate ideological purity to its hardcore base and at the same time appeal to imagined new voters and recruits? By analyzing how the most prominent fascist movement in Sweden, the Nordic Resistance Movement (NRM), publicly communicates its ideas about family issues and the role of women, we shed light on the semiotic work done by the far right to merge common social conservative tropes with an extremist discourse. Using the tools of social semiotics and multimodal critical discourse studies, the article shows how the NRM uses a range of semiotic resources as it interweaves mainstream conservative discourses about the nature of women and men, recognizable to a broader public (not least to supporters of the Swedish right-wing populist party, the Sweden Democrats), with Nazi keywords appealing to ideological in-groups. The analysis also reveals how the NRM uses image bank semiotics, which connote values associated with commercial lifestyle media and genres, as they communicate their views on family issues. In its use of such imagery, the NRM simultaneously draws on the fascist myth of palingenesis. Using gender and family politics as an empirical focal point, the article illustrates that linguistic and semiotic methods provide powerful tools to scrutinize the efforts of contemporary fascist movements to present themselves as ideologically pure and at the same time speak to a broader audience of potential voters and recruits.

Denna bok sätter ljuset på vilken roll som kommunikation spelar för de mest brännande samhällsfrågorna i vår tid. Hur används verbalspråklig och visuell kommunikation för att representera och förhandla kunskap om vår omvärld, och hur fungerar kommunikation som ett medel för makt?

Författarna introducerar en sammanhållen analysmodell som ger dig handfast vägledning när du vill undersöka sambandet mellan kommunikation, makt och kunskap i relation till sociala fenomen och politiska problem.

I de olika kapitlen presenteras redskap för att analysera en mängd företeelser i skrift och bild: metaforer, underliggande betydelser, värderingar, interaktion mellan text och läsare, representation av handlande och ansvar, intertextualitet, kategorisering av människor, legitimering och affekt. Varje kapitel innehåller exempelanalyser och avslutas med ett antal övningar. Boken riktar sig till studenter på grund-, avancerad- och forskarnivå, särskilt inom språkvetenskapliga utbildningar, men passar lika väl som metodisk guide inom lärarutbildningar, journalistik, retorik, historia, statsvetenskap, medie- och kommunikations­vetenskap, pedagogik och sociologi.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag. 

Del I innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur grammatiska och systemorienterade perspektiv. Denna volym inleds med Jan Ola Östmans plenarföredrag Om plats och ställe som grammatiska verktyg, och innehåller därtill 21 bidrag som på olika sätt beskriver svenska språket ur systemperspektiv.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika per-spektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del II innehåller bidrag som beskriver svenska språket utifrån hur det används i olika sociala sammanhang. Denna volym inleds med Ellen Bijvoets, Karin Senters och Margareta Svahns plenarföredrag Från storstad till landsort – förortsindexerat tal i dagens Sverige, och innehåller därtill 18 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket används och vilken roll det spelar i en rad olika sociala sammanhang.

Den trettioåttonde sammankomsten ägde rum den 4 till 6 maj 2022 och arrangerades av Svenska språket vid Örebro universitet. Temat för konferensen, som samlade 178 deltagare, var denna gång Språk, plats och rum. Ambitionen var att på olika sätt belysa, problematisera och diskutera svenska språket i relation till rumslighet och geografiska platser, men också platsbundet språk och språklig mediering av plats och rum.

Sektionsföredragens ämnesmässiga spännvidd var som vanligt för konferensserien stor och föredragen berörde de flesta områden inom ämnet svenska språket. Under konferensen presenterades tre plenarföreläsningar som belyste konferensens tema ur olika perspektiv. I 111 separata sektionsföredrag beskrevs svenska språket ur olika perspektiv, och många av dessa belyste konferensens tema.

Ett ovanligt stort antal manus skickades in till konferensvolymen. Efter såväl intern som extern granskning publiceras i denna konferens-volym 58 av de föredrag som hölls vid sammankomsten. För att göra det stora antalet manus överblickbart har de indelats utifrån olika perspektiv på svenska språket, som också återspeglas i de tre plenarföreläsarnas bidrag.

Del III innehåller bidrag som beskriver svenska språket ur text- och diskursanalytiska perspektiv. Denna volym inleds med Johan Järleheds plenarföredrag ”Bo högt, högre, högst”: Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, och innehåller därtill 16 bidrag som på olika sätt beskriver hur svenska språket i vid bemärkelse tas i bruk i form av texter, genrer och diskurser.

This article addresses a major change emerging in visual communication worldwide: The advent of generative AI imagery. Rooted in Multimodal Critical Discourse Studies and Semiotic Technology Studies, the article scrutinizes how AI-generated images exert power with regards to the meaning-making choices that are afforded by Open AI’s software for generating visuals: Dall-E3. Using prompts to generate images of teenagers as a case in point, the results revealed that the “the canonical repertoire” of generative AI imagery constitutes four main semiotic principles, which are critically explored and discussed: Authenticating Contextualization, Conformist Diversity, Innovative Surrealization, and Promotional Positivity.

This paper argues that the multimodal enactment of affect plays a key role in the commodification of indigenous cultures. Departing from an understanding of affect as integral to discourse, the paper investigates how indigenous cultures are construed as an object of consumerist desire by employing subject formation, strategic perspectivation and affordance as conceptual starting points. As a case in point, affective meaning-making is studied as it is semiotically materialized in the commodification of Sámi culture by the predominant actor in marketing indigenous experiences in Sweden. By pondering the social force of affective meaning-making from the perspective of the perceived consumer, the analysis reveals that consumers are invited to affectively encounter the Sámi through curiosity, tranquility and excitement. However, the paper contends that the representations not only enable positive emotions; they also work their social force by constraining engagement in any disturbing, conflicting or uncomfortable emotions that are associated with the post-colonial heritage of the Sámi.

Departing from Lefebvre’s work on the social production of space, this paper explores the intersection between perceived and lived space from the perspective of spatial discourse analysis. Empirically, the paper studies how the spatiality of international airports performs affective discursive work and establishes prerequisites for air travelers’ feelings of being “in control” and “excited” vs. feelings of being “controlled” and “surveilled”. The concept of binding is applied in order to understand how affect is spatially afforded at Stockholm Arlanda Airport and Vienna International Airport. The analysis reveals that alternations between bound and unbound spaces construe the airports as distinctly ideological sites with different affective potentials. Accordingly, this article adds to the understanding of how airport atmospheres are construed by means of spatial resources such as the height, depth, and shape of walls and ceilings and by the transparency and opaqueness of the built material, as well as by more dynamic elements such as carpets, colors, signage, and retractable belt barriers.

Drömmer du om att uppleva något äkta och ursprungligt på din semester? Planerar du kanske en sommarresa till fjällen för att vandra i vild, orörd natur? Men hur har denna dröm uttryckts genom åren? Det är hög tid att ifrågasätta vilka koloniala stereotyper som fortsätter att föras vidare i turismens bild av Sápmi, skriver två docenter i nordiska språk.