Syftet med denna studie är att undersöka nio gymnasieelevers tankar kring musik och musikämnet i grundskolan. Samtliga informanter bor i en medelstor stad i Sverige och har gemensamt att de inte går någon musikinriktad utbildning. Vi har valt att göra en kvalitativ studie och har använt oss av fokusgrupper som intervjumetod, vilket innebär att man i grupp diskuterar kring ett ämne. Resultatet visar att ungdomarna använde musik dagligen i olika former och att den hade stor betydelse för dem. De visade sig att ungdomarna gjorde skillnad på musiken på fritiden och musiken som användes i musikundervisningen i grundskolan. Vi jämför detta med Börje Stålhammars undersökning om ungdomars syn på musik- erfarenheter och kunskaper. Våra informanter upplevde att deras musik inte representerades under lektionerna och önskade större inflytande. Här kan vi se tydliga skillnader på deras erfarenheter och vad Lpo94 säger om demokratiuppdraget. Vi diskuterar problematiken kring elevinflytande och hur läraren kan fårhålla sig till de bestämmelser som finns i kursplanen för musik och Lpo94. Den största delen av bakgrunden vi har valt bygger på liknande undersökningar och har gett oss en djupare förståelse för ämnet. Den övriga litteraturen går utanför människors musikerfarenheter, ger ett vidare perspektiv på ämnet såsom datorns inverkan på musiklyssnande och även vad skolverket har att säga om demokrati och musikämnet.