Idrottslärarutbildningen har historiskt beskrivits som starkt traditionsbunden där praktiskafärdigheter har varit en del av det huvudsakliga målet med utbildningen. I takt med tiden harutbildningen genomgått en akademisering där teoretiska innehåll och forskningsfält har fåttallt större utrymme. På grund av utbildningens starka prägel av tradition lever uppfattningenom att praktisk kunskap är den mest värdefulla till viss del fortfarande kvar, trotsutbildningens numera teoretiska karaktär. Därav är syftet med denna studie att undersökavilka perspektiv som konkurrerar om att göra anspråk på undervisningstiden. Vidare ämnar viundersöka vilka didaktiska konsekvenser som riskerar inträffa till följd av den praktisk lagdaidrottslärarstudenten och en alltmer akademiserad utbildning. Som ett resultat avakademiseringen har flera kritiska perspektiv velat få mer utrymme på PETE. Dessaperspektiv ämnar vi undersöka och redogöra för i resultatdelen.
Som metod för arbetet genomfördes en systematisk litteraturstudie. En systematisklitteraturstudie karaktäriseras av att kritiskt granska, systematiskt söka och sammanställalitteratur inom ett avgränsat område för att skapa en ny syntes av tidigare studiers data.Resultatet av studien identifierade följande kritiska perspektiv: Social justice, Genderequality, Interkulturell kompetens och Models based practice. Dessa perspektiv beskrivs idagsläget inte få tillräckligt mycket utrymme på utbildningen. I diskussionen analyserar viresultatet utifrån en didaktisk triangel och identifierar vilka didaktiska konsekvenser somriskerar inträffa till följd av en praktisk lagd idrottslärare och en alltmer akademiseradutbildning. Efter studien kunde vi komma till slutsatsen att idrottslärare riskerar fleradidaktiska utmaningar i sitt kommande yrkesliv. Om studenten inte värderar de kritiskaperspektiven under utbildningens gång riskerar både eleven och innehållet att drabbas.