To Örebro University

Jordbruket bidrar till flertalet miljöproblem och att minska dess miljöpåverkan är viktigt för att uppnå flera miljömål. Vidare rekommenderas individer att äta mer näringsrikt för att minska risken för välfärdssjukdomar. Genom att sätta livsmedels miljöpåverkan i förhållande till näringsinnehållet går det att utvärdera vilka livsmedel som ger mest näring till minst påverkan på miljön.

Försäljning och utbud av glutenfria ersättningsprodukter ökar, men studier har visat att de ofta har ett lägre näringsinnehåll än motsvarande gluteninnehållande produkter. För att minska risken för näringsbrister bör livsmedel som ska fungera som ersättning vara näringsmässigt likvärdiga det som ska ersättas. Syftet med litteraturstudien var att jämföra sju glutenfria mjölsorter med vetemjöl ur ett miljö- och näringsperspektiv. Detta genom att sätta de utsläpp av växthusgaser samt den mark- och vattenanvändning produktionen av råvaran till mjölet orsakar i förhållande till mjölsortens innehåll av energi, protein och fiber. Vidare jämfördes mjölsorternas innehåll av mineraler samt B-vitaminer.

Råvarornas klimatpåverkan, mark- och vattenanvändning varierade beroende på vilken miljöaspekt som avsågs samt vad den mättes i förhållande till. Vete hade relativt liten miljöpåverkan, avseende klimatpåverkan, mark- och vattenanvändning, samt lågt näringsinnehåll. Havre var ur miljösynpunkt likvärdigt med vete men hade högre näringsinnehåll. Soja gav minst miljöpåverkan per protein- och fiberinnehåll och hade ett högt innehåll av de undersökta näringsämnena. Kikärta liknade soja näringsmässigt men krävde större vatten- och markanvändning. Durra och mandel hade generellt större miljöpåverkan samt högre näringsinnehåll jämfört med vete. Ris- och majsmjöl hade generellt lågt näringsinnehåll. Ris hade överlag större miljöpåverkan än vete medan majs hade relativt låg miljöpåverkan.

För säkrare slutsatser krävs studier som undersöker mjölsorternas direkta miljöpåverkan. Att antalet studier av miljöpåverkan och näringsinnehåll för respektive gröda och mjölsort varierade påverkade också sammanställningens tillförlitlighet. Vidare innefattar begreppet miljöpåverkan fler faktorer än de som sammanställdes här och om andra inkluderats hade sammanställningen troligtvis blivit annorlunda.