To Örebro University

Politiker, kommuner och transportmyndigheter arbetar idag på olika sätt för att förbättra förutsättningarna för cykling – inte minst för att skapa mer attraktiva, sunda och tillgängliga städer. Men med en alltmer cykelvänlig diskurs – och i kölvattnet av motsättningar i trafiken relaterat till trängsel för ett ökat antal cyklister i storstäderna – skapas också grogrund för nya former av cykelaktivism. Ofta tar dessa initiativ utgångspunkt i vem och vilka trafikslag som får ta plats på och ha tillgång till stadens gator samt vilka former av motstånd som kan riktas mot bilismen som norm.

Syftet med det här föredraget är att beskriva och analysera de sätt som cykelaktivism i Sverige konstrueras samt cykelaktivismens roll som förändringsaktörer i arbetet för hållbara städer. Vilka konkreta tillvägagångssätt och strategier baseras aktivismen på? Hur förstår aktivister och cykelförespråkare cyklister, exempelvis som sårbara, arga eller marginaliserade grupper. Hur ser de på sina roller som talespersoner för cyklister? Vilka alternativa visioner för cykling och cyklister uttrycker de?

Empiriskt fokuserar presentationen på tre nutida uttryck för cykelaktivism/cykelförespråkare; Cykelfrämjandet, Ghost Bike Sweden och det online-baserade initiativet Cykelmaffian i Stockholm. Metodologiskt baseras presentationen på kvalitativa metoder, främst intervjuer med representanter för respektive organisation/initiativ, samt analyser av deras externa kommunikation. 

Resultaten från studien visar att cykelaktivism är att betrakta som ett omstritt område, särskilt med avseende på initiativens strategier och inriktning. Även om alla tre delar en ambition om att förbättra förutsättningarna för cykel, så ger de uttryck för centrala skillnader i deras respektive strategier och syn på cykling och cykelpolitik: från en mer pragmatisk, policy- och lösningsorienterad inriktning till explicit politiska och direkt-aktions orienterade former av gatuaktivism. Alla tre organisationer/initiativ representerar också olika former av (gräsrots)organisationer, med sinsemellan olika möjligheter att medverka och påverka inom ramen för formella politiska strukturer. Samtidigt så skapar de mer aktivistbaserade initiativen nya former av utrymmen för politiskt engagemang och motstånd bortom formella institutioner.