Föreliggande studie har syftet att undersöka Örebros Kommunala flickskolas medborgar- och kvinnoideal under 1940-talet för att skapa en bild över samhällets förväntningar på dåtidens kvinnor. Källmaterialet som legat till grund för analysen består av verksamhetens årsredogörelser, skolkataloger och dess utskrivningsbok tillhandahållet av Örebros stadsarkiv. För att besvara studiens syfte har materialet tolkats utifrån begreppet medborgarideal och ett genusperspektiv. Resultatet visar att det i flickskolans verksamhet går att urskilja ett tydligt medborgarideal där ansvaret för samhällets kontinuitet och utveckling läggs på individen. Skolan uppmuntrar inte eleverna till att delta i eller problematisera samhällslivet utan främjar snarare ordningssamhet och laglydighet. Vidare synliggör resultatet att Örebros Kommunala flickskola speglar och reproducerar 1940-talets husmoderskontrakt där den ideala kvinnan framställs som husmodern. Studien indikerar visserligen att verksamheten gav eleverna behörighet till vidareutbildning och därmed möjligheten att söka sig bort från hemmet, men att vidareutbildningen till trots var inom traditionellt kvinnliga yrken. På så sätt bidrog skolan, trots den goda tanken att låta kvinnor förvärvsarbeta och utbilda sig vidare, till att upprätthålla bilden av den feminina och husmoderliga kvinnan.