Till Örebro universitet

Utgångspunkt för arbetet har varit de brister i matematikkunskaper hos eleverna som framkommit

i ett flertal rapporter, samtidigt som många framställningar pekar på att dagens matematikundervisning

bedrivs på ett mycket traditionellt sätt.

Syftet med denna uppsats har varit att ur ett matematikdidaktiskt perspektiv belysa hur

matematiklärare i grundskolans senare år planerar, genomför, följer upp och utvärderar sin

undervisning i avsikt möta den stora variation av elever som finns i varje elevgrupp, dvs hur

lärare arbetar för att variera sin undervisning i syfte att individualisera för eleverna.

Undersökningen har genomförts som en kombination av enkät och intervju, där den inledande

enkäten dels har gett en bred bild av lärarnas uppfattningar inom några väsentliga områden

dels använts för att fånga in intervjupersoner för den efterföljande intervjun. Den senare

delen av undersökningen, där avsikten varit att komma några utvalda lärare närmare in på

livet, har genomförts som kvalitativa intervjuer.

Resultatet av undersökningen visar att det både finns stora variationer mellan olika lärares

sätt att arbeta, samtidigt som det finns många gemensamma uppfattningar. Den bild som

jag fått genom intervjuerna, vilken i mycket stämmer överens med flera tidigare undersökningar,

är att den dominerande formen av individualisering är hastighetsindividualisering där

eleverna arbetar med samma material men i olika takt.

För att individualisera undervisningen på ett mer effektivt sätt krävs troligtvis en större

variation, än vad denna undersökning kunnat visa, både vad gäller innehåll och metoder. Ofta

handlar det om resurser, intentioner kontra betingelser, och frågan om att låta sig styras eller

att försöka påverka och styra. För att kunna arbeta efter det senare alternativet krävs ett systematiskt

och strukturerat angrepps- och arbetssätt. Detta kräver i sin tur åtgärder på flera

olika nivåer inom skolan.