To Örebro University

Partnervåld är ett omfattande problem i alla samhällen. Det spelar ingen roll vilken typ av socioekonomisk, religiös eller kulturell grupp en person tillhör eftersom den här typen av våld är utbredd över hela världen. Studier har visat att partnervåldsförövare är en heterogen grupp och riskfaktorer skiljer sig åt mellan olika grupper av individer. Syftet med denna studie var att få mer kunskap om IPV och identifiera vilka risk- och sårbarhetsfaktorer som kan ses som de mest bidragande när det gäller att utvärdera de sammanfattande riskbedömningarna i ett urval av anmälda partnervåldsärenden. En kvantitativ design användes med ett urval av 1263 manliga misstänkta partnervåldsförövare från data som erhållits av den svenska polisen. Riskbedömningar utfördes med den svenska versionen av SARA:SV [Spousal Assault Risk Assessment Guide: Short Version] för utvärdering av risk där även polisregister användes. Partnervåldsärendena delades in i sex olika bakgrundsgrupper: Sverige (n = 778), Västeuropa (n = 81), Östeuropa och Ryssland (n = 78), Mellanöstern (n = 150), Afrika (n = 94) och Syd- och Centralamerika (n = 24). Resultaten visade att riskfaktorer hade olika påverkan på sammanfattande riskbedömningar mellan grupper. Riskfaktorer relaterade till attityder som stöder eller ursäktar partnervåld och brottsutsattas olika sårbarhetsfaktorer var vanligare i grupper med utländsk bakgrund, medan riskfaktorer relaterade till psykosocial anpassning var vanligare i gruppen för med svensk bakgrund. Resultaten diskuterades vidare i termer av den socioekologiska modellen och från ett riskhanteringsperspektiv.

Intimate partner violence (IPV) is an extensive issue in every society. It does not matter what kind of socioeconomic, religious or cultural group an individual belong to since this type of violence is widely-spread across the globe. Studies have shown that IPV perpetrators are a heterogeneous group and risk factors differ between different groups of individuals. The aim of this study was to gain more knowledge regarding IPV and identify which risk and vulnerability factors can be seen as the most contributory when it comes to assessing the summary risk ratings in a sample of alleged IPV cases. A quantitative design was used in this study with a sample of 1263 male alleged IPV perpetrators on data obtained from the Swedish police. Risk assessments performed with the Swedish version of the Brief Spousal Assault Form for the Evaluation of Risk (B-SAFER) and police registers were used. The IPV cases were divided into six different groups of origin: Sweden (n=778), Western Europe (n=81), Eastern Europe and Russia (n=78), The Middle East (n=150), Africa (n=94), and South and Central America (n=24). The results show that risk factors have different impact on summary risk ratings across groups, where risk factors related to attitudes that support IPV and victim vulnerability factors are more common in groups with immigrant background, while risk factors related to psycho-social adjustment were overall more common in the group of IPV perpetrators with Swedish background. The results are discussed in terms of the integrated ecological framework and from an IPV risk management perspective.