To Örebro University

I denna rapport presenteras resultat ur en utvärdering av projektet IPS-integrering i vårdteam. Projektet och utvärderingen pågick under perioden 2023-03-01 - 2026-02-28 och finansierades av Europeiska Socialfonden. Utvärderingen är baserad på intervjuer med yrkesverksamma och deltagare i projektet. Syftet med rapporten är att belysa dels möjligheter och hinder som uppstår i implementeringen av IPS, dels deltagares erfarenheter av att vara med i IPS, samt med utgångspunkt i dessa resultat föreslå förbättringsförslag och viktiga områden att ta hänsyn till vid implementering av IPS i Sverige.

Utvärderingens huvudsakliga slutsatser är:

• Det går att implementera IPS inom psykiatriska team i Sverige där arbetsspecialisterna inte är anställda av psykiatrin men dettar tid och kräver kontinuitet.

• Externa faktorer är betydande för möjligheten att implementera IPS för psykosvårdens målgrupp. De inkluderar inte minst ersättningssystemens påverkan samt psykiatrins organisering. Samtidigt är det viktigt att följa förändringar i ersättningssystem då det kan uppstå glapp mellan å ena sidan praktikers och patienters farhågor, exempelvis för indragen ersättning och å andra sidan myndigheters faktiska tillämpning.

• Den långsiktiga implementeringen av IPS inom Region Örebro län är oviss. Det är viktigt att klargöra ansvarsfrågan i relation till frågan huruvida IPS är en rehabiliterande vårdinsats eller en arbetsmarknadsinsats. Fokuset på arbete, och då inte minst det arbetsgivarorienterade arbetssättet, innebär att IPS utmanar synen på hälso- och sjukvårdens arbete.

• De deltagare som intervjuats är i huvudsak nöjda med IPS-insatsen. Arbetet koordineras mellan psykosvården och arbetsspecialister utan större behov av mer deltagarintensiv samverkan. Detta har i huvudsak uppfattas som positivt av deltagare. Dock är en risk att deltagares delaktighet förbises om det uppstår ett glapp mellan den enskildes upplevelse av insatsen och arbetsspecialistens uppfattning om deltagarens deltagande.

• På grund av nedsatt arbetsförmåga har IPS-insatsen i praktiken kommit att erbjuda sysselsättning, med liten eller ingen chans för anställning, åt en stor andel deltagare. Å ena sidan innebär det en avvikelse mot IPS-metoden. Å andra sidan uttrycker de intervjuade deltagarna att sysselsättningen varit stärkande och ett viktigt komplement till socialpsykiatrins dagverksamhet.