To Örebro University

oru.seÖrebro universitets publikasjoner
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Fonogrammets roll för synen på det förtingligade musikverket i det tidiga upphovsrättsliga tänkandet
Örebro universitet, Musikhögskolan. (Musikvetenskap)ORCID-id: 0000-0002-5809-3575
2011 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Enligt filosofen och musikhistorikern Lydia Goehr etableras vid övergången mellan 17- och 1800-talen en allmän syn på musikverket som ett objekt vars existens överskrider både tid och rum, en syn som sägs råda än i dag. Detta originella musikverk blir enligt samma musiksyn till genom en genial skapandeakt (kompositörens). Goehr noterar att upphovsrätternas framväxt under 1800-­‐talet bidrog till att stärka denna uppfattning. Här är det det omvända förhållandet som står i fokus, det vill säga att den uppfattning som Goehr beskriver har påverkat upphovsrätterna och dessutom legat till grund för upphovsrätternas legitimitet.

Denna föreställning om upphovsman och verk förutsätter på ett mindre uttalat plan också en publik. Tillsammans utgör upphovsman, verk och publik en mycket specifik historisk version av en mer allmängiltig tankefigur som kan beskrivas som en enkel kommunikationskedja, med avsändare, meddelande och mottagare. När upphovsmannen reser krav på ersättning från publiken för rätten att konsumera verket är det i regel denna kommunikationslogik som strukturerar argumenten; när det estetiska tänkandet inte struktureras enligt samma logik sätt faller det sig däremot inte naturligt att kräva någon ersättning på samma sätt.

Jag kommer att visa hur denna tankefigur är beroende av musikens massmediering. Fastän figurens beståndsdelar (själva leden i kommunikationskedjan) artikuleras vid olika tidpunkter i musikhistorien, är det först i och med fonogrammets uppkomst som det tillgängliggörs en konkret ”modell” för hur kommunikationen mellan upphovsman och publik kan se ut, en modell som kan överföras från fonogrammets massmediala paradigm till musikalisk kommunikation över huvud taget. Det är först i samband med fonogrammet som delarna länkas samman och tankefiguren tar form, först då som förtingligandet av det musikaliska objektet blir meningsfullt och först då som den av Goehr nämnda musiksynen med tillhörande upphovsrätt blir möjlig. Detta sker, till skillnad mot vad Goehr hävdar, först mot slutet av 1800-talet.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2011.
Emneord [sv]
Idéhistoria, estetik, rättshistoria, upphovsrätt
HSV kategori
Forskningsprogram
Musikvetenskap
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:oru:diva-25804OAI: oai:DiVA.org:oru-25804DiVA, id: diva2:551688
Konferanse
Musikforskning idag, Uppsala universitet, 14-16 juni 2011
Prosjekter
MUSIKVERKET OCH DESS PUBLIK — ESTETISKA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DEN SVENSKA UPPHOVSRÄTTEN
Forskningsfinansiär
Swedish Research Council, 2009-1187Tilgjengelig fra: 2012-09-11 Laget: 2012-09-11 Sist oppdatert: 2018-05-04bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Person

Volgsten, Ulrik

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Volgsten, Ulrik
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 664 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf