Läskunnigheten hade en stark koppling till det religiösa levernet i det tidigmoderna Sverige där det primära i folkundervisningen var att alla församlingsmedlemmar skulle kunna läsa Guds Ord. Läskunnigheten fick dock inte enbart betydelse för församlingsmedlemmarnas förmåga att kunna läsa Bibeln eller Katekesen utan påverkade också andra delar av vardagen. I detta paper kommer jag att presentera hur flyttningsattester från Färila från 1700-talet kan vittna om att en betydande del av pigorna var läskunniga samt att deras kunskaper även påverkade andra aspekter av det vardagliga levernet.