Examensarbetets syfte är att belysa och analysera hur pedagoger arbetar med språkstimulering i förskolan. Vi presenterar vad tidigare forskning inom området språkstimulering belyser som viktigt vid barnens tidiga språk och skriftmöte. Om barnen får chansen att på ett utvecklande sätt delta i rim och ramsor samt samtala om texter har de, enligt forskningen, en större chans att lära sig läsa och skriva. Genom att genomföra kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger har vi undersökt hur förskolan förhåller sig gentemot rådande forskning kring språk-stimulering. Vi kommer att redovisa hur respondenterna redogör för hur de arbetar med språkstimulering i verksamheten och vilka metoder pedagogerna berättar att de arbetar utifrån. Resultatet av våra intervjuer är att tre av de fyra pedagogerna i förskolan inte utformar verksamheten utifrån forskningsresultat. Intervjuerna visar också att pedagogerna arbetar mycket kring rim och ramsor, men att någon speciell metodmedvetenhet inte finns hos tre av pedagogerna. I analysen plockar vi fram de likheter och skillnader mellan forskningen och respondenternas utsagor som vi anser är av betydelse för studien. Pedagogernas arbetssätt placerar vi in i utvecklingsnivåer för att visa om och hur arbetssätten följer och främjar barnens språkliga utveckling. I diskussionen tar vi upp hur det tidiga skriftspråksmötet ser ut i verksamheten. Vi diskuterar även varför högläsning och bearbetning av texter inte har så stor del i verksamheten, trots att det enligt flera forskare har en avgörande betydelse när barnen ska lära sig läsa och skriva. I diskussionen kommer vi fram till att de flesta pedagogerna arbetar utifrån en ”tyst kunskap”.