To Örebro University

This article investigates how five teachers in Physical Education and Health (PEH) draw on different discourses of legitimation and delegitimation of writing practices in PEH. The data consist of transcripts of audio recordings of interviews with the five teachers. Firstly, the recordings were analyzed using van Leeu-wen’s (2007) legitimation framework. Secondly, the lexical choices were analyzed to identify different discourses of writing (Ivanič,2004). Results show that a social practices discourse dominates in the data analyzed, most commonly realized through a rationalization type of legitimation. Students’ linguistic difficulties or unwillingness to write in PEH, i.e.writing with obstacles, is another discourse of writing found in the data. Overall, the teachers tend to legitimate writing practices but report on students’ delegitimation of the same practices, which teachers need to manage. The use of texts is legitimated as practical, timesaving and a recognized tool for instruction and assessment. Writing practices and the use of texts can contribute to the raise the status of PEH and reach long-term goals in PEH and for students’ learning at large. On the other hand, writing and text practices steal time from the core content in PEH and may not suit students who are successful in other parts of PEH.

In Physical Education and Health (PEH), a previously almost entirely practical subject, the use of written texts has increased considerably, which can be assumed to have consequences on the subject and on students’ meaning making. The purpose of this thesis is to investigate the functions of written texts in PEH. Three research questions are answered: 1. How, when, and why are texts used in instructional practices in PEH?; 2. What text themes are most dominant in the used texts, and what specific subject content is entextualized?; and 3. What disciplinary identities do PEH-texts offer the students?

The main theoretical framework is New Literacy Studies (NLS), and an ecological approach to literacy as social practice is employed. Text ethnographic methods are used for data collection and analysis along with concepts from discourse and genre studies. Texts and ethnographic data are collected during a three-semester-long field study of a PEH-teacher and a class in a lower secondary school. In addition, interviews with five PEH-teachers are performed.

Article 1 shows that texts are used for a wide array of purposes, and as tools for theoretical as well as physical learning activities. Movement is shown to be the most frequently entextualized subject content. Written assessment comments, investigated in Article 2, most often acknowledge subject specific knowledge in students’ written assignments. In Article 3, the most prominent genres identified address measuring and training of the body. The students are mainly positioned physiologically, but also in relation to ideas from the humanities and social sciences. In Article 4, the use of texts is legitimated as practical, timesaving and a well-known tool for instruction and assessment. However, writing and text practices steal time from embodied learning and may not suit all students.

In summary, the thesis shows that it is possible to use texts and still maintain the focus on embodied learning. If they are used functionally and strategically, texts can contribute to and develop instruction in PEH, rather than threaten the subject.

Studien syftar till att identifiera och beskriva genrer i ämnet idrott och hälsa på högstadiet och att visa hur dessa genrer positionerar eleverna. Genom textetnografiska metoder analyseras elevtexterna med avseende på den sociala handling som de är en del av. Genrer förstås i studien som konventionaliserade sätt att handla genom text. Data har samlats in genom etnografiska metoder, och materialet består dels av elevtexter, dels av fält-anteckningar och videoinspelningar från lektioner där skrivande förekom och av ljudinspelningar från lärar- och elevintervjuer. Analysen av materialet drivs på ett övergripande sätt av begreppet ämnesdidaktisk interdiskursivitet. Begreppet affordans används för att visa hur texterna bjuder in till vissa handlingar och begränsar andra. Konkret analyseras texterna med text-vetenskapliga metoder. De mest framskjutna genrerna i studien har med mätning och träning av kroppen att göra. Merparten av texterna är korta och består av eller innehåller tabeller och listor. De examinerande texterna har en friare representationsform och är mer omfattande. Eleverna positioneras främst fysiologiskt utifrån sina kroppsliga förmågor, men genrernas hybriditet leder även till human- och samhällsvetenskapliga positioneringar.

The aim of the study is to identify and describe genres in Physical Education and Health in lower secondary school and show how these genres position students. The texts students write are analyzed in terms of what they do as part of the social action which they are a part of. In the study, genre is defined as conventionalized ways of interacting through texts. The data was collected through ethnographic methods, and the material consists of student texts, fieldnotes, video recordings from lessons along with interviews with a teacher and students. Subject didactic interdiscursivity is an important concept applied in the analysis, and so is affordance which is used to analyze to what degree the texts invite to certain types of actions while restricting others. Results show that the most prominent genres identified in the study deal with the measuring and training of the body. The students are mainly positioned physiologically according to their physical abilities, but the hybridity of the genres also allows for the positioning of students in relation to ideas from the humanities and social sciences.

