I medier rapporteras ofta om en ökande psykisk ohälsa bland barn och unga och att allt fler söker till barn- och ungdomspsykiatrin.
Folkhälsomyndighetens återkommande enkäter »Skolbarns hälsovanor« visar att livsstilsfaktorer och skolstress har bidragit till denna negativa utveckling.
Andelen 13- och 15-åringar med minst två psykiska och/eller somatiska besvär mer än en gång i veckan är omkring dubbelt så stor i dag jämfört med 1980-talets mitt.
Livsstils- och omgivningsfaktorer som kan bromsa eller vända denna utveckling är bland annat fysisk aktivitet, minskad tid på digitala medier och »livskunskap« på skolschemat.
Skolan med elevhälsan har en central roll i hälsofrämjandet, bland annat genom att identifiera och tidigt ge stöd till elever med olika former av kognitiva eller socialt belastande problem.
In their latest survey from 2017/18, the Public Health Agency in Sweden reported an increase in multiple mental health complaints among children and adolescents. The study is part of a collaborative WHO project that started in 1985/86 and collects data every four years. With this background, a working group was commissioned by the Swedish Medical Association to identify areas for improvement within the school system and to work out proposals for effective interventions. In this report, we summarize research data on evidence-based knowledge within five areas. How to promote daily physical activity at school to enhance wellbeing and cognitive abilities; how to balance time on the internet; what is known about school-based intervention programs to promote mental health; the need to adapt knowledge requirements in the national curriculum to children's development and cognitive abilities, and to describe specific risk groups for impaired mental health. Finally, we describe competence-enhancing initiatives and emphasize the need for collaboration between school health, child and adolescent mental health services, pediatrics and the social services.