To Örebro University

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för flerspråkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrån ett lärarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. Vår analys utgår ifrån följande forskningsfrågor:

- Hur framträder sambandet mellan skolprestation och flerspråkighet i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?

- Hur framträder lärares arbete med och uppfattningar om flerspråkiga elever i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?

- Hur framträder flerspråkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flerspråkiga elevers skolsituation?

Vi använder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar på våra frågor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flerspråkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trätt fram kan sammanfattas som att de flerspråkiga eleverna inte presterar på samma nivå som de enspråkiga, svenska eleverna. Lärare uppfattar ofta flerspråkiga elever som ”jobbiga” eller som ”struliga”. De flerspråkiga eleverna ses ofta som elever som är i behov utav särskilt stöd. De flerspråkiga eleverna ges inte samma chans som enspråkiga, svenska elever att skapa sig en egen identitet som elev i den svenska skolan. Istället tillskrivs de ofta en roll på grund utav de förutfattade meningar och föreställningar som lärare, övrig personal på skolan och andra elever har om de flerspråkiga eleverna. Samhället idag ser på flerspråkighet som något positivt. Det anses vara positivt att kunna flera språk, att resa och se sig om i den alltmer globaliserade värld som vi lever i. En slutsats som vi drar är att det är besynnerligt och nedstämmande att flerspråkighet i skolans värld ses som något negativt och som förknippas med lågpresterande elever som är ”jobbiga” att arbeta med. Vårt kunskapsbidrag är alltså tvåfallt; Forskningsfältet flerspråkighet i skolan domineras av ett tal om flerspråkighet som något problematiskt och detta ställer krav på (blivande) lärare inom svensk skola att dels vara medvetna om denna diskurs dels, arbeta aktivt för att förändra den.