Till Örebro universitet

Rent praktiskt är inskränkning av en persons handlingsutrymme sällan betraktad som våld, detta eftersom inskränkningarna ofta kan kopplas till sociala och institutionella sammanhang. I det sociala och institutionella sammanhanget tenderar man snarare att tänka på orättvisor än regelrätt våld, orättvisor som kan uppstå överallt. Trots att orättvisor kan uppfattas som våldsamma, uppstår tvivel kring huruvida de verkligen kan betraktas som ett uttryck för våld och i så fall vilken typ av våld det skulle handla om. 

Våld i sociala och institutionella sammanhang talas i forskningen om i termer av så kallat indirekt våld. Till skillnad mot direkt våld som utförs mellan individer, handlar indirekt våld mer om våldsamma effekter kopplat till hur sociala, statliga eller institutionella strukturer kan verka diskriminerande. Indirekt våld kallas också för strukturellt våld som ålderism, klassism, elitism, etnocentrism, nationalism, speciesism, rasism och sexism, vilka alla kan medföra våldsamma effekter för enskilda individer eller grupper – men där enskilda våldsutövande aktörer är svårare att identifiera. 

Detta bidrag reflekterar över en typ av strukturellt våld som är kopplad till hur kunskap skapas. Begreppet epistemiskt våld förklaras och konkretiseras med avstamp i ett historiskt exempel som sätter begreppet i ett sammanhang för att tydliggöra vilka uttrycksformer det kan ta.