Det politiska intresset för yrkesutbildning och framförallt för gymnasial lärlingsutbildning fortsätter att vara högt framförallt för att kunna bekämpa ungdomsarbetslösheten genom en bättre övergång skola-arbetsliv. Den gymnasiala yrkesutbildningen har genomgått flera förändringar. Sedan hösten 2013 diskuterar regeringen om ett systemskifte, lärlingsutbildningen bör läggas upp på samma sätt som I Tyskland och Österrike.
Utgör den gymnasiala yrkesutbildningen en skolform för morgondagens arbetsliv? Ja, skulle de medverkande forskarna i antologin gemensamt svara. Det finns en samsyn om att yrkesutbildningen utgör en skolform för morgondagens arbetsliv. De olika antologibidragen avspeglar även en bred samsyn om att yrkesutbildningen bör genomgå flera förändringar för att kunna bli en attraktiv och högkvalitativ gymnasieutbildning.
Två centrala aspekter träder fram när den svenska yrkesutbildningsmodellen diskuteras och som utgör en akilleshäl i det svenska utbildningssystemet: 1) ett politiskt konceptuellt glapp, där yrkesutbildning snarare utgör ett arbetsmarknadspolitiskt instrument för att bekämpa ungdomsarbetslöshet snarare än en genomtänkt utbildningspolitik; 2) ett ideologiskt-institutionellt glapp, eftersom den skolpolitiska retoriken bakom reformerna inte följs upp av erforderliga institutionella förändringar samt att skolreformer som inte följer upp skolans egna diskursiva mönster om arbetssätt och kunskapssyn möter förändringsmotstånd bland skolor på lokal nivå.