Örebro universitet
Institutionen för beteende-, social- och rättsvetenskap
Socialt arbete
C-uppsats 41-60 p
Titel: Upplevelser och hanterande av moralisk stress – en undersökning bland socialsekreterare på socialkontor väster, Örebro
Författare: Cecilia Billing, Linn Klintenberg & Hanna Ledstam
Handledare: Erik Flygare
Sammanfattning
Huvudsyftet med denna studie är att undersöka om moralisk stress förekommer på socialkontor väster i Örebro. Mer precist vill vi undersöka om socialsekreterarna upplever några hinder i arbetet för att utföra sina uppgifter på ett sätt som de anser är moraliskt rätt, hur man i så fall reagerar på dem och vilka strategier man använder för att hantera detta. Vidare är vi intresserade av att undersöka om det finns några mönster mellan hinder, moralisk stress och strategier.
Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod. Detta genom att vi har intervjuat nio socialsekreterare som har utredningsansvar i barn- och ungdomsgruppen, socialkontor väster i Örebro. Intervjufrågorna ställdes utifrån en intervjuguide som omfattar tre teman (hinder, reaktion och strategier). Intervjuguiden utformades med hjälp av uppsatsens syfte och tolkningsram. Vår tidigare forskning består av studier angående moralisk stress. De flesta studier som gjorts kring moralisk stress har fokuserats på arbetsmoralisk stress hos sjuksköterskor. I vår tolkningsram presenteras teorier om hinder för en god etisk arbetsmiljö, definitioner av moralisk stress samt olika strategier för att hantera moralisk stress.
Av resultatet framkom att socialsekreterarna mest upplever tidsbrist och/eller arbetsbelastning samt ekonomin som hinder för att utföra sitt arbete på ett sätt som de anser moraliskt rätt. Jag hinner inte, jag orkar inte, jag kan inte, är återkommande budskap hos socialsekreterarna som respons på tidsmässiga och ekonomiska hinder. Resultatet av undersökningen visade också att upplevelser av moralisk stress förekommer i stor utsträckning på socialkontor väster. De symtom som uttrycktes mest av respondenterna var traditionellt negativa stressymtom, frustration, ilska och irritation. Vidare uppvisade resultatet att samtliga respondenter, för att hantera sin moraliska stress, använder sig av protestformen väckning, det vill säga att de för en dialog med kollegor och gruppledare. Dessutom förekommer strategin lojalitet hos en klar majoritet. Man handlar i lojalitet med överordnade mot sin moraliska inställning. Som en följd av detta visar även resultatet att socialsekreterarna hanterar denna motsättning genom etisk klyvning. Här skiljer man tydligt på sin privatroll och på sin yrkesroll och lägger ansvar för sitt handlande på sin överordnad. Majoriteten har även anpassat sin etik (rationaliserats) till socialkontorets. I analysen av vårt material har vi kunnat urskilja olika mönster mellan hinder, reaktion och strategier. Slutligen har vi i våra slutsatser funnit flera likheter med vad som framkommit i tidigare forskning.
Nyckelord: Moralisk stress, socialsekreterare, etisk arbetsmiljö
2007. , s. 46