To Örebro University

Children interviewed by the police in cases of suspected child abuse may experience emotional distress. Simultaneously, parents face the dual challenge of being suspects in the investigation while also striving to support their child’s well-being. To offer children and their parents information and support in such cases, social workers in Sweden developed the model After the Child Forensic Interview (ACFI, sw. Efter barnförhöret). This study aims to explore the model from the perspective of family social workers to understand its relevance for supporting children and parents. Twenty family social workers from eleven Swedish municipalities were interviewed about their experiences of working with ACFI. The analysis revealed that working with ACFI (a) requires preconditions such as resources and cooperation, individual/professional knowledge and experience, and the parents’ receptivity, (b) demands adaptations such as changes and additions, and (c) entails side effects. Overall, family social workers describe the model as beneficial as it can improve client-worker relationships and facilitate further interventions. However, it is required that the municipalities have a plan for implementation and allocation of resources.

Barn som förhörs av polisen vid misstanke om barnmisshandel kan uppleva känslomässig påfrestning. Samtidigt möter föräldrar den dubbla utmaningen att både vara misstänkta i utredningen och att försöka stödja sitt barns välbefinnande. För att ge barn och deras föräldrar information och stöd i sådana situationer utvecklade socialarbetare i Sverige modellen Efter barnförhöret (EBF). Denna studie syftar till att utforska modellen utifrån familjebehandlares perspektiv för att förstå dess relevans i arbetet med att stödja barn och föräldrar. Tjugo familjebehandlare från elva svenska kommuner intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med EBF. Analysen visade att arbetet med EBF: (a) kräver förutsättningar, såsom resurser och samverkan, individuell/professionell kunskap och erfarenhet samt föräldrarnas mottaglighet, (b) kräver anpassningar, såsom förändringar och tillägg, och (c) medför bieffekter. Familjebehandlarna beskriver EBF som gynnsam, då de uppfattar att den kan förbättra klientrelationer samt underlätta vidare insatser. För gynnsamhet krävs dock att kommunerna har en plan för implementering och resursfördelning.