To Örebro University

Miljö- och hållbarhetsfrågor kan vara värdeladdade, skapa konflikter och ge upphov till motstånd, vilket också märks bland ungdomar. Detta blir särskilt tydligt inom miljö- och hållbarhetsutbildning. Studien bidrar med en empiriskt och teoretiskt förankrad förståelse av tre former av motstånd: mot utbildning, mot hållbar utveckling samt mot miljö- och hållbarhetsutbildning. Vid analys av dessa former av motstånd med stöd i teorier om motstånd och motkultur visar resultaten att motstånd inte enbart handlar om avvisande av undervisningens innehåll, utan utgör en kritisk respons på hur normer, värderingar och samhällsvisioner institutionaliseras i skolan. Studien belyser därmed hur ungdomars motstånd kan förstås både som en reaktion på maktförhållanden inom utbildningen och som ett svar på repressiva ideologiska mönster som underordnar dem. De tre formerna av motstånd som identifierats i studien visar hur unga pojkar positionerar sig i relation till både skolans fostrande funktion och depolitiserade frågor som formar bilden av hållbar utveckling och miljöengagemang. Ur ett vidare perspektiv visar resultaten hur frågor om hållbar utveckling kan vara starkt kopplade till elevernas upplevelser av uppoffringar och är villkorade av sociala, kulturella och materiella resurser.

Environmental and sustainability issues can be value-laden, generate conflicts, and elicit resistance, and such resistance is also observed among youth. This is particularly evident in environmental and sustainability education. The study contributes an empirically and theoretically grounded understanding of three forms of resistance: resistance to education, resistance to environmental and sustainability issues, and resistance to environmental and sustainability education. By analyzing these forms through theories on resistance and counterculture, the findings demonstrate that resistance is not solely a rejection of the curriculum content but constitutes a critical response to the ways in which norms, values, and societal visions are institutionalized in schools. The study thus highlights how youth resistance can be understood both as a reaction to power relations within education and as a response to repressive ideological patterns that subordinate them. The three forms of resistance identified in this study illustrate how young males who resist position themselves in relation to both the educative function of the school and the politicized issues that shape perceptions of sustainable development and environmental engagement. From a broader perspective, the results indicate that issues of sustainable development are intertwined with students’ experiences of sacrifice and conditioned by social, cultural, and material resources.