Boken beskriver och analyserar den svenska kriminalpolitikens utveckling från en institutionsbaserad och straffbetonad kriminalpolitik i statens regi, över välfärdsstatens sociala ingenjörskonst, till dagens ”nya” kriminalpolitik med växande betoning på liberala styrningsmodeller, kontroll och risktänkande. Strafftänkandet har fått en renässans, samtidigt som brottsoffren uppmärksammas allt mer.I denna reviderade och utökade upplaga diskuterar författarna särskilt vilken betydelse EU-medlemskapet har haft för den svenska kriminalpolitiken samt hur den förändrade situationen i världen – inte minst hotet från terrorismen och de ökade flyktingströmmarna – lett till en gradvis sammansmältning av kriminalpolitiken med säkerhetspolitiken.