Studien utgår från tanken att musikteori kan vara ett hjälpmedel för körmedlemmar samt att kör är ett fördelaktigt sammanhang för inlärning av musikteori. Syftet med studien är att undersöka hur jag kan integrera kör och musikteori för att utveckla körmedlemmars kunskap och förmågor inom båda fält. Studiens frågeställningar är 1. Hur kan musikteori integreras i körrepetitionen som en naturlig del av körens arbete? 2. Hur kan musikteoretisk kunskap fungera som ett hjälpmedel för kören i det praktiska musicerandet? och 3. Vilka möjligheter och begränsningar finns det med att använda körsång som medel för inlärning av musikteori? Studien genomförs med en ungdomskör verksam i Svenska kyrkan under två separata undersökningstillfällen där två olika musikteoretiska områden behandlas: rytm respektive intervall och ackord. Områdena väljs med bakgrund i tidigare forskning gällande vilka musikteoretiska kunskaper som körledare anser vara viktiga för kör. Studien utgår från grundläggande idéer inom dels rytmikpedagogik som handlar om att lära med kroppen, dels comprehensive musicianship som handlar om att förena teori och praktik och att bidra med ett helhetsperspektiv på musik inom musikpedagogik. Det tillvägagångssätt som används för att utforma undersökningstillfällena består av tre huvudsakliga delar: medvetandegöra, lyssna och göra. Resultatet av studien analyseras utifrån två identifierade teman: medvetenhet och osäkerhet. De slutsatser som dras är att musikteori kan integreras på ett naturligt sätt i kör genom att utforma övningar utifrån körens aktuella repertoar. Resultatet visar att sådana övningar kan skapa större medvetenhet om musikteoretiska teman vilket kan ge kören ett bredare perspektiv på musik. Ytterligare slutsatser är att osäkerhet kan hämma körens lärande av musikteori och att utveckla körmedlemmars självständighet kan vara ett sätt för att motverka osäkerhet. Studien lyfter även vikten av säkra individer som informella ledare i kören för inlärning av musikteori samt för körens arbete generellt.