I den här artikeln analyseras några miljödebatter i den svenska riksdagen under 90- och 00-talen, främst med avseende på hur deltagarna behandlar de ämnen som ingår i debatten. Utifrån ett antal dimensioner hos den moderna offentligheten analyseras diskussionens olika former. Politisk deliberation står i centrum för analysen, som fokuserar genredrag och genreväxlingar. Här diskuteras hur deliberationen påverkas av deltagarnas grad av sakkunskap i de frågor som debatteras och vilka behov det finns av expertbidrag. De senares roll för politisk deliberation och beslutsfattande fokuseras och jämförs med politikernas språkstrategiska val i en diskussion om konflikten mellan välunderbyggda beslut och politisk prestige.
In this article, parliamentary debates in the Swedish Riksdag during the 90:s and 00:s are analyzed, mainly with regard to how the participants deal with different debate topics. The analysis is based on a set of assumptions about the conditions defining the modern public sphere. With the help of theories of political deliberation, generic traits and shifts in the discussion are focused. The aim is to find out how deliberation is affected by the participants’ level of knowledge of the matters at hand and the possible needs for expert contributions. The role of expert knowledge for political deliberation and decision is related to strategic rhetorical choices in an analysis of the conflict between well-grounded decisions and political prestige.