Till Örebro universitet

Sammanfattning

Som landsvägscyklist krävs i första hand en hög aerob kapacitet, då tävlingarna ofta pågår i många timmar. Samtidigt behöver cyklister ha god anaerob kapacitet och anaerob effekt, då det är genom spurter och långa branta stigningar som tävlingsloppen avgörs. Under senare år har forskningen slutit sig till att cyklister har nytta av att styrketräna, då det kan leda till prestationsförbättringar genom främst förbättrad arbetsekonomi och anaeroba förmågor. Fram tills nyligen var traditionell tung styrketräning den vanligaste typen av styrketräning bland cyklister, men nu har olika varianter av kombinerad träning blivit allt vanligare, exempelvis där tunga benövningar varvas med explosiva sprinter på cykel.

Syftet med denna studie var att undersöka effekterna av kombinerad styrke- och sprintträning (KT) samt traditionell styrketräning (TS), som tillägg till ordinarie konditionsträning 2 ggr/vecka under 6 veckor, på olika delar av prestationsförmågan hos landsvägscyklister på motionärsnivå. Prestationsförmågan utvärderades före och efter interventionen genom ett anpassat VO2max-test, Wingate-test samt ett estimerat 1RM-test i liggande benpress där arbetsekonomi, maximal syreupptagningsförmåga, andra ventilatoriska tröskeln, peak power, mean power, power drop och benstyrka registrerades för analys.

Vid analys av samtliga parametrar efter interventionen kunde ingen effekt av varken KT eller TS observeras. På individnivå kunde en viss förbättring observeras för peak power, benstyrka samt den andra ventilatoriska tröskeln där TS hade fler individer med förbättring. En ökning i power drop kunde också observeras där individer i TS uppvisade en större försämring än KT som presterade likvärdigt vid för- och eftertester.

Slutsatsen i denna studie är att de observerade resultaten ej stödjer hypotesen om att kombinerad styrke- och sprintträning skulle vara effektivare för utveckling av arbetsekonomi, anaerob effekt samt anaerob kapacitet. Vidare tyder resultaten på att ingen av träningsmetoderna har en positiv effekt på gruppernas medelvärden, men stora individuella skillnader finns där båda träningsmetoderna gett positiva och negativa effekter hos försökspersonerna för de registrerade parametrarna.