Tidigare forskning och litteratur pekar samstämmigt mot elevhälsans svårighet att utföra sitt uppdrag med det förebyggande och hälsofrämjande arbetet så som skollag och styrdokument kräver. Det arbetet förutsätter vidare ett nära samarbete med lärarna, ett samarbete som i praktiken har visat sig vara svårt att få till stånd. Syftet med denna undersökning är därmed att bidra med kunskap om hur de olika professionerna i elevhälsoteamet och lärarna på en skola upplever samarbetet sinsemellan och hur den kunskapen kan bidra till att utveckla en väl fungerande elevhälsa. Med systemteori och dilemmaperspektivet som teoretisk ram på denna kvalitativa studie, har empirin samlats in genom intervjuer. Professionerna i elevhälsan samt rektorn har intervjuats individuellt, medan lärarna har intervjuats i två olika fokusgrupper, uppdelade efter arbetslag. I analysarbetet har empirin sorterats in i fyra framträdande kategorier som är grunden till resultaten i studien. Resultatet visar att tre övergripande dilemman försvårar samarbetet mellan elevhälsan och lärarna på denna skola: 1) Rektorns osynlighet, 2) Olika förväntningar och 3) De specialpedagogiska perspektivens betydelse. Resultatet visar även att dessa tre dilemman inte bara försvårar samarbetet mellan elevhälsan och lärarna utan även samarbetet inom elevhälsoteamet. Ett elevhälsoteam vars specialpedagog har delegerats rektors ansvar, men som har svårt att utifrån sitt specialpedagogiska perspektiv få gehör i sitt team. Resultatet visar vidare att inte bara professionerna inom elevhälsoteamet tenderar att ha olika perspektiv, även de två lärarlagen i studien visar sig ha helt olika förväntningar och olika specialpedagogiska perspektiv. I diskussionen lyfts och problematiseras resultaten för att på så vis skapa en medvetenhet kring dessa problem som sannolikt har betydelse för om ett gynnsamt samarbete mellan elevhälsan och lärare ska komma till stånd.