Detta är ett examensarbete skrivet i samband med utbildning på det specialpedagogiska programmet vid Örebro Universitet. Syftet med examensarbetet är att genomföra en studie som ämnar bidra med en ökad kunskap kring lärare och specialpedagogers uppfattning och erfarenhet om hur den formativa bedömningen i en inkludernade skolform kan gynna respektive missgynna elever i behov av stödinsatser och då främst vad gäller inkludering och likvärdighet på gymnasieskolans nationella program. Metoden som använts är kvalitativ och det empiriska materialet inhämtades genom semistrukturerade intervjuer med sex stycken lärare och fyra stycken specialpedagoger där intervjuerna transkriberades i sin helhet. Det transkriberade materialet lästes i fyra steg, varvid kategoriseringar erhölls. Resultatet av intervjuerna har jämförts med vad som framgått i den tidigare forskning som lästs och använts av i samband med denna studie. Som grund till arbetet har Nilholms teori om dilemmaperspektiv funnits med och tillämpats.
I samband med studien har framkommit att den formativa bedömningen erbjuder många fördelar för såväl elever som lärare men att det finns hinder som behöver överbryggas innan utfallet i verkligheten blir som det är tänkt i teorin. Det framkommer att självskattning och kamratbedömning används i mycket begränsat omfång samt att elever tenderar att mer intressera sig för ett betyg snarare än formativa kommentarer. Vad gäller samarbete lärare emellan framkommer att detta är något som efterfrågas och ses som värdefullt men att forum och tid för detta saknas. Lärare uttrycker en frustration över att aldrig vare sig hinna med eller räcka till i klassrummet och resultatet av detta blir att eleverna lämnas ensamma att tolka och ta in den formativa bedömningen, som oftast sker skriftligt, och som är tänkt att fungera som ett hjälpmedel i elevernas kunskapsutveckling. Såväl lärare som specialpedagoger uttrycker att man i för liten utsträckning arbetar med att klargöra kunskapskriterierna för eleverna och detta i sin tur innebär att eleverna inte blir förtrogna med att arbeta med dessa. Allt detta är man medveten om att det slår hårdast mot eleverna i behov av stödinsatser. I samband med denna studie har identifierats frågor för skolutveckling och dessa frågor presenteras i slutet av examensarbetet.