Bakgrunden till studien är den ökande textanvändningen, framför allt i bedömningssyfte, i ämnet idrott och hälsa, vilket inom idrotts- och hälsoforskning ifrågasatts men också lyfts fram som potentiellt meningsfullt. Syftet med studien är att undersöka skriftliga bedömningskommentarer under två undervisningsblock med en skriftlig examinationsuppgift i idrott och hälsa på högstadiet. Detta görs genom att undersöka innehåll, attityd och intertextualitet i lärarens skriftliga bedömningskommentarer. Syftet konkretiseras av följande forskningsfrågor: 1) Vad bedöms i bedömningskommentarerna och vilken attityd uttrycks? 2) Vilka texter och diskurser är bedömningskommentarerna kopplade till?

Såväl skrivande som bedömning av skrivande ses som kommunikativa handlingar i social praktik, och intertextualitet och attityd är viktiga teoretiska begrepp i studien. Det viktigaste materialet är lärarens skriftliga bedömningskommentarer och texter använda för planering, undervisning och bedömning. Studien är en del av ett etnografiskt projekt där en högstadieklass idrottsundervisning följs under tre terminer.

Resultaten visar att det framför allt är ämnesspecifika kunskaper som erkänns genom skriftliga bedömningspraktiker, vilket kan tolkas som att skrivandet i det här fallet är en del av ämnesinnehållet. Förekomsten av skriftliga bedömningsuppgifter kan både försvåra och underlätta för elever att visa sina kunskaper i idrott och hälsa. Lärarkommentarerna riktas framför allt till globala textnivåer och förtjänster i elevtexterna lyfts fram i större utsträckning än brister. Lärarkommentarerna har i stor utsträckning intertextuella kopplingar till kursplanen, och de identifierade diskurserna är främst idrottsämnesspecifika.

Textanvändning i samhället har ökat på senare tid, inte minst inom områden som normalt inte betraktats som textmedierade (Karlsson, 2006). Även i skolan märks detta: i skolämnen som idrott och hälsa som traditionellt inte varit textmedierade får texter en allt viktigare roll. Inom viss idrotts- och hälsoforskning har det faktum att text betraktas som mer värdefullt än ”förkroppsligat lärande” ifrågasatts (Tolgfors, 2017, s. 193).

Studien, som är en del av en större etnografisk studie av en högstadieklass idrottsundervisning, syftar till att undersöka hur elevers skrivande har potential att bidra till meningsskapande och lärande inom idrottsämnet. Tre olika slags elevtexter – dansuppvärmningsprogram, prov på idrottsskador och träningsdagbok – undersöks beträffande ämnesinnehåll, ämnesröst och ämnesspecifika språk- och textstrukturer (Bergh Nestlog, 2012). Undersökningen kompletteras med elev- och lärarintervjuer.

Studiens teoretiska ram är New Literacy Studies utifrån idén att läsande och skrivande bäst kan förstås som situerade i sociala praktiker, i detta fall i idrottsundervisningen där de får sin mening, samtidigt som de också är delar av en vidare kontext och påverkas av exempelvis läroplanen. Således bidrar teorin till att relatera texter och textanvändning inom idrottsämnet till såväl andra ämnen i skolan som till andra nivåer i samhället.

Preliminära resultat visar bland annat att entextualiseringar (Bauman & Briggs, 1990) av ett kroppsligt kunnande används för att synliggöra elever och höja ämnets status. Skrivandet ses som värdefullt och oundvikligt. Träningsdagboken, till skillnad från idrottsskadeprovet, ses som en mycket meningsfull uppgift av eleverna, samtidigt som de efterlyser ämnesspecifik undervisning om skrivande inom idrottsämnet.

Bauman, R. & Briggs, C. L. (1990). Poetics and Performance as Critical Perspectives on Language and Social Life. Annual Review of Anthropology 19, 59–88.

Bergh Nestlog, Ewa (2012). Var är meningen? Elevtexter och undervisningspraktiker.

