Sojabönor är en global gröda med odlingar i bland annat Brasilien, Kina och USA och i de köttsubstitut som säljs i Sverige baseras ungefär hälften av dem på sojaprotein. I Sverige domineras baljväxtodlingen av ärter och åkerbönor som blir djurfoder och odlingarna av baljväxter för humankonsumtion är mindre omfattande. Konsumenter i Sverige har dock fått ett ökat intresse för livsmedel med svenskt ursprung. För att öka variationen i den svenska baljväxtodlingen, bemöta konsumenters efterfrågan på inhemska livsmedel och minska miljöpåverkan i länder där sojabönorna produceras, har bondbönors möjligheter till att ersätta sojabönor i köttsubstitut undersökts. Metoden har varit en litteraturstudie som har kompletterats med en kvalitativ intervju med en person som är marknadsansvarig på ett köttsubstitutföretag.
Kemiska föroreningar i naturen, minskad biodiversitet och för stor färskvatten användning är tre globala problem som uppmärksammats i Kina, USA och/eller Brasilien. På dessa faktorer ger svenskodlade bondbönor en lägre miljöpåverkan än sojabönor från dessa länder. Odlingen av bondbönor för humankonsumtion i Sverige har möjlighet att öka med ca 59 000 ha och de kan även samodlas med spannmål. Bristande tillgång till tillräckligt stora mängder bondbönor året runt samt avsaknaden av en förädling av bönorna till texturerat protein utgör de största hindren för att svenskodlade bondbönor ska börja användas i köttsubstitutprodukter. Näringsvärdet och egenskaperna hos bondbönor bör inte utgöra ett hinder. Problemen verka ligga i leden innan tillverkningen.