Introduktion: Inom längdskidåkning har bestämning av VO2max varit den vanligaste mätningen för ett mått på prestation men på senare tid har forskare uppmärksammat överkroppen och dess fysiska kapacitet med fokus på styrka som tycks spela en alltmer betydande roll inom längdskidåkning. Tidigare studier har bekräftat att det finns samband mellan styrke- och sprintliknande tester och tävlingsdistanser upp till 10 km men ingen studie har undersökt om detta samband även finns till längre distanser. Syfte: Syftet var därför att undersöka om ett vanligt styrketest inom svensk längdskidåkning samt ett kort maximalt staktest korrelerar med prestation på ett långlopp. Metod: Sju män (35 ± 7 år) på hög motionärsnivå genomförde ett styrketest kallat Golden Four (G4) och ett maximalt staktest över 50 m på rullskidor (S50m) samt att de tidigare under året hade genomfört Vasaloppet 90 km (VL) på skidor. Adekvat gymutrustning användes för att utföra G4 samt att tid över S50m mättes med hjälp av MuscleLab™. De statistiska metoder som användes var Pearson´s tvåvägs korrelationstest och linjär regressionsanalys. Signifikansnivån satte till P<0,05. Resultat: Korrelationsanalyserna visade att G4 korrelerade väl både med S50m och VL samt att korrelationen mellan VL och S50m var stark. Vid linjär regressionsanalys visade det sig att S50m är en bättre prediktor för VL jämfört med G4. Slutsats: Slutsatsen är att ett kort sprinttest samt G4 även korrelerar med en mycket lång tävlingsdistans vilket innebär att både sprintspecialister och långloppsåkare kan ha nytta av dessa tester samt att ett kort maximalt sprinttest kan prediktera prestation över mycket långa tävlingsdistanser.