Flera studier (Skolverket, 2009, Skolinspektionen, 2012) har indikerat en låg måluppfyllelse för elever med autism-diagnoser i grundskolan. Denna undersökning vill bidra med kunskap till detta område och fokuserar på måluppfyllelsen i kärnämnena svenska, engelska och matematik på högstadiet för denna elevgrupp. Tre gruppintervjuer och en mindre enkätundersökning med lärare som undervisar elever med autism-diagnoser i svenska, engelska och matematik i olika typer av verksamhet har genomförts, både elever inkluderade i reguljär undervisning och i kommungemensamma specifika undervisningsgrupper för elever med autism-diagnoser i årskurs 7-9.
I denna studie var måluppfyllelsen god, 89 %, för elever med autism-diagnoser i kommungemensam särskild ASD-verksamhet som undervisades huvudsakligen i liten grupp. Måluppfyllelsen var väsentligt lägre för de elever i denna studie som var helt inkluderade i reguljär undervisning, 52 %. Den höga måluppfyllelsen i särskild ASD-verksamhet visar att det går att lyckas med undervisningen för denna elevgrupp och att måluppfyllelsen kan vara i paritet med övriga elevers.
Det största hindret som lärarna i intervjustudien kunde se för elevernas måluppfyllelse var skolfrånvaro. Ett annat stort hinder för att nå målen på högstadiet var tidigare skolmisslyckanden, som även kan ha lett till hög frånvaro. En annan vanlig svårighet var en kombination av olika diagnoser, till exempel ADHD eller språkstörning i kombination med autism, som orsakade stora skolsvårigheter för eleverna. Flera av lärarna upplevde också utmaningar i att bedöma vad ASD-eleverna verkligen kan utifrån de rådande kunskapskriterierna, till följd av elevernas svårigheter när det gäller exempelvis koncentration och fokus, exekutiva svårigheter som orsakar problem med att till exempel påbörja och färdigställa uppgifter samt svårigheter med skrivandet som är en viktig del av bedömningen i flera skolämnen, framför allt i svenska och engelska.
Ytterligare studier av måluppfyllelsen för elever med ASD och de faktorer som kan påverka denna i positiv riktning behövs, är den viktigaste slutsatsen i studien.
2017. , s. 53