Doktorsavhandling. Växjö: Linnéuniversitetet, Linnaeus University Press.

Karlsson, A-M. (2006). En arbetsdag i skriftsamhället. Ett etnografiskt perspektiv på skriftanvändning i vanliga yrken. Stockholm: Språkrådet.

Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Örebro Studies in Sport Sciences, 2017.

The increasing use of written texts in society, and curriculums emphasizing reasoning, highlight the skill of expressing oneself orally and in writing in all subjects. The study aims to investigate the role of written texts in Physical Education and Health (PEH). The research question guiding the study is:

• What texts, and for what purposes, do students in a lower secondary class read and write in PEH?

• The study builds on New Literacy Studies, based on the idea that reading and writing are always situated within specific social practices, which are shown in literacy events, i.e. events where texts have a role.
• The study takes an ethnographic approach, and analysis is based on field notes, transcripts of video- and audio recordings from lessons and interviews, photografs, and texts used and produced during the study.
• The results show that paper-based texts and texts on whiteboard are used almost every lesson for varied purposes, e.g. in order to build theoretical or bodily knowledge, and in formative and summative assessment.

Läsande och skrivande är vanligt förekommande aktiviteter i skolan men kanske inget man i första hand förknippar med praktisk-estetiska ämnen, i detta fall ämnet idrott och hälsa. Dock har både det ökade skriftbruket i samhället i stort och kursplaner med betoning på resonemang lyft fram förmågan att uttrycka sig i tal och skrift i skolans alla ämnen, även i ämnet idrott och hälsa, åtminstone vid bedömning (Tolgfors, 2017). Studien syftar till att undersöka hur kunskaper i idrottsämnet entextualiseras (Bauman & Briggs, 1990) genom de skriftpraktiker som förekommer i ämnets undervisningspraktik. Det görs genom att identifiera textteman och skrifthändelser inom undervisningsblocket dans och rytmik i en högstadieklass. Därmed fyller studien en forskningslucka gällande skriftliga texters potential i kunskapsbyggande i idrottsundervisningen.

Studien fokuserar på aktiviteter kring elevernas läsande och skrivande i en process med att lära sig att dels komponera ett dansprogram, dels göra text av det, och på de texter som ingår i aktiviteterna. Ett delsyfte är därför att visa hur entextualiseringsprocessen under undervisningsblocket, dvs. entextualisering och recentering i upprepade cykler, bidrar till det meningsskapande som sker i interaktioner där texter används (jfr Barton, 2007). Studien besvarar följande frågor:

• För vilka ändamål, kopplat till elevers och lärares handlingar, används skriftbaserade texter i ämnet idrott och hälsa?
• Vad handlar de använda texterna om, dvs. vilket speciellt ämnesinnehåll är det som entextualiseras?

Studien är teoretiskt förankrad i New Literacy Studies (NLS), en forskningsinriktning baserad på idén att läsande och skrivande alltid är situerade inom speciella sociala praktiker. Detta innebär att olika sammanhang kan sägas stödja olika literacies (Barton, 2007). Enligt NLS synliggörs literacy i skrifthändelser, dvs. händelser där skrift har en roll, och forskningsintresset bör riktas mot dessa.

Undersökningen är en del av en pågående etnografisk studie där en skolklass idrottsundervisning följs under tre terminer och där materialet består av fältanteckningar, transkriptioner av video- och ljudupptagningar av lektioner och lärar- och elevintervjuer, fotografier och av i undervisningen förekommande texter inklusive de texter eleverna skriver. 

Resultaten visar att texter används för mångfasetterade syften, så som planering och introduktion av undervisningen, utvärdering och reflektion, kunskapsredovisning, bedömning och stöttning och som redskap i såväl teoretiska som praktiska undervisningsaktiviteter. Rörelse framstår som det mest frekvent men också det mest nyanserat entextualiserade ämnesinnehållet.

Barton, D. (2007). Literacy. An introduction to the ecology of written language. Malden, MA: Blackwell Publishing.

Bauman, R. & Briggs, C.L. (1990). Poetics and Performance as Critical Perspectives on Language and Social Life.  Annual Review of Anthropology, Vol. 19 (1990), pp. 59-88.

Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Örebro Studies in Sport Sciences, 2